Jump to content

Vicenza


calle_jr

Recommended Posts

  • Replies 170
  • Created
  • Last Reply

Top Posters In This Topic

Lite läskigt att den gungar när man trycker lite på den bara..... :o

Kabinettet avslutas ju med den ena stålplattan i botten, och hela högtalaren står på en nyutvecklad bottenram med avisolering av kloroprengummi.

Just den lösningen är jag inte övertygad om, men det kanske blir bäst så ihop med massdämparna.

Eftersom en högtalares mekaniska funktionssätt bestäms av hur rummet ser ut som den ställs upp i, så måste det vara en grannlaga uppgift att finlira på detta sätt med vibrationshantering. Man kringgår det problemet i viss mån genom att bygga in kloroprengummi i foten.

DSC_1352.JPG

DSC_1324.JPG

Link to comment
Share on other sites

Precis, det fanns övre och undre "streck" som visade toleransnivåer.

Hon mätte ljudtryck och impedans över frekvensbandet samt polaritet.

Det mäts säkert fler parametrar, speciellt på toppmodellerna, men det var detta jag såg.

Här ett par Modified Cremona som inte passerade testen i en senare del av kedjan och som SF höll på att utreda. Med stämjärn :mm: :mm:

DSC_1378.JPG

DSC_1379.JPG

ps N.O: http://www.mensjournal.com/expert-advice/t...-california-usa

Var det verkligen ett per Cremonor som låg på slaktbänken? Jag känner inte igen dem. De ser djupare ut (kanske linsen som förvränger) och dessutom verkar träslaget obekant. Kollar man på SF hemsida uppger de lönn och graphite som de två valmöjligheterna och dessa verkar inte passa in på någon av beskrivningarna.

Link to comment
Share on other sites

Var det verkligen ett per Cremonor som låg på slaktbänken? Jag känner inte igen dem. De ser djupare ut (kanske linsen som förvränger) och dessutom verkar träslaget obekant. Kollar man på SF hemsida uppger de lönn och graphite som de två valmöjligheterna och dessa verkar inte passa in på någon av beskrivningarna.

De ser ut som Amati Futura i deras nya finish.På S.F´s facebooksida finns det Futura i detta utförande presenterat.Alltså svarteloxerad aluminium och valnöt.För övrigt väldigt snygga i min åsikt.Men kanske S.F har Cremonor i liknande Futura look?

Link to comment
Share on other sites

Med tanke på att högtalaren verkar gå att triwira så spår jag i min spåkula att bolaget som äger Sonus Faber,Wadia,McIntosh och Audio Research snart också har en kabeltillverkare i koncernen... ;)

Det verkar logiskt och då saknas egentligen bara en tillverkare av vinylsvarvar. Om man nu inte räknar McIntosh som sådan?

Calm

Link to comment
Share on other sites

Med tanke på att högtalaren verkar gå att triwira så spår jag i min spåkula att bolaget som äger Sonus Faber,Wadia,McIntosh och Audio Research snart också har en kabeltillverkare i koncernen... ;)

Den spådomen är redan förverkligad. HiFi-Stället lanserade McIntosh kablar i Sverige under höstens mässhelg i Göteborg.

Link to comment
Share on other sites

Var det verkligen ett per Cremonor som låg på slaktbänken? Jag känner inte igen dem. De ser djupare ut (kanske linsen som förvränger) och dessutom verkar träslaget obekant. Kollar man på SF hemsida uppger de lönn och graphite som de två valmöjligheterna och dessa verkar inte passa in på någon av beskrivningarna.

För mig ser det ut som Futuror. De har den svarteloxerade metallen på toppen ju. Cremona har trä.

Det träslaget ser mycket snyggt ut tycker jag.

Edited by Apexorca
Link to comment
Share on other sites

För mig ser det ut som Futuror. De har den svarteloxerade metallen på toppen ju. Cremona har trä.

Det träslaget ser mycket snyggt ut tycker jag.

Är det Futura så kan man konstatera att även SF övergivit den massiva trätekniken för lim/böjträ istället. Bättre eller mer kostnadseffektivt kan man bara spekulera i, men i vart fall blir det ett stålskelett vad jag förstår som uppstyvning. Då blir ytterlagret en faner eller tänker jag fel?

Missförstå mig nu inte, jag påstår inte att detta är sämre, men annorlunda. Även mina Ktêma har den konstuktionen så det ligger säkert helt i linje med utvecklingen på träområdet och vad som låg i pipeline under Serblins tid.

Frågan är hur det är med Cremona M och Amatin, samma sak där?

Calm

Link to comment
Share on other sites

CABINET:

Lute shape design, combination of sandwich

construction obtained using hand selected

wood layers and solid maple, quality

graded and oriented for carefully optimized

resonances control. Sub-structural ribs are

strategically placed for absolute rejection

of spurious vibration and standing waves

control./quote]

Cremona M

Link to comment
Share on other sites

Är det Futura så kan man konstatera att även SF övergivit den massiva trätekniken för lim/böjträ istället. Bättre eller mer kostnadseffektivt kan man bara spekulera i, men i vart fall blir det ett stålskelett vad jag förstår som uppstyvning. Då blir ytterlagret en faner eller tänker jag fel?

Missförstå mig nu inte, jag påstår inte att detta är sämre, men annorlunda. Även mina Ktêma har den konstuktionen så det ligger säkert helt i linje med utvecklingen på träområdet och vad som låg i pipeline under Serblins tid.

Frågan är hur det är med Cremona M och Amatin, samma sak där?

Calm

Amati Anniversario och Guarneri Memento har den massiva trätekniken.Futura och Evolution har lim/böjträ (mdf).Tror att det är mer kostnadseffektivt precis som du är inne på,men med

all säkerhet också en del av konstruktionen.De har implementerat en massa ny teknik som handlar om vibrationskontroll.Har för mig att gummibussningarna som isolerar högtalarna (I Futuras fall) från golvet har inspiration från tekniken bakom de jordbävningssäkrade hus som finns i Japan.Mycket smarta lösningar!

Link to comment
Share on other sites

Amati Anniversario och Guarneri Memento har den massiva trätekniken.Futura och Evolution har lim/böjträ (mdf).Tror att det är mer kostnadseffektivt precis som du är inne på,men med

all säkerhet också en del av konstruktionen.De har implementerat en massa ny teknik som handlar om vibrationskontroll.Har för mig att gummibussningarna som isolerar högtalarna (I Futuras fall) från golvet har inspiration från tekniken bakom de jordbävningssäkrade hus som finns i Japan.Mycket smarta lösningar!

Det är mycket teknik från olika håll som kan samsas i en högtalare. Flera olik vägar kan leda fram till bra resultat. SF, Wilson och tex Magico mfl har ju ganska olika konstruktionsfilosofi när de börjar rita sina högtalare. Konceptens fördelar och nackdelar har justerats så att inga riktiga svagheter finns kvar och de låter mer och mer lika. Men när ljudet kommer ut är det riktigt bra på alla tre tycker jag.

Jag har hört att det skall finnas en man på SF som knackar på träbitar och som väljer träbitarna till högtalaren så att de akustiskt passar så bra som möjligt till respektive plats. Kan denna uppgift konfirmeras. Så trät har en stor del i hur högtalaren låter. Skarven man tex ser mellan trät och kabinettet på sidorna av Aida och The SF har en funktion och är avvägd för bästa prestanda.

Link to comment
Share on other sites

Det är mycket teknik från olika håll som kan samsas i en högtalare. Flera olik vägar kan leda fram till bra resultat. SF, Wilson och tex Magico mfl har ju ganska olika konstruktionsfilosofi när de börjar rita sina högtalare. Konceptens fördelar och nackdelar har justerats så att inga riktiga svagheter finns kvar och de låter mer och mer lika. Men när ljudet kommer ut är det riktigt bra på alla tre tycker jag.

Jag har hört att det skall finnas en man på SF som knackar på träbitar och som väljer träbitarna till högtalaren så att de akustiskt passar så bra som möjligt till respektive plats. Kan denna uppgift konfirmeras. Så trät har en stor del i hur högtalaren låter. Skarven man tex ser mellan trät och kabinettet på sidorna av Aida och The SF har en funktion och är avvägd för bästa prestanda.

Aida har ju träsidor som inte ligger dikt an mot kabinetten.Har de någon akustiskt funktion eller är det bara ögonfägnad?

Link to comment
Share on other sites

Jag har hört att det skall finnas en man på SF som knackar på träbitar och som väljer träbitarna till högtalaren så att de akustiskt passar så bra som möjligt till respektive plats.

Blandas fortfarande limmet efter originalrecept av de berömda instrumentmakarna i Cremona... :?:

Link to comment
Share on other sites

Blandas fortfarande limmet efter originalrecept av de berömda instrumentmakarna i Cremona... :?:

Det skulle vara trevligt, men tvivlar på att det fungerar i moderna formpressningssammanhang. Här handlar det sannolikt om både tryck och värme för att få det så homogent som möjligt.

Calm

Link to comment
Share on other sites

De har implementerat en massa ny teknik som handlar om vibrationskontroll.Har för mig att gummibussningarna som isolerar högtalarna (I Futuras fall) från golvet har inspiration från tekniken bakom de jordbävningssäkrade hus som finns i Japan.Mycket smarta lösningar!

Det finns en hel serie sådana lösningar i de nya modellerna, jag nämnde några stycken vad gäller Aida, "The" och Guerneri tidigare i tråden.

Mer eller mindre avancerad dämpning används ju i många sammanhang inom industrin.

Men de tillämpningarna ska normalt inte presentera välljud, vilket är den enda uppgift en högtalare har.

Avisoleringen i foten på Aida ser jag nästan som en eftergift för att kunna kontrollera all den andra vibrationshanteringen.

Jag vill bara poängtera det för att man inte ska läsa detta som för mycket MBS.

Link to comment
Share on other sites

Jag har hört att det skall finnas en man på SF som knackar på träbitar och som väljer träbitarna till högtalaren så att de akustiskt passar så bra som möjligt till respektive plats. Kan denna uppgift konfirmeras.

Jag kan tänka mig att det är Nicolao Umberto;

DSC_1439.JPG

Han ger sig på alla delar av en högtalare på atomnivå men har i slutändan en väldigt sund inställning till vad som är viktigt - att det låter bra.

Han har arbetat i många år med allt från psykoakustik till mikrofoni och akustiska fenomen inom högtalarkonstruktion.

Mycket trevlig man.

Link to comment
Share on other sites

Livio Cucuzza är designer och ritar förslag till nya modeller på löpande band.

Det är ett intimt samarbete mellan design och R&D, och även om det i stor utsträckning handlar om en cyklisk process så är det ändå design som ligger först och triggar nya modeller;

DSC_1394.JPG

DSC_1395.JPG

Livio visade skisser på helt utflippade saker som de har på gång.

Det räckte att jag visade kameran så kom det upp ett varningsfinger.

Tyvärr fick jag inte plåta några skisser, men jag kan berätta att det kommer bli spännande saker! :icon_smile_cool:

Ovanstående bilder är från korridoren utanför designverkstan, där de hade ställt upp ett gäng kinatillverkade modeller.

Link to comment
Share on other sites

Livio Cucuzza är designer och ritar förslag till nya modeller på löpande band.

Det är ett intimt samarbete mellan design och R&D, och även om det i stor utsträckning handlar om en cyklisk process så är det ändå design som ligger först och triggar nya modeller;

Hur lång är inkubationstiden, från skiss till på gatan :?::)

Link to comment
Share on other sites

Livio Cucuzza är designer och ritar förslag till nya modeller på löpande band.

Det är ett intimt samarbete mellan design och R&D, och även om det i stor utsträckning handlar om en cyklisk process så är det ändå design som ligger först och triggar nya modeller;

DSC_1394.JPG

DSC_1395.JPG

Livio visade skisser på helt utflippade saker som de har på gång.

Det räckte att jag visade kameran så kom det upp ett varningsfinger.

Tyvärr fick jag inte plåta några skisser, men jag kan berätta att det kommer bli spännande saker! :icon_smile_cool:

Ovanstående bilder är från korridoren utanför designverkstan, där de hade ställt upp ett gäng kinatillverkade modeller.

Onekligen är detta en mycket produktiv herre! Maken till modellexpension får man leta efter!

Kul!

Calm

Link to comment
Share on other sites

Hur lång är inkubationstiden, från skiss till på gatan :?::)

Jag fick inte riktigt kläm på det mer än att det är en osäker parameter. De har i princip alla led i egna händer men andra faktorer styr. Jag jämför vanlig projektutveckling där det krävs en välgrundad hemställan till styrelsen innan man ens kan komma igång. Bara det kan ta ett år. I andra änden har man testning och certifikat vilket säkert tar 6 månader.

Jag tror att Bebop kan detta bättre.

(Nu svarade jag på din andra fråga före jag svarat på den första, men om jag svarar ja på den första... :unsure: )

Link to comment
Share on other sites

Livio visade skisser på helt utflippade saker som de har på gång.

Det räckte att jag visade kameran så kom det upp ett varningsfinger.

Tyvärr fick jag inte plåta några skisser, men jag kan berätta att det kommer bli spännande saker! :icon_smile_cool:

Du var ändå så nära att du skulle kunna ha dokumenterat skisserna :D och det är en av alla anledningar till att Sonus faber står så högt på min favoritlista. Upplåsta dörrar och den principen ser ut att bestå.

Link to comment
Share on other sites

Du var ändå så nära att du skulle kunna ha dokumenterat skisserna :D

Ja, men en snabb riskanalys där parametern "omedelbart utslängd" fanns med avgjorde att jag höll nere kameran :icon_smile_cool:

Jag blev själv förvånad att vi ens fick se dessa skisser som var betydligt mer detaljerade än "servettalster".

Vi gick vidare till konstruktionslabbet där vi pratade med Paolo Tesson och Nicolao Umberto om processen för hur Sonus fabers konstruktionslösningar utvecklas och hur de testar.

Vad gäller designjusteringar i kabinett och delningsfilter kan de ordna det på momangen antingen här eller i tillverkningslokalen intill. Det gäller även mindre justeringar i drivers. Annars kan de lyfta luren och ändra en spec på ett element och ha ett nytt inom en vecka från t.ex Scan-Speak. Scan-Speak deltar också aktivt i delar av konstruktionsprocessen.

DSC_1400.JPG

DSC_1406.JPG

Nicolao Umberto satt kvar i sin utvärderingsstol pga problem med sitt knä.

DSC_1401.JPG

DSC_1403.JPG

Det finns ofta barriärer mellan design- och konstruktionsarbete där olika avdelningar får slåss för sina prioriteringar.

Här var det en härlig atmosfär och det såg ut som Sonus faber har utvecklat ett mycket nära samarbete mellan design och teknik.

En annan känsla jag fick var att man ser ganska seriöst på psykoakustiska fenomen och på något sätt finns detta med i utvecklingsarbetet.

Link to comment
Share on other sites

En annan känsla jag fick var att man ser ganska seriöst på psykoakustiska fenomen och på något sätt finns detta med i utvecklingsarbetet.

Låter mycket klokt. Det är ju så vi upplever musik. Om inte fler tänker så är det nog dags för det.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...