Jump to content

Högtalares utveckling


new order

Recommended Posts

Jag har funderat en del på detta. Speciellt sedan jag läst rapporteringarna från Munchen och hört de flesta unisont hylla de där gamla hornhögtalarna från Western Electric. Många tyckte det var mässans bästa ljud.

Detta med ett högtalarsystem från 1926!

Vi lämnar för ett tag vad dessa högtalare kostar idag. Vilken elektronik som de drevs av. Jag vill bara belysa det faktum att så gammal teknik inte är föråldrad ljudmässigt. Snarare tvärtom.

Finns det några nya typer av högtalarkonstruktioner? Högtalare som inte bygger på gammal teknik. Det finns ju horn, magnetostater, electrostater och givetvis de vanliga med element, vad de än nu kallas.

Finns det någon annan ny spännande teknik som är på gång eller som man har missat?

Link to comment
Share on other sites

Vad är gammalt i sammanhanget och vad menas med förbättringar?

Bensinmotorn är från 1870-talet och funkar fortfarande. Elektriska motorn är också gammal.

De där hornen var tillverkade för stora salonger typ biografer och de var ofantligt stora. Hade knappast funkat i en hemmiljö av ordinärt snitt. Även om högtalarens grundmotor med talespole, magnet och membran är gamla så har de ju förfinats en hel del. Om man bygger samma typ av konstruktion idag så inbillar jag mig att de kan låta lika bra som då, kanske t o m bättre. Men finns det en marknad för dom. Många tillverkare pratar vitt och brett om vilka fantastiska förbättringar de har gjort. Men har dem verkligen det? Sonus faber är ett bra exempel. Hur mycket av det de lanserat sedan Stradivarius låter bättre än vad de gör? Onekligen ser du olika ut och det tycks också vara det som pratas om mest också. För B&O pratas det bara om design och väldigt lite om ljudet.

Låter t ex MP3 bättre än vinyl eller 16/44,1 fast det är en nyare innovation? Nej men det är enklare att distribuera musik i det formatet. Låter små stativare bättre än större fullregisterhögtalare? Nej, det tycker inte jag, men de är enklare att möblera med. Familjen Lagom söker inte alltid efter bästa ljudkvalitet utan efter lagom bästa lösning till bästa lagom kostnad. De senaste 10 åren har ju utvecklingen gått emot att utveckla bästa distributionsform för musik som kräver så lite som möjligt från den som konsumerar. Ju enklare desto bättre och lagomnivån har sänkts till förmån för enkelhet som tycks ge en större upplevelse än välljudet. Nu verkar det också bli mer fokus på hur det ser ut. Det fokuset var inte så starkt för Western Electric.

Edited by Bebop
Link to comment
Share on other sites

Jag har funderat en del på detta. Speciellt sedan jag läst rapporteringarna från Munchen och hört de flesta unisont hylla de där gamla hornhögtalarna från Western Electric. Många tyckte det var mässans bästa ljud.

Detta med ett högtalarsystem från 1926!

Vi lämnar för ett tag vad dessa högtalare kostar idag. Vilken elektronik som de drevs av. Jag vill bara belysa det faktum att så gammal teknik inte är föråldrad ljudmässigt. Snarare tvärtom.

Finns det några nya typer av högtalarkonstruktioner? Högtalare som inte bygger på gammal teknik. Det finns ju horn, magnetostater, electrostater och givetvis de vanliga med element, vad de än nu kallas.

Finns det någon annan ny spännande teknik som är på gång eller som man har missat?

Bra fråga! Jag fundera också kring detta.

Så här tror jag.

OM man tar de senaste decennierna tycker jag delar av elektroniken, försteg slutsteg utvecklats minst, CD mest. Förstärkeriet tar dock steg åt sidan tex klass-d, men inga fundamentala kliv av kvalitet på ljudet. Även högtalarna tycker jag har utvecklats mycket. Högtalartillverkare har de senaste åren lyckats tygla basen, öppna mellanregister och öka upplösnings generellt och diskanten är öppen ren och klar med minskad distorsion. Mjuka mörka högtalare närmar sig mitten och hård kalla märken också. Tex Wilson och SF har närmat sig varandra från olika håll och båda låter väldigt bra. de bästa blir mer lika varandra. De behåller deras fördelar och höjer sin lägsta nivå mycket.

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår vad du menar Bebop. Men frågan jag vill fokusera på är vad som har hänt med högtalartekniken. Jag vet att många saker som vi fortfarande använder i det dagliga livet är gamla uppfinningar som förfinats. Ottomotorn, elmotorn eller vad det nu kan vara. Men om det finns resurser,vilja och ambition så kan det ju hända grejor!

Batterier är ett exempel där det hänt en del och där det fortfarande händer. Ett exempel. Jag håller på och fuskar litegrann med eldrivna modellflyg och där har det hänt massor i fråga om motorer och batterier. Motorerna är borstlösa och batterierna av litiumpolymer typ. Laddningen av dessa batterier kan idag göras på ca 10 minuter, något som förut kunde ta timmar med de äldre typen av batterier av typ nickelkadmium.

Antagligen är högtalartekniken inte tillräckligt luckrativ att forska i, men det skulle vara intressant att se resultatet om det varit så. Inga högtalare kan ju bända på fysikens lagar, det hade däremot varit spännande om det fanns forskare

som hade varit villiga att testa!

Link to comment
Share on other sites

Jag förstår vad du menar Bebop. Men frågan jag vill fokusera på är vad som har hänt med högtalartekniken. Jag vet att många saker som vi fortfarande använder i det dagliga livet är gamla uppfinningar som förfinats. Ottomotorn, elmotorn eller vad det nu kan vara. Men om det finns resurser,vilja och ambition så kan det ju hända grejor!

Batterier är ett exempel där det hänt en del och där det fortfarande händer. Ett exempel. Jag håller på och fuskar litegrann med eldrivna modellflyg och där har det hänt massor i fråga om motorer och batterier. Motorerna är borstlösa och batterierna av litiumpolymer typ. Laddningen av dessa batterier kan idag göras på ca 10 minuter, något som förut kunde ta timmar med de äldre typen av batterier av typ nickelkadmium.

Antagligen är högtalartekniken inte tillräckligt luckrativ att forska i, men det skulle vara intressant att se resultatet om det varit så. Inga högtalare kan ju bända på fysikens lagar, det hade däremot varit spännande om det fanns forskare

som hade varit villiga att testa!

En stor fördel skulle vara att slippa kompensera för fasfel mellan olika register. Marten gör det på sitt sätt och TAD på ett annat. Det handlar så här långt om mellanregister och diskant. Basen är ju mycket mindre känslig för detta. Marten använder speciella membran som sitter i samma linje. TAD spelar från samma "punkt" med diskonten där dust domen sorter i mellanregistret. Det är ju egentligen ännu närmare och inte ens fasfel i höjdled uppkommer. Det borde det ju göra på Marten. Membranen har ju ett avstånd från varandra i höjdled. Nya magneter och membran optimeras får snabbare respons på signal elektriskt och massan minskas för att minska trögheten och öka accelerationen i massan vid start. Men det i grunden startas ljudvågorna på samma sätt. Det vore intressant att tänka sig en mycket liten yta som kunde generera alla frekvenser linjärt från en mycket liten punkt. Då skulle vi få se på upplösning tror jag. Svårt bara att tänka sig hur ljudtrycket skulle uppstå?

Det finns fler som gör som TAD men flera membran ett. Tex Cabasse. Vet inte hur det låter dock. Men de ser helt crazy ut. Eller ovant kanske man skall säga.

Link to comment
Share on other sites

Det finns ju också nyare teknik som förvånande nog är ganska lite spridd. Har ni hört t ex Acapellas Ion diskant? Utan massa, utan membran, utan distorsion... :o

Den använder luften som drivkälla. (Eliot får förklara). Jag har hört många diskanter genom åren men inget som slår Acapellas i renhet, dynamik och klipp. Acapella har också lyckats integrera dem i en helhet som låter fantastiskt. Jag unnar er att någon gång få lyssna till Acapella Ion i ett vältrimmat system.

Edited by Bebop
Link to comment
Share on other sites

Även det att ha alla elementen i lodlinje för att få fasriktighet var Western Electric först med, 1936 kom det. Smart.

(Det var det system Koreanerna demade förra Munchenmässan)

Principen med diskantmembranet i mitten av baselementet kallas koaxial, först med det tror jag Altec Lansing 601 var på 40-talet.

Många studiomonitorer har den typen av element, även de små högtalare musiker har framför sig för att höra, stage monitor tror jag de heter. Tannoy använder koaxialer också, men kallar det för dual concentric. Koaxialelement använder även vi i vår Cavemanserie.

Material har vi bättre idag, magnetmaterial t.ex. Western Electric löste det problemet genom att använda elektromagnet i sina drivers och kunde på det sättet få mättat magnetflöde.

Det finns förresten passande nog en artikel om drivern i hornen från 1926 i Hifi & Musik senaste nummer. "Milstolpen! Western Electric 555" heter artikeln.

Link to comment
Share on other sites

Högtalarna jag själv använder konstruerades 1977-1978 men har förfinats sedan dess när bättre material blivit tillgängliga och man kunnat tillverka med snävare toleranser. Konstruktörens ambition 1977 var att hitta ett bas/mellanregisterelement som kunde spela med 100w in utan att distorera illa men han fann inget på marknaden. Det fanns alltid någon frekvens man kunde pricka när det plötsligt kom massa distorsion, vi snackar tvåsiffriga värden. Konstruktören benämnde detta lavindistorsion eftersom det kommer så mycket och så plötsligt. Det bästa elementet han hittade 1977 klarade 30w så det var bara att börja modifiera. Jag tror att vi i dagsläget har betydligt bättre tillgång på bra element än förr men det kräver ju som alltid en bra kock, enbart bra råvaror är ingen garanti.

Jag tyckte för övrigt det gamla systemet var väldigt imponerande med tanke på sin ålder min inte i absoluta termer.

Link to comment
Share on other sites

Detta är något som är genomgående för det mesta inom hifi. Högtalare har möjligen blivit bättre på vissa punkter samtidigt har man försämrat dom på andra. CD-spelares digitalteknik har åtminstone rent tekniskt blivit bättre ändå suktar världen efter gamla philips TDA-1541 DAC:ar.

Avancerad elektronik har blivit billig samtidigt som mekanik skjutit i höjden. Du får betala 15-20 tkr för en spelare som har en mekanik som kan matcha 70-talets mellanklass spelare.

Hifibranschen lever trots allt på att folk ska ha ett behov av att handla nytt, det gäller så väl handlare, tillverkare som tidningar.

Link to comment
Share on other sites

Finns det några nya typer av högtalarkonstruktioner?

Dynamiska högtalare är ju helt dominerande, förmodligen pga möjligheten att bygga fullregister med samma lösning.

Om man jämför äldre och nyare dynamiska högtalare så har det ju hänt en hel del i hifi-termer, med framför allt renare klang, högre upplösning, bättre homogenitet.

Visst kan äldre högtalare ge fina upplevelser och mysigt ljud, men baserat på hifi-mässiga grunder var det knappast bättre förr.

Link to comment
Share on other sites

Vad är gammalt i sammanhanget och vad menas med förbättringar?

Bensinmotorn är från 1870-talet och funkar fortfarande. Elektriska motorn är också gammal.

De där hornen var tillverkade för stora salonger typ biografer och de var ofantligt stora. Hade knappast funkat i en hemmiljö av ordinärt snitt. Även om högtalarens grundmotor med talespole, magnet och membran är gamla så har de ju förfinats en hel del. Om man bygger samma typ av konstruktion idag så inbillar jag mig att de kan låta lika bra som då, kanske t o m bättre. Men finns det en marknad för dom. Många tillverkare pratar vitt och brett om vilka fantastiska förbättringar de har gjort. Men har dem verkligen det? Sonus faber är ett bra exempel. Hur mycket av det de lanserat sedan Stradivarius låter bättre än vad de gör? Onekligen ser du olika ut och det tycks också vara det som pratas om mest också. För B&O pratas det bara om design och väldigt lite om ljudet.

Låter t ex MP3 bättre än vinyl eller 16/44,1 fast det är en nyare innovation? Nej men det är enklare att distribuera musik i det formatet. Låter små stativare bättre än större fullregisterhögtalare? Nej, det tycker inte jag, men de är enklare att möblera med. Familjen Lagom söker inte alltid efter bästa ljudkvalitet utan efter lagom bästa lösning till bästa lagom kostnad. De senaste 10 åren har ju utvecklingen gått emot att utveckla bästa distributionsform för musik som kräver så lite som möjligt från den som konsumerar. Ju enklare desto bättre och lagomnivån har sänkts till förmån för enkelhet som tycks ge en större upplevelse än välljudet. Nu verkar det också bli mer fokus på hur det ser ut. Det fokuset var inte så starkt för Western Electric.

Håller med om detta. Det har oftast handlat om andra krafter än ren ljudupplevelse. Det praktiska, produktionseffektiva, och marknadsmässiga har ofta styrt.

Läs gärna boken Perfecting Sound Forever. Det finns många som tycker att det gick utför så fort vi korrumperade musiken med elektrisk förstärkning. Det var ju bättre förr, ju förr desto bättre. ;) Nåväl, faktum är att boken är fantastiskt intressant.

http://www.stylusaudio.se/musik/arets-bok-for-musikalskare/

Link to comment
Share on other sites

Det är klart att det hänt en hel del på högtalarutveckling om man ser till de tekniska förutsättningarna. Elementen är visserligen konstruktivt på samma grundconcept, dvs en talspole som rör sig i en vanligen permanentmagnet och sätter ett membran i rörelse. Men sättet och tekniken har också förändras. Jag tänker på alla olika typer av elektrostater och magnepater, ribb-diskantlelement etc..

Banbrytande blev nog transistorns upptäckt och utveckling på 50-talet som i sig banade för större effekter och större krav på andra element i högtalarkonstruktioner. Vem minns inte de ständigt brända högtalarelementen som blev effekten av den ökade kraften i förstärkarna? Därmed blev också kompressionen i högtalarkabinettet större och öppen baffel mer ovanlig. Basreflexöppningen tror jag är av yngre datum. Den mera kompakta högtalaren kom att utvecklas utan kylskåpsstora lådor. Mina första seriösa DIY högtalare låg på drygt 100 liter styck i volym. En hornkonstruktion kräver sannolikt en ännu större volym.

Ljudmässigt tycker jag att det finns en skillnad i ljudkaraktären mellan en fullregisterhögtalare av modernt snitt och en äldre hornkonstruktion. Glömmer inte ett full Shindo-system som jag lyssnade till i NYC. Det lät mycket bra men upplevdes av mig som ett mindre fullödigt ljud med mindre kropp och avsaknad av tyngd i vart fall vad gäller pianomusik. Det är helt enkelt ett annat ljudideal än det jag själv utvecklat i mitt eget system. För egen del vill jag ha mer omedelbarhet och kraft och pondus än vad sådana system tycks kunna leverera.

Vi får inte glömma att effekten i en rörförstärkare sätter begränsning i vad som går att driva med rimliga krav på högtalare. Familjens Pathos In Power med 80 w hybrideffekt visar att dessa inte förmår att driva ett par Sf Mementos med fullödig leverans och fullt klinga ut, mot vad den högtalaren förmår att prestera med t.ex. 300 w i ASR:n. Det gör att det är skillnad mellan moderna och äldre konstruktioner rent tekniskt och effektmässigt.

Sedan är det mer en fråga om tycke och smak vad man föredrar rent ljudmässigt. Själv föredrar jag de moderna mer omedelbara konstruktionerna, men har naturligtvis lyssnat på fantastiska hornsystem av olika storlekar. Fantasiska panoramer av scenbilder men något mera tunna i ljudet. Jag vill höra mer kött och blod och känsla.

Det är klart att har man plats att flytta hem hela symfoniorkestern i form av jättehorn så skulle jag nog föredra att höra dem live istället. Vi pratar faktiskt ljudåtergivning och det sätter begränsningen. Inget blir bättre än verkligheten.

Calm

Link to comment
Share on other sites

Det är klart att har man plats att flytta hem hela symfoniorkestern i form av jättehorn så skulle jag nog föredra att höra dem live istället. Vi pratar faktiskt ljudåtergivning och det sätter begränsningen. Inget blir bättre än verkligheten.

Håller med! Det är lite kul att du skriver så, för tanken och affärsiden med Western Electricsystemen var att ersätta de musiker och orkestrar som satt och spelade på bio på den tiden. Kunde man spela samma musik någorlunda trovärdigt med inspelat material så slapp man betala musikerna.

Edited by Grottmannen
Link to comment
Share on other sites

Bending Wave Loudspeakers kan väl anses vara ny teknik.

Epoque_Hecstore_HDR.jpg

Göbel Epoque Reference bending-wave loudspeaker (BWL)

Andra versioner av principen:

German Physiks DDD driver

Manger sound transducer (MSW)

NXT Distributed Mode Loudspeaker (DML)

För er som är mer än vanligt intresserade av tekniken:

A critical review of bending wave loudspeaker technology and implementation (PDF)

/Suomela

Link to comment
Share on other sites

Återigen så vill jag bara säga att jag är intresserad av ny teknik. Alla förstår ju att ha såna högtalare som de där hornen inte är något som är realistiskt att ha hemma. Det enda jag vill rikta fokus på är dess prestanda som motstått tidens tand och kan konkurrera med moderna konstruktioner. Detta är ju fantastiskt. Faktiskt rent häpnadsväckande. Utvecklingen har ju inte stått stilla,

men man kan ju faktiskt undra att inte mer har hänt. Åtminstone så gör JAG det. En miniräknare var på trettiotalet stort som ett hus, nu är det bara praktiska skäl som förhindrar dess storlek. Samma revolutionerande saker har inte hänt i högtalarbranschen. Det hoppas jag vi kan enas om iaf? Intressanta tekniker ni länkar till Bebop och Suomela!!

Link to comment
Share on other sites

Att blunda och tro att det är "på riktigt" har jag bara upplevt vid 2 tillfällen. Dels hemma hos Bosse Hansson på hans Lowther/Siemens-hornsystem och det hemma hor Peter Bremen (Steindel) på hans Lowther-horn. Tyvärr inte på alla inspelningar heller. Hos Bosse Hansson vad det en skotsk taptoo-isnpelning och hos Peter Bremen var det Yves Montand Live, Jaques Brel och lite gamla Decca och RCA.

Annat jag har hört har varit fantastiska system som återgett bra/hyggliga inspelningar så bra det går. Men det har aldrig varit så att man verkligen trott att det varit instrument i rummet live.

Min personliga erfarenhet som inte nödvändigvis stämmer är att det är något med de stora strålande ytorna i kombination med extremt kort slaglängd och hög verkningsgrad som i sina bästa stunder ger den riktiga livekänslan. Idag så är fin-HiFi många gånger lite trögdrivna högtalare med mindre membran och det ger ofta en annan känsla. Hornsystem har en viss dynamik på väldigt låg nivå som ofta "drunkar" i vanliga högtalare. Och i de flesta fall så börjar en vanlig anläggning låta "för högt" om man spelar så att det känns i kroppen när det gäller akustisk musik. Står man bredvid vaktparaden så kan det låta högt men aldrig för högt. Och ett litet kort anslag på ganska låg nivå känns ändå i kroppen.

Men moderna anläggningar går det ju att möblera med så i princip har de flesta inget val.

Sen är horn ingen homogen grupp av bra högtalare, det mesta låter helt förfärligt tyvärr. Det som utvecklats mest genom åren tycker jag är synen på delningsfilter och fasgång/tidskompensationer.

Elementen vetekatten om de har blivit så fantastiskt mycket bättre trots nya material. Snarare har man varit tvunga att uppfinna nya material eftersom magnetmaterial är så sanslöst dyrt numera om man vill använda lite större magneter.

Så min röst går till att delningsfilter och synen på vad som är viktigt för att få ihop helheten har utvecklat enormt mycket.

mvh/Harryup

edit: stavfle

Edited by Harryup
Link to comment
Share on other sites

Ligger mycket i vad du skriver Harryup. Jag har för övrigt också haft förmånen att lyssna hos Bo Hansson innan han gick bort. Den basåtergivningen har jag som referens, det var väldigt nära live. En snygg lösning var det också. :app:

Link to comment
Share on other sites

Det finns ju också nyare teknik som förvånande nog är ganska lite spridd. Har ni hört t ex Acapellas Ion diskant? Utan massa, utan membran, utan distorsion... :o

Den använder luften som drivkälla. (Eliot får förklara). Jag har hört många diskanter genom åren men inget som slår Acapellas i renhet, dynamik och klipp. Acapella har också lyckats integrera dem i en helhet som låter fantastiskt. Jag unnar er att någon gång få lyssna till Acapella Ion i ett vältrimmat system.

Om jag inte missförstår det Acapella skriver på sin website så är det ett plasma element.

Plasma högtalare är inte något nytt, det har funnits i många år:

http://en.wikipedia.org/wiki/Plasma_speaker

Mvh,

Ingvar

Link to comment
Share on other sites

Det finns ju också nyare teknik som förvånande nog är ganska lite spridd. Har ni hört t ex Acapellas Ion diskant? Utan massa, utan membran, utan distorsion... :o

Vad menar du utan distorsion? Om jag inte minns fel producerar plasmadiskanter ganska hyggliga mängder IM-distorsion.

Link to comment
Share on other sites

Skulle inte den idealiska lösningen vara något slags bredbandigt element eller panel som tog hela frekvensspektrat? Inga delningsfilter alls. På tal om inga delningsfilter så har Totem med sin element serie inga delningsfilter, enligt de själva så är det ingen omöjlighet om man vet hur man ska konstruera en låda. Vilket de poängterar att de kan.... ;)

Link to comment
Share on other sites

Det idealiska är ett punktformigt (litet) element som kan spela alla frekvenser med samma spridning och tillräckligt högt. Det praktiskt möjliga är dock något annat och då får man kompromissa med någon egenskap. Vilken eller vilka egenskaper som är viktigast är olika från person tilll person och från tid till annan. Modet nu föreskriver små högtalare som inte syns alltför mycket, då får man kompromissa i första hand med lågfrekvensegenskaper och max-nivå. Förr i tiden accepterades större möbler eftersom det var status (?) att ha dem och då gick det få rätt kompetenta högtalare med enkel teknik. Det är kanske främsta anledningen till att utvecklingen inte känns 100 % framåtriktad.

Det finns en del högtalare på marknaden med bra bredbandselement som spelar magiskt bra i rätt miljö och med rätt matchning av komponenter men de verkar tyvärr ganska svårsålda eftersom de inte är tillräckligt små eller ger tillräckligt mycket imponatorljud för pengen.

Hur slutresultatet blir hänger dessutom i stor utsträckning på hur bra slutanvändaren är på att sätta upp systemet i rummet. Det är ganska svårt för de flesta och kräver viss kunskap och mycket erfarenhet är sällan i vägen. Det räcker inte att konstruera bättre och bättre högtalare om folk inte begriper hur de skall användas och min känsla är att den kunskapen blir mindre och mindre vanlig i samhället.

Ingenting är enkelt och även om man med modern teknik säkert kan göra bättre grejor än på 30-talet så måste någon vilja göra det också och kanske framförallt måste någon vilja betala för det. Det moderna samhället med sin avancerade teknik bygger mindre på hantverksskicklighet än förr och det finns förvisso några som gör avancerade konstruktioner med stor arbetsinsats och då blir priserna därefter och kanske inte intressant för oss som inte har obegränsade resurser.

Link to comment
Share on other sites

Det idealiska är ett punktformigt (litet) element som kan spela alla frekvenser med samma spridning och tillräckligt högt.

Varför menar du att det skulle vara idealiskt? Det är inte idealiskt från ett återgivningsperspektiv. Vi människor har oerhört lätt för att höra riktning till punktkällor vilket innebär att en högtalare som fungerar som sådan kommer att innebära en geometrisk distorsion som är helt onödig. Högtalaren kommer effektivt att berätta om sin egen höjd. En idealisk högtalare ändrar klangen beroende på var huvudet är i vertikalled så att objektet som projiceras bakom högtalarna stannar på samma höjd även om vi sträcker eller till och med reser på oss. För att veta hur denna korrektion ska se ut måste vi förstå hur vi hör höjd.

Link to comment
Share on other sites

Jag ska faktiskt testa ( bara för skojs skull) att göra en högtalartyp jag TROR kan funka, men jag vågar inte säga något här. För ni kommer att idiotförklara mig och jag vill nog hellre testa och vara blåögd först. Lite av principen att en idiot vet inte att det är omöjligt.... :)

Link to comment
Share on other sites

Varför menar du att det skulle vara idealiskt? Det är inte idealiskt från ett återgivningsperspektiv. Vi människor har oerhört lätt för att höra riktning till punktkällor vilket innebär att en högtalare som fungerar som sådan kommer att innebära en geometrisk distorsion som är helt onödig. Högtalaren kommer effektivt att berätta om sin egen höjd. En idealisk högtalare ändrar klangen beroende på var huvudet är i vertikalled så att objektet som projiceras bakom högtalarna stannar på samma höjd även om vi sträcker eller till och med reser på oss. För att veta hur denna korrektion ska se ut måste vi förstå hur vi hör höjd.

Menar du att högtalaren skall skapa höjdinformationen?

Jag råkar ha högtalare som fungerar som hyggliga punktkällor och vissa inspelningar ger väldigt mycket höjdinformation. En del andra ger intrycket att sångare ligger på golvet, detta trots punktformigheten i ljudtutstrålningen. Jag har aldrig hört någon som inte eftersträvat punktformighet annat än för att undertrycka rumspåverkan och då är det en kompromiss.

Jag skall nog också påpeka att jag menar att stereprojektion sker inne i huvudet och inte ute i rummet.

Link to comment
Share on other sites

Om jag inte missförstår det Acapella skriver på sin website så är det ett plasma element.

Plasma högtalare är inte något nytt, det har funnits i många år:

http://en.wikipedia.org/wiki/Plasma_speaker

Helium plasma, som jag avser, är en relativt nyare teknik jämfört med membranhögtalare. Visst, den har funnits sen 70-talet men min poäng är att väldigt få använder den trots sitt välljud. Jag vet inte varför.

Link to comment
Share on other sites

Quad hade en gång en idé om att fylla en hel vägg med paneler som styrdes från höger och från vänster så att vardera kanalen skulle höras i varje position framför väggen. Det var en serie artiklar publicerade på 50-talet bl a om detta ...

Sedan apropå punktkällor, ESL-63 simulerar en punktformig källa genom att fördröja ljudsignalen mellan koncentriska ringpanelelement. En smart idé. Dock har jag inte haft tillfället att lyssna till ett par ESL-63 (eller senare modeller).

I övrigt tycker jag att höjdinformation mest handlar om rummets geometri från golv till tak, dvs sitter det saker på väggen som ger ljudsignaturer i vissa frekvensområden? Det är i alla fall min erfarenhet att t ex en tavla en bit upp på väggen gör att ljudbilden flyttas uppåt till tavlan. Ett tydligt exempel var Engelholms demo på en mässa där ljudet verkade komma från en "golden horn" som satt högt upp nära taket i rummet. Intressant tyckte jag och laborerade med detta när jag kom hem sedan.

Link to comment
Share on other sites

Du kanske minns fel. Vad jag menar framgår av länken från Ingvar.

Nä det tror jag inte att jag gör. Bara själva uttrycket "utan distorsion" som du skrev existerar inte. Bara för man inte har något membran utan modulerar plasman behöver ju inte betyda distorsionsfritt? Att man får intermodulations distorsion tycker jag instinktivt inte verkar så konstigt faktiskt, tycker du?

Link to comment
Share on other sites

Nä det tror jag inte att jag gör. Bara själva uttrycket "utan distorsion" som du skrev existerar inte. Bara för man inte har något membran utan modulerar plasman behöver ju inte betyda distorsionsfritt? Att man får intermodulations distorsion tycker jag instinktivt inte verkar så konstigt faktiskt, tycker du?

Min värld är inte så konstig och dissikerande. Det går att hårdra allt, naturligtvis men det ligger inte för mig. Jag tror du förstod vad jag menade.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...