Är 384kHz DAC klarar bara 192...eller???

[pelleab]

På Sweetspot i Sthlm lyssnade jag för första gången på en DSD DAC och ja...bra lät det...väldigt bra. Så jag blev nyfiken och började forska. Jag insåg rätt snabbt att DSD inte är den enda nya förkortningen som DAC:ar ska klara av. Det finns även en som heter DXD, som egentligen är vanlig PCM fast med fler bitar och högre frekvens än hittills. Men....

Tittade på DAC:ar som i reklamen eller på tillverkarnas hemsida stödjer insignaler upp till 32bitar vid 384Khz och upptäcker att när dessa sedan testas så pratas det att det "bara" klarar 24bitar 192kHz. Hur går detta ihop??? Är det bara båg eller har jag missat nå't???

Hjälp nån som kan!!!

//Per

[calle_jr]

Jag har också hört detta. Möjligen kan det hänga ihop med mjukvaruuppdatering.

Men jag spelade 24/352-material idag med en M2Tech Young utan problem. DXD-musik som jag fått från 2L.

[Bebop]

På Sweetspot i Sthlm lyssnade jag för första gången på en DSD DAC och ja...bra lät det...väldigt bra. Så jag blev nyfiken och började forska. Jag insåg rätt snabbt att DSD inte är den enda nya förkortningen som DAC:ar ska klara av. Det finns även en som heter DXD, som egentligen är vanlig PCM fast med fler bitar och högre frekvens än hittills. Men....

DXD är ett format som tagits fram för att mastra DSD eftersom detta inte är så enkelt med just DSD.

Behövs verkligen 32/384 i hemmiljö? Jag tvekar om vi enbart håller oss till musiken. Jag kan ta upp till 24/192 men jag kan inte höra någon skillnad på 24/176,4 eller 24/192 nersamplad till 24/96 så jag har blockerat de högsta upplösningarna (vilket görs enkelt på Aesthetix Romulus med en liten knapp). Det handlar ju också om processorkraft. Redan 24/96 drar ca 480 gånger mer kraft från processorn än 16/44,1.

Den dag det görs inspelningar i de högre formaten är det kanske lite annorlunda men ändå mer som kuriosa inbillar jag mig. Den mesta musiken håller sig inom 40-16.000 hz och det klarar ju t o m 16/44,1 utmärkt men ännu bättre blir det med 24/48 med de exempel jag hört men därefter ...

[Ekman]

När det rör sig om saker hifivärlden så är vad som "behövs" eller inte helt fel utgångsläge, overkill är det hela branschen handlar om.

Låt oss pressa gränserna så mycket som möjligt istället för att nöja oss med vad som behövs.

[Bebop]

När det rör sig om saker hifivärlden så är vad som "behövs" eller inte helt fel utgångsläge, overkill är det hela branschen handlar om.

Låt oss pressa gränserna så mycket som möjligt istället för att nöja oss med vad som behövs.

Jo, det kan jag hålla med om. Jag pressar gränsen neråt s.a.s. När passerades det hörbara, ungefär. Vad som ligger utanför där är inte så intressant för mig. Men jag drivs även av ett visst mått av fåfänga, så i vissa avseende har jag gått längre än vad jag tror mig få ut av musikupplevelse.

Det är lite av en naturlag att alltid gå mot större men blir det alltid bättre? Ibland måste man sätta ner foten - hit men inte längre. Det må sedan gälla storlek på båten, motorn, trädgården, huset eller va det nu kan vara. Men det finns naturligtvis inte en modell. Här får man själv sätta sin gräns. Valet är fritt.

[Ekman]

Problemet är att det är väldigt svårt att veta när man passerar gränsen för vad som är hörbart eller inte.

Vissa påstår att man inte hör skillnad på MP3 av bra kvalitet eller en cdskiva och vissa att 16/44 låter likadant som 24/96, jag vill hävda att båda har fel.

Att nöja sig istället för att sträva vidare tror jag inte är nyttigt speciellt då det inte medför någon större kostnad. För min del skulle gärna allt som släpps nytt från skivbranschen få göra det i minst 24/96.

[conan]

Var det inte så att översamplingens tid körde med 16x eller så? Då hade vi 706kHz internt i CD-spelaren. Självklart blev inte ljudet så högupplöst men det gjorde den analoga elektroniken betydligt lättare att bygga.

Annars är det väl ganska ovanligt med material för 384kHz ?

[Anders]

Annars är det väl ganska ovanligt med material för 384kHz ?

Det är väldigt ovanligt. Det är också ovanligt med material i 192 kHz och har man detta som kriterium missar man det mesta av den intressanta musiken och blir formatslav. Förutom att en hel del högupplöst material är tveksamt, dvs. det finns ingen riktigt högupplöst insplening att utgå från utan det är konverterat från t.ex. 24/48 eller ibland 16/48. Se t.ex. recensionerna i Hifi News. Mycket av det som ges ut finns sedan länge på vinyl och jag tycker att det är att föredra, men nackdelen är att skivorna kan vara svåra att få tag i. Det finns dock oerhört mycket mer vinlylutgåvor att välja på och ljudkvaliteten är definitivt inte sämre, tvärtom IMO.

[Guest dicdac]

Det finns tydliga mätbara skillnader mellan mp3 och cd-formatet men vad jag vet så har ingen person lyckats skilja på musik i mp3 format med bitrate på 320 och cd-format vid en kontrollerad lyssningstest. Själv tycker jag att jag kan uppfatta små subtila skillnader när jag lyssnar en lång stund men det kan lika gärna vara förväntningar på skillnader som gör att jag upplever skillnader. Hur det än är så väljer jag att rippa mina cd-skivor till flac i alla fall.

Att någon skulle kunna höra skillnad på cd-format, 16/44 och 24/96 uppfattar jag som högst osannolikt. Man måsta komma ihåg att en människa bara kan höra frekvenser mellan 20 hz och 20 khz. Med samplingsfrekvensen 44 khz så kan man återge ljudsignaler upp till 20-22 khz (lite beroende på vilken typ av filterteknik man använder i da-omvandlaren) vilket räcker för att återge det som en människa kan höra.

Man brukar säga att ett bitdjup på 16 biter ger ett dynamikomfång på ca 96 db. I praktiken kan man få ut lite mer ifrån 16 bitar genom att använda sk. "dither". Ett modert mastrat album brukar ha ett "dynamiskt spann" på ca 10-20 db. För att tag sedan tittade jag på ett album med klassisk muskik och om jag minns rätt så hade det ett "dynamiskt spann" på ca 40 db. Alltså, vanigtvis utnyttjar man inte det dynamkomfång som cd-formatet ger vilket säger mej att man inte har någon direkt nytta av fler bitar än 16.

En känd ljudexpert lär ha sagt att det hade varit bra om cd-formtet hade haft 20 bitar och samplingsfrekvens på 50 khz för då hade man kunna återge alla ljud som går att skapa.

Han tänker förmodligen inte bara på muskik i det fallet utan alla tänkbra former av ljud, men jag håller med om det hade varit bra om cd-formatet hade haft större marginal till vad vi människor kan uppfatta, tex. när man vill maupulera ljudsignalen med en equalizer så kan det vara bra att ha några bitar extra att jobba med.

Att da-omvandlare är specade till tex. 32/384 beror oftast på att dom anger det bitdjup och samplingsfrekvens som da-omvandlaren hanterar internt men oftast kan dom inte ta emot en signal som är större än 24/192. Tex. i specen till NAD M51 har man angivit att det klarar signaler upp till 35/844 khz men ingågarna är specade till 24/192. Lite marknadsföringstrix kan man säga

Edited April 14, 2013 by dicdac

[calm]

Att MSB skulle klara 32/384 är ganska ointressant i sammanhanget.

Det är lyssningsintrycket och den analoga presentationen som fäller avgörandet. Inte tekniska prestanda. Efter att lyssnat på ett antal DAC:ar så kan jag konstatera skillnaden i presentationen. Det finns hos en del riktiga megabuck-DAC:ar som har ett metalliskt ljud som känns onaturligt och som på något sätt får en att tänka på just digitalt och onaturlig upplösning.

Oavsett om man lyssnar live till en symfoniorkester eller en jazztrio så låter det inte upplöst, men mer dynamiskt än i ett stereosystem. Så jag hävdar att dynamiken har större effekt på lyssning än t.ex. frekvensomfång. För egen del så tycker jag att man har kommit långt i den digitala utvecklingen på senare år, där t.ex. jitterdiskussionen är sannolikt mer relevant för lyssning än andra parameterar.

Så när tillverkare skryter om orealistiska upplösningsfrekvenser så skall man ta dessa med en stor nypa salt och istället jämföra hur det låter. På min display står det 16/44 och det är fullständigt tillräckligt och långt bättre ljud än vinylriggen.

Calm

[pelleab]

Visst, ere så att analogdelen måste vara av klass, annars spelar det ingen roll hur tekniskt kapabel DAC:en är i övrigt. Lite ställd blir jag dock när en högklassig DAC som T+A DAC 8 som skryter med 32 bit 384 kapabla DAC-chip specar sina digitalingångar till max 24/192.

En av de stora anledningarna till att jag vill veta är jag vill ha ALLT om det går. I första hand så är det DSD som lockar men det är ju inte där problemet ligger. Men när nu DXD finns så varför inte. Annars blire som en av mina vänner som precis före Sweetspot/High End helgen i Sthlm köpte en Musical Fidelity M6 DAC för tjugi papp. För att på mässan bli smärtsamt medveten om skillnaderna mellan 24/192 PCM och 128 DSD. Å sedan upptäcka att hans nyinköpta älsking inte stödjer DSD. Vill inte göra samma miss om det går. Det är därför nu forskning pågår.

Även tips om bra DAC:ar mottages tacksamt.

M2tech:en verkar vara en riktigt fin lite burk. Cool med siffrorna som visas genom frontgallret. Synd att den inte har balanserade utgångar.

Har även lyssnat till TEAC UD-501 som för 7 å nio verkar vara attans prisvärd. Till skillnad från Meitner MA-2 för sexsiffriga belopp som visserligen låter bra...men prisvärd....

//Per

[Guest dicdac]

Oavsett om man lyssnar live till en symfoniorkester eller en jazztrio så låter det inte upplöst, men mer dynamiskt än i ett stereosystem. Så jag hävdar att dynamiken har större effekt på lyssning än t.ex. frekvensomfång. För egen del så tycker jag att man har kommit långt i den digitala utvecklingen på senare år, där t.ex. jitterdiskussionen är sannolikt mer relevant för lyssning än andra parameterar.

Instämmer. Jitter är en faktor som faktiskt kan ställa till det. Idag har da-omvanlare blivit bätte på att hantera jitter, bl.a. med hjälp av asynkron kommunikation men man kan inte riktigt avskriva det som ett ett löst problem. Särskilt inte om man använder SPDIF.

Edited April 15, 2013 by dicdac

[Guest dicdac]

Det kan vara roligt att experimentera med "högupplösta" format men man kan behöva se upp lite med vad man gör. En samplingsfrekvens på 384 ger en ljudsignal på 192 khz och det är inte många system som klarar av att hantera en ljudsignal i den frekvensen. Det är knepigt att höra om ljudet distar när det gäller så höga frekvenser. Har mastringstekniker inte varit noggrann så finns det risks att det kommer med "skräp" i ultraljudsområdet vilket kan ställa till det för anläggningen (och enligt vissa kan det också ge en försämrad ljudkvalité i det hörbara området.). Om man har en modern förstärkare med överbelastningsskydd så kanske man klarar sig men har man tex. en rörförstärkare så kan det var en annan sak.

Den utrustning som mastringstekniker använder är i första han är anpassad för att hantera cd-formatet och vinyl. Det är nog ganska ovanligt att dom monitorer som används vid mastring går högre än 40-50 khz. Det kan göra att en musikfil med en samplingsfrekvens på 384 eller högre inte blivit lyssningstestad fullt ut före leverans.

[conan]

DSD är inte något att sträva efter egentligen. Formatet är inte speciellt bra när det gäller högre frekvenser. Bitdjupet sjunker med högre frekvenser. Kanske ville Sony och Philips hitta en enklare och därmed billigare uppspelningsteknik? Det de stora jättarna misslyckades med och som så många med dem, är att förutse marknadens krafter. Det gäller att pricka rätt och välja den teknik som alla "hoppar på". DSD blev för svårt för tillverkningsleden och det tog tid att få folk att köpa spelare.

Det är bättre att använda digitalteknikens grundläggande principer om sampling och kvantisering som ganska snabbt leder in på PCM. Formatet finns överallt i olika upplösningar och är lätt att hantera i tillverkningsleden och uppspelningsleden ...

[Richard]

..

..

Även tips om bra DAC:ar mottages tacksamt.

..

..

Köpte för en vecka sedan AMR-DP777 är ruggigt ruskigt kolossalnöjd.

Den kan läsa dsf-filer, testade som hastigast igår kväll. Jämförde det hela dock ej med motsvarande flac-fil.

//Richard

Edit: felskrivning

Edited April 15, 2013 by Richard

[gcs]

Jag tror nog att det duger även för dig Conan. Du hör ändå inte brushöjningen vid 40KHz. Jag kan fortfarande inte förstå hur det kan komma sig att tillverkare av SACD-spelare i high end segmentet bara gjorde spelare för tvåkanaler och inte 5.1.

[Bebop]

Det finns tydliga mätbara skillnader mellan mp3 och cd-formatet men vad jag vet så har ingen person lyckats skilja på musik i mp3 format med bitrate på 320 och cd-format vid en kontrollerad lyssningstest. Själv tycker jag att jag kan uppfatta små subtila skillnader när jag lyssnar en lång stund men det kan lika gärna vara förväntningar på skillnader som gör att jag upplever skillnader. Hur det än är så väljer jag att rippa mina cd-skivor till flac i alla fall.

Här har du en som kan skilja mellan mp3 och 16/44,1. Sätt på Mahlers 6:a i ordentlig volym eller Schumanns pianokvintett eller varför inte en välinspelad pianotrio på ECM och jämför bredd, djup, upplösning, krispighet mm. Hör du ingen skillnad är det kanske dags att byta upp sig och kanske ackustikreglera rummet... Frekvensomfånget är ointressant i sammanhanget. Den mesta musiken finns inom 40-16,000 Hz (lägsta tonen på en basfiol ligger på 41 Hz. Saint-Saens orgelkonsert harvar någonstans kring 35 Hz. Radions P2 sänder ut max ca 15,000 Hz. Klassiska Contemporary records spelade in sina klassiker 30-15,000 Hz.

Nej, det handlar mer om platthet kontra öppenhet, storlek och lugn i presentationen, livekänsla med mera. Artists House (som är ett musikförag som ägs av musiker) tycker att efter 24/48 kan inte de märka några uppenbara skillnader.

FLAC har inte med saken att göra. Det är ett förpackningsformat ungefär som ZIP där man komprimerar filen för att spara plats på hårddisken. När man lyssnar packas den upp igen och återges i sitt fulla format, precis som ett zippat Worddokument. Om du hör skillnad mellan en FLAC och en WAV så rekommenderas byte av utrustning.

Jag har skrivit tidigare att spela en 16/44,1 fil kontra en 24/96 kräver 480 gånger mer processorkraft från datorn (enligt Wavelength) och vad som krävs av en processor för 32/384 vet jag inte, men förmodligen betydligt mer än vad det kostar utan att få någon förbättring av ljudet.

Jag är helt nöjd med 16/44,1 med den utrustning jag har. Jag uppsamplar signalen till 16/88,4 vilket jag tycker låter lite bättre, men det är mycket marginell skillnad.

[calle_jr]

Har också erfarenheten att skillnader i olika komprimering ligger i soundstage, perspektiv, luftighet och sådana egenskaper som skiljer goda inspelningar från sämre.

Även om det är mycket svårt att jämföra eftersom det är brist på material, så är det bästa jag hört utfört genomgående i 24/96. Det finns i de inspelningarna någon slags headroom som jag inbillar mig inte går att återge med 16/44. Utöver 24/96 finns det inget som imponerat på samma sätt. Inte ens för klassisk musik med full orkester vad jag hitills hört.

[conan]

Jag tror nog att det duger även för dig Conan. Du hör ändå inte brushöjningen vid 40KHz. Jag kan fortfarande inte förstå hur det kan komma sig att tillverkare av SACD-spelare i high end segmentet bara gjorde spelare för tvåkanaler och inte 5.1.

Nej, det duger inte. Det handlar egentligen inte om formatet "låter bra" utan om hur det hittills har slagit på marknaden. Är det känt att brus finns i högre frekvenser och att det är besvärligt att tillverka - då drar producenter, skivbolagsdirektörer och alla konsumenter öronen åt sig. De säger - nej, det här formatet är inte riktigt bra.

Att det sedan produceras SACD fortfarande är ju för att det trots allt finns en viss marknad. Jag har själv köpt en del SACD för att inte begränsa mig till bara CD, om det nu skulle dyka upp en inspelning av mina favoritartister. Det är inte formatets inneboende ljudkvalitet jag då är ute efter, utan att mix/master sannolikt har gjorts med lite mera omsorg än annars är brukligt. Ifall samma mix funnits på enbart CD så hade jag tveklöst köpt CDn istället.

[gcs]

Det där finns bara i din fantasi att man lägger ner mera omsorg på en mix om den vore gjord i ett "högre" format. Jag kan ju tala om för dig att när man spelar av en vanlig CD-skiva med halva hastigheten så kan man även där se en kraftigt stigande brusförhöjning från 27KHz. Förr på den analoga tiden gjorde man ofta en "ruff mix" som producenten sedan fick med sig hem. Sedan kom han tillbaka för att göra en ny mixning. Dagens inspelningar görs kanske i de flesta fallen hemma i en skrubb i stugan av några som tycker att det är kul och med dagens teknik kan man gå in och peta i varje detalj ner på makronivå. Bara för att det är SACD, 192/24 eller 384/32 så betyder det inte att det låter hörbart bättre. Jag är ganska säker på att om en och samma mixning jämförs och avlyssnas från en vanlig CD och sedan med 384/32. Då kommer inte änns du Conan att höra skillnaden om ingen säger dig vad som är vad.

[shifts]

gcs: Det känns som du kanske missförstod Conans klarsynta inlägg.

[conan]

... om en och samma mixning jämförs och avlyssnas från en vanlig CD och sedan med 384/32. Då kommer inte änns du Conan att höra skillnaden om ingen säger dig vad som är vad.

Nej, jag hör ingen som helst skillnad när det är samma mix/master.

[gcs]

Jag tänker inte vara en slav under marknaden. Jag bryr mig inte heller om att det kommer nya häftiga prylar med större upplösning eftersom jag redan har sedan länge en tillräckligt bra upplösning i mitt system. Jag har ungefär 300 SACD skivor, men det har jag inte för att ljudkvaliteten är bättre utan mera för att jag någon gång i framtiden ska kunna spela av musiken i multikanal. Jag struntar i om det kommer nya format eftersom jag vet att man i studion spelar in musiken med en "lägre" kvalitet, mycket på grund av att de flesta mikrofonerna inte har större bandbredd än 20KHz. Detta är en myt som bedrivs i databladen och hifi-pressen som konsumenten gärna vill ta till sig. Vad skulle vi annars ha hifi-pressen till? Vad lyssnar vi på? Jo musik som vi antingen gillar eller också gillar vi inte musiken. Men det beror knappast på om musiken är högupplöst eller inte. Man skulle kunna jämföra med en tryckt bok som faktiskt kan vara lika bra även om den är tryckt på ett något billigare papper. Jag vägrar att gå på detta hifi-geschäft.

[conan]

Största bekymret är inte bandbredd utan att klåfingriga producenter, musiker, artister, skivbolag - you name it - vill att det ska låta så starkt som möjligt, så stort som möjligt, så ... bla bla ...

... men inte så BRA som möjligt. Så svårt kan det ändå inte vara att göra goda inspelningar och lägga dem på skiva. Det måste inte låta som om gitarren är stor som en atlantångare i vardagsrummet eller att ljudmattan är kompakt som en kladdkaka utan bakpulver ...

[gcs]

Det måste inte låta som om gitarren är stor som en atlantångare i vardagsrummet eller att ljudmattan är kompakt som en kladdkaka utan bakpulver ...

Jag förstår vad du menar, men tycker du verkligen att en gitarrist ska låta lika svagt som han/hon gör i en konsertsal? För min del så tycker jag att reproducerad musik ska låta lite bättre en verkligheten. Om inte så kan man i så fall spela in all musik med två mikrofoner. Det är sällan som det låter bra om en sådan inspelning och det är väl därför som de flesta av dessa bara blir något slags dokumentation i arkivet. När ska man använda flera mikrofoner? Om vi inte ska använda flera mikrofoner så kan vi ju också skippa alla elektriskt förstärkta instrument. Om vi skulle spela in så som du tycks vilja kommer musiken att låta väldigt tunt och tråkig. De flesta skivor som jag har låter mycket bra. Men jag köper inte heller någon popmusik utan enbart jazz klassiskt och också lite annat.

[Guest dicdac]

Här har du en som kan skilja mellan mp3 och 16/44,1. Sätt på Mahlers 6:a i ordentlig volym eller Schumanns pianokvintett eller varför inte en välinspelad pianotrio på ECM och jämför bredd, djup, upplösning, krispighet mm.

Du skriver inte vilken bitrate det var på mp3-filen när du testade. I stort sätt alla hör skillnad på cd och mp3 i 128 kbit/s.

Testade du blint? Om inte så har testen ingen betydelse. Alla kan höra skillnad i en öppen test.

Hör du ingen skillnad är det kanske dags att byta upp sig och kanske ackustikreglera rummet...

Den här typen av argument fungerar inte.

FLAC har inte med saken att göra. Det är ett förpackningsformat ungefär som ZIP där man komprimerar filen för att spara plats på hårddisken. När man lyssnar packas den upp igen och återges i sitt fulla format, precis som ett zippat Worddokument. Om du hör skillnad mellan en FLAC och en WAV så rekommenderas byte av utrustning.

Jag tror du missförståt vad jag skrev i tidigare inlägg.

Jag har skrivit tidigare att spela en 16/44,1 fil kontra en 24/96 kräver 480 gånger mer processorkraft från datorn (enligt Wavelength) och vad som krävs av en processor för 32/384 vet jag inte, men förmodligen betydligt mer än vad det kostar utan att få någon förbättring av ljudet.

Det har du rätt i.

Jag är helt nöjd med 16/44,1 med den utrustning jag har. Jag uppsamplar signalen till 16/88,4 vilket jag tycker låter lite bättre, men det är mycket marginell skillnad.

Du skriver inte vilken da-omvandlare du har men har du en med Delta-sigma chip så samplar den alltid upp signalen. Ofta fungerar det på följande sätt.

- om insignalen har en samplingsfrekvens på 44.1 kHz så multipliceras den med 4 vilket resulterar i en signal på 176,4 kHz

- om insignalen har en samplingsfrekvens på 88.2 kHz så multipliceras den med 2 vilket resulterar i en signal på 176,4 kHz

- om insignalen har en samplingsfrekvens på 48 kHz så multipliceras den med 4 vilket resulterar i en signal på 192 kHz

Om du verkligen kan höra skillnad på en multiplikation med 2 jämfört med 4 så slår du rekord

[calle_jr]

Du skriver inte vilken da-omvandlare du har men har du en med Delta-sigma chip så samplar den alltid upp signalen. Ofta fungerar det på följande sätt.

Det du skriver dicdac visar att det är inte helt enkelt att avgöra var det är rätt att lägga ribban. Både musikens innehåll, inspelningens kvalitet och mixen spelar stor roll. Det känns skumt att köpa musik efter det chip man för tillfället har. En positiv effekt med pc-lösningar är att det blivit enklare att blanda format. Någon skrev formatslav. Man slipper bli formatslav.

Dock trodde jag man i välljudssammanhang skulle slippa mp3. Det formatet är skulden till allt skitljud i modern tid och jag förstår inte vitsen med mp3 år 2013.

Även om de flesta av oss inte slår huvudet i taket med en rumshöjd på 1.90m så är det inget vidare trevligt boende.

[crion]

Jag skulle vilja påstå att det inte är mp3 som är ensamt ansvarigt för loudness wars.

Jag säger istället bärbart ljud med obefintlig dämpning mot störljud. Där finns det iaf en sorts relevant anledning att mastra upp ljudet.

Men jag håller öronen på detta lilla projekt:

http://mrapodizer.wordpress.com/2013/02/14...ge-enhancement/

Edited April 16, 2013 by crion

[Guest dicdac]

Det du skriver dicdac visar att det är inte helt enkelt att avgöra var det är rätt att lägga ribban. Både musikens innehåll, inspelningens kvalitet och mixen spelar stor roll. Det känns skumt att köpa musik efter det chip man för tillfället har. En positiv effekt med pc-lösningar är att det blivit enklare att blanda format. Någon skrev formatslav. Man slipper bli formatslav.

Dock trodde jag man i välljudssammanhang skulle slippa mp3. Det formatet är skulden till allt skitljud i modern tid och jag förstår inte vitsen med mp3 år 2013.

Även om de flesta av oss inte slår huvudet i taket med en rumshöjd på 1.90m så är det inget vidare trevligt boende.

Hm, jag anar att du missförstått mitt inlägg. Det jag syftar på att det är meningslöst att sampla upp en signal på 44.1kHz till 88.2 kHz eftersom da-ovandlaren kommer att sampla upp den till 176.4 kHz i alla fall.

Själv köper jag gärna musikfiler i 24/96 ifrån HDTracks.com och Linnrecords.com. Inte för att jag tror att det låter bätte med högre samplingsfrekvens utan för att det går att få tag på album med bättre mastring på dessa webbutiker, tyvärr alldeles för få.

[Guest dicdac]

Jag skulle vilja påstå att det inte är mp3 som är ensamt ansvarigt för loudness wars.

Jag säger istället bärbart ljud med obefintlig dämpning mot störljud. Där finns det iaf en sorts relevant anledning att mastra upp ljudet.

Men jag håller öronen på detta lilla projekt:

http://mrapodizer.wordpress.com/2013/02/14...ge-enhancement/

Nä, mp3-formatet har inget med dynamik-komprimering att göra. Dynamik-komprimerar gör musikförlagen för att dom vill att just deras album så låta högst i bl.a. radio. Det handlar om marknadsföring och musikförlagen har strävat efter det i alla tider men med modern teknik så har det blivit lättare, vilket tyvärr ofta märks.

Men precis som du säger så är en poäng med att dynamik-komprimera att det kan göra att det låter bättre i miljöer med mycket bakgrundsljud.