All Activity

This stream auto-updates     

  1. Today
  2. AlfaGTV

    Vad lyssnar du på just nu?

    Det utgick jag ifrån, men via deras hemsida kunde man bara köpa den via iTunes Music På vinyl hittade jag bara "Return to The Sauce"... Qobuz gör det dock enkelt, alla mina Favoritalbum listas på min profilsida, där man kan köpa Download i valfri upplösning (oftast). Så, speciellt fysiskt bidde det inte, tyvärr.
  3. octavia rs

    Hur kan man skydda sig mot blixtnedslag?

    Man brukar prata om två olika typer av jordning yt- eller djupjordning. Yt är oftast kopparlinor eller kopparplåtar 1*1m som man lägger på lämpligt djup så de inte torkar ut så lätt. Djupjordningen är oftast spett som man driver ner. Mycket spelar in här hur man kan göra, typ av jord, nära berg under ytan m.m man kan borra ner i berget och använda kemiskamedel för att sänka jordtagets ohm värde (detta har jag varit med och gjort i stenbrott tex.). Bifogar ett par bilder ur SS 436 40 00 utgåva 3.
  4. calle_jr

    Vad lyssnar du på just nu?

    Finns den utgiven fysiskt?
  5. Yesterday
  6. Tack @octavia rs Att låta antennkabeln (signalen) gå utanför huset verkar klokt. Vid ett direktnedslag lär den explodera, svaga blixtar ligger mellan så där 5.000 A och 30.000 A. Medan de kraftigaste ännu högre och de lär nog ha en konstant ström oavsett material. Lite läskigt när man tänker efter. Själv kastar jag ut antennkabeln från huset när det åskar. Skall kolla med min lokala elektriker om hur man kan gardera sig mot inslag. Delar stolpe med grannen så vi kanske kan hitta en gemensam lösning som @calle_jr verkar förorda. Elektroniken drar jag ut när jag inte är på plats. Men kommer nog att skippa antennen när fibern är installerad och klar, men å andra sidan kan antennmasten säkert fungera som en åskledare om den är rätt jordad. Vet du hur man skapar ett effektivt jordplan? Såg att det fanns en kopparplatta och någon specialbetong för ändamålet. På landet är jordskiktet grunt och frågan är om man kan förstärka med ett jordspett nedborrat i berget, om det har någon verkan? Men å andra sidan vill man ju inte dra till sig blixtar om den söker högre jordade föremål, men huset ligger lågt i förhållande till omgivningen och mycket höga träd i närheten. Calm
  7. Ja, det tror jag är bra. Men Jan Holms poäng var att placera finskyddet så nära elektroniken som möjligt pga den samlade mängden kabel man har från mellanskyddet till hifin. Hmm. Att det skulle finnas goda syften alltså
  8. octavia rs

    Hur kan man skydda sig mot blixtnedslag?

    Jag har inget typ3 skydd inne vid min stereo jag har enbart ett Elrond ED254 i mätarskåpet och det är ett kombinerat grov/fin skydd som i de flesta fall räcker som enda skydd. " Överspänningsskydd för inkommande matning, DIN-skenmonterbart. Det unika med detta skydd är att restspänningen är endast ca 900V vid 15kA (10/350µs)! Det betyder att det vid de flesta installationer inte behövs grovskydd och mellanskydd med en eventuell induktans emellan. Detta skydd ersätter i de flesta fall kombinationen grov-, mellan- och finskydd. " https://elrond.se/produkter/grov-finskydd-ed250/ Problemet ligger nog mer i vem som ska hålla koll på att skyddet inte löst ut om det sitter ute i ett kabelskåp och om fler installerar överspänningsskydd på samma trafo så blir det fler ställen som kan shunta bort spänningen vilket skonar de enskilda skydden men de är mer min personliga åsikt
  9. Bra input calm! Jag tyckte det var bättre att gå ihop ett gäng boende och skaffa ett gemensamt kraftigt grovskydd. Men eOn ville inte installera detta i det gemensamma kabelskåpet. Jag är säker på att det beror på att det ökar risken för transienter i deras nätstation. Dvs de använder elektroniken i hushållen som buffert så att de skonar sina egna komponenter Jag satte därför ett mellanskydd från Bettermann på hela min egen anläggning (direkt efter huvudbrytaren). Mellanskyddet ger ett visst skydd för hela anläggningen från överspänning på servisen, dvs både åska och transienter i allmänhet.  Jan Holm på Bettermann i Helsingborg menar att det magnetfält som bildas vid ett blixnedslag i närheten inducerar en överspänning i ledningarna från mellanskyddet och elektroniken. Därför rekommenderas att sätta ett typ3-skydd så nära elektroniken som möjligt. Skärmning på kablar skyddar också i viss mån. Men jag tror att typ3-smäcket kan göra avsevärd skada hifimässigt och har valt att skippa det. @Peo gick igenom detta i tråden det smutsiga nätet. Men det finns såklart en poäng i det Jan Holm säger och det kan vara värt att dra ur kontakterna vid apparaterna i stället för i vägguttaget.
  10. octavia rs

    Hur kan man skydda sig mot blixtnedslag?

    Jag antar att de går markkabel ifrån stolpen till första huset? Det är klokt att sätta första skyddet och då ett grovskydd där luftledning kommer in i anläggningen. Jag jordningen följer med varje förgrening men idag eftersträvar man att få alla kablar in/ut på samma ställe även om de ofta är väldigt svårt men man vill inte skapa potentialskillnader mellan olika punkter i huset. Ja detta är ett alternativ om man har grovskydd vid luftledningens slut och sen ett skydd till varje hus men det kräver ju mer prylar och mer installationer. Man vill helst inte montera ett överspänningsskydd som kan bli utsatt för en ordentlig smäll inne i huset i onödan då det i sin tur kan orsaka skador (därav att jag oftast monterar det i fasadmätarskåpet utanpå huset som är av plåt). Jag är dålig på åskledare men rimligtvis borde de gå att leda ner antennen direkt i backen om man kan skapa ett godkänt jordtag sen måste man ju ta med att åskledare kan ju dra till sig blixten på ett annat än när den är ojordad. Ja det bästa är kanske att skrota antennen och få tv via fiber (jag har själv enbart en kraftmatning in i mitt hus och sen bredband och tv via fiber) som ju av naturen är galvaniskt avskiljd mot den yttre världen Det finns väldigt mycket att grotta ner sig i men en sak är säker man kan aldrig skydda sig till 100% bara minska effekterna av ett blixtnedslag och en direktträff kommer oavsett vilket leda till skador. Hittade ett par exempel, man vill hålla de oskyddade kablarna utanför byggnaden så långt de går och sen ha skydd och jordningar samlade så när varandra som möjligt. http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/forenklat_askskydd.html http://www.hvi.uu.se/Lightning/blixtskydd/enkelt_askskydd_fritidshus.html
  11. AlfaGTV

    Vad lyssnar du på just nu?

    Hemkommen från fjälltur med vovven, måste bara skruva på lite... (Förlåt mig, kära grannar!) Grymt bra platt med IM, måste skaffas fysiskt!
  12. @octavia rs När det gäller anläggning som sådan så är de äldsta delarna från 1950-60-talet och i takt med utbyggnad så har det skett förgreningar till olika byggnader totalt 4 st av olika storlek och utrustningsstandard. Min egen fundering som naturligtvis måste verkställas av en behörig installatör är att sätta ett grov/finskydd vid mätartavlan och anslutningspunkten som sitter på en stolpe ca 50 meter från huvudbyggnaden, då borde den totala anläggningen vara något så när skyddad från inkommande transienter genererade i nätet. Borde då innebära att samtliga jordningar är sammankopplade eftersom jordningen följer med i varje förgrening. Alternativet är att sätta ett grov/finskydd vid varje byggnads intag. Sedan är frågan om hur jordningen av TV-masten kan ske i samma punkt vilket kan bli svårt. Är det ett problem att separera dessa? Känner att det om möjligt kan vara två separata jordningar och att TV-masten får kortast möjliga väg till jord med en kabel direkt till ett jordspett i marken. Vad tror du om detta? Eftersom jag nu har fått fiber installerad så är alternativet att låta alla TV-apparater gå mot fibern istället. Fibern som sådan leder väl knappast vid blixtnedslag, den är ju optisk, men måste naturligtvis skyddas vid elanslutning av mediaomvandlaren och routern. Intressant ämne onekligen. Calm
  13. octavia rs

    Hur kan man skydda sig mot blixtnedslag?

    Det finns specialister inom området men ofta ingår det som en del av elinstallationen och utförs av elinstallatören. Som du skriver så är det väldigt svårt att skydda sig till 100% mot ett blixtnedslag men man kan minska påverkan av överspänning på nätet. Har man luftledning in är det vettigt att börja med ett grovskydd som tar värsta smällen innan de kommer in i huset. Oftast i nya installationer där det är markkabel och fasadmätarskåp så sätter jag ett Elrond ED254 där som är ett kombinerat grov/finskydd och (ta i trä) som fungerat bra. Viktigt är att få in alla kablar på samma ställe i huset, ha överspänningsskydd på allt (kraft, tele, data m.m) och ansluta alla jordningar till en gemensam jordskena. Installerar man sen åskledare och jordtag ska allt anslutas till samma jordskena. http://elrond.se/wp-content/uploads/2018/07/Överspänningsskydd-fakta-2017.pdf
  14. Volfram

    DIY Distribution Block

    Fick svar från ESV: Hej, Om man bedömmer att man har den kunskapen och vet vad man gör så är det OK för eget bruk. Du tar själv ansvaret att den är säker. Läs får elsäkerhetspocket. Råd till dig som gör enklare elarbete hemma. https://www.elsakerhetsverket.se/om-oss/publikationer/broschyrer/elsakerhetspocket/ Med vänlig hälsning Elsäkerhetsverket Som ett första steg kommer jag göra en AC-kabel till min befintliga supra grenkontakt. Vill se hur kabeln ser ut och hur den låter innan jag väljer att gå vidare med fördelningsblocket.
  15. Om man studerar litteratur i ämnet så inser man att det givetvis inte finns något 100%-igt skydd mot blixtnedslagets negativa effekter. All forskning på området utgår från Benjamin Franklins upptäckter på mitten av 1700-talet och det faktum att det inte finns någon metod att förhindra en blixurladdning bara att leda denna snabbast till jord och därmed förhoppningsvis minska skadeverkningarna av densamma. Det finns en del att läsa om åskforskning på Uppsala Universitets Ångströmslaboratories hemsida och artiklar under denna. http://www.hvi.uu.se Men själv är jag mer ute efter praktiska råd och tips från de som har yrkesmässiga erfarenhet från åsskyddsanläggningar och hur de konstrueras. Antar att dessa kan ingå som en del i elinstallationer eller pratar vi om specialister inom området? Calm
  16. Vad har detta med hifi att göra, kan någon tänka? Naturligtvis ligger oavsett på vilket sätt ett blixtnedslag än sker så riskeras hifi- och annan elektronisk utrustning att skadas, direkt eller indirekt. Med tanke på att åskintensiteten verkar öka, pga klimatförändringar, så borde riskerna för förstörd utrustning och kanske ökad känslighet i denna, öka. Själv drar jag ut kontakterna till stereon på landet när jag inte är på plats. Men har man för lite apparater inkopplade så riskerar man istället att överströmmar går igenom trossbotten och därmed skapar brand. Bäst verkar reaktiva laster som el-element, vv-beredare, spis etc. klara sig då de omvandlar överspänning till värme som en normal funktion. Sämst verkar alla typer av datorapplikationer klara sig. Utan att veta så antar jag att en rörförstärkare t.ex är mer robust än en helt digital. Finns naturligtvis enskilda pluggar till apparater men frågan hur effektiva de egentligen är? https://www.bauhaus.se/askskydd-schneider-apc-1-uttag-pm1w-gr Naturligtvis något att fundera över. Calm
  17. Japp. Det gör vi. Anledningen att jag postade här är att en av frågorna är om man kan betrakta en högtalare på samma sätt Alltså att sätta ZE=ZM+ZA
  18. Verkar vettigt. Det fanns några intressanta kommentarer i texten men det kanske passar bättre att diskutera i en tråd om PU'er och tonarmar.
  19. Med anledning av midsommarhelgens tråkiga inledning med ett blixtnedslag på landet och efterföljande totalbrand i ett hus i området, så sätter det naturligtvis igång tankar hur man bäst skyddar sig? Mitt skärgårdsställe ligger på en ö i Stockholms Skärgård utan landförbindelse eller bilväg. Det gör att det tar lång tid att få hjälp utifrån om olyckan skulle vara framme och därför får man nog skydda sig så gott det går själv. Naturligtvis finns alla möjliga brandsläckare och vattenslangar men de senare förutsätter att elen fungerar till brunnspumpen. Inom området finns också en bensindriven pump med grovslang som kan pumpa rejält med vatten från sjön. Brandlarm finns inom området som sammankallar de som är på plats. Det som hände natten till midsommarafton var att två rejäla åskväder drog in med några timmars mellanrum. Det första kom vid 12-tiden på natten och nästa vid halv 3 tiden och det var detta som utlöste branden. Huset som brann låg ganska högt men inte högsta punkt och mindre än 1 km ifrån ligger en rejält hög mobilmast som brukar "suga åt sig" blixtnedslag. Men uppenbarligen inte denna gång. Folk som bodde i närheten av det brunna huset upplevde inte att det var något kraftigt nedslag. När det gäller överspänningar i elnätet så har man ganska nyligen grävt ned matningsledningar till lokala transformatorer, men vidarefördelningen sker i isolerade luftledningar till respektive fastighet. Jag utgår från att man i samband med detta såg över jordningar och möjligen skydd för strömstötar. Men det verkar fungera dåligt ändå. Senast i vintras blev jag drabbad av någon form av strömstöt som utlöste samtliga huvudsäkringar till min elanläggning, sannolikt därför en entreprenör som lade fiber, grävde av en servicekabel på samma lina som min fastighet, där jag ligger längst ut. Mina funderingar är egentligen följande: 1. Skydda huset mot inkommande strömstötar och överspänningar. Här finns naturligtvis utrustning som kan monteras på inkommande ledningar. Som denna https://elrond.se/produkter/askpaket/ 2. Skydda byggnaden mot direktträffar eller nedslag i närheten och leda bort överspänningar till jord och undvika framförallt förödande brand. Även här finns naturligtvis all möjlig utrustning att installera, men jag vill gärna hålla kostnaden nere. Trots allt är risken för detta låg och man kan lätt räkna ut sannolikheten för detta utifrån att genomsnittligt sker ett blixtnedslag/kvadratkilometer/år och sedan är det bara att sätta detta i relation till byggnaden yta och därmed få fram teoretisk risk. Huset ligger mycket nära vattnet och sannolikt 10-15 meter över vattenytan. Höga träd finns runtom vad det kan ha för någon inverkan. Tänker mig först att jorda TV-masten då den sticker upp 2-3 meter över taket och sedan kanske dra en naken kabel över taknocken med någon form av isolatorer. Skulle behöva lite råd från den som har erfarenhet på detta område. Calm
  20. Last week
  21. Jag diskuterade pickuper med Jim Lesurf för några år sedan. Han berättade då att han funderade på att modellera en pickups högfrekventa beteende som en transmission line. Han gjorde det och lite senare publicerade han detta på sin hemsida: http://www.audiomisc.co.uk/HFN/LP5/StylusBehaviour.html Jag tror du gillar hans sätt att räkna. Jag tycker det är briljant och har ställt några frågor till honom. Det som händer högfrekvent i samspelet mellan vinyl/nål - nålarm - komplians/generator på i princip alla pickuper går att likna vid en felmatchad transmission line! @Peo borde också läsa det om han inte redan har gjort det.
  22. figge

    Raspberry Pi i hifi-system

    Får tro på att det bekräftas på torsdag.
  23. AlfaGTV

    Raspberry Pi i hifi-system

    Jag har precis beställt en Raspberry Pi 4 2Gb från Electrokit. Den nya versionen utlovar kraftigt förbättrad prestanda på de flesta sätt, samtidigt som nätverket numera är ett riktigt 1gbps interface som inte delar interrupt med USB. Den "gamla" 3B+ som funnits i butik ett tag nu hade ju också 1gbps ethernet, men via ngn form av USB transformation. Jag lobbar åter för den mycket trevliga Sabre 9038Q2M HAT som man kan skaffa sig via eBay. Den har inbyggd spänningsreglering och matas med 5V direkt, och strömförsörjer sedan i sin tur Pi'en, som jag tror nöjer sig med 3,3V. Ljudresultatet är mycket bra, tror t.ex. @figge är beredd att hålla med om detta! För egen del föredrar jag DietPi som OS, det är otroligt litet och smidigt samt stabilt. Det har inte den allra senaste kärnan och stöd allt mellan himmel o jord, men som sagt, stabilt. Jag brukar tweaka ned klockhastigheten på mina pajer till en jämn multipel, en bit under max. Resultatet är en lägre strömförbrukning och jämn klockhastighet. Jag kan inte säga att det är avgörande för välljud, men tror inte det skadar heller. Som sagt, det skall bli intressant att prova RasPi4 och jämföra med Tinkerboard sedan, den senare är ju fortfarande lite kvickare.
  24. Absolut och eftersom jag funderat en del kring PU och tonarm på sistone så ser jag direkt att samma modeller gäller. Högtalarfallet är dock lite enklare, den behöver inte vara upphängd så att den kan röra sig upp/ned och dessutom sakta förflytta sig över golvet. Om man ser högtalarelementet som nålen och lådan som PU-huset så blir stativet en tonarm ungefär som jag ser det. Grundförutsättningen för en låda som står still då elementet rör sig är hög massa i lådan och strukturell stabilitet. Om vi vill ha en rörelse av lådan som är liten i förhållande till elementet kan vi välja t.ex ett viktförhållande 1:1000 som ger 60dB dämpning av lådrörelsen relativt elementet. Lådans baffelyta är normalt lite större än elementets yta men det kan man nog bortse ifrån. Med ett viktförhållande enligt ovan går det bra att ha en fri rörlighet på lådan och i praktiken förmodligen med betydligt mindre lådmassa jämfört med luft- och element-massa som flyttas. Görs lådan för lätt behövs ett stativ eller någon infästning för att minska problemet. Det påminner om en tonarm som ökar rörliga massan när PU'en i sig själv inte har tillräckligt hög massa. Jag tänker mig att man kan sätta fast de bakre punkterna på lådan och ha rörlighet i de främre, då omvandlas rörelsen så att lådan rör sig upp/ned istället för framåt/bakåt. Vill man öka rörliga massan (vridmomentet?) mer kan "tonarmen" förlängas och då görs ett stativ som förlänger lådan bakåt så att fästpunkten är längre ifrån lådans mass-centrum. Lite lösryckta funderingar kring problemet som jag haft....
  25. Normalt sett skulle man göra det. Det är ju en lumpad modell, så man kan anta att R och C inkluderar bjälklag.
  26. En Amatör undrar om du kanske ska "stoppa" här vid fötterna, annars så kanske du borde ta med golvet, bjälklaget o.s.v. i beräkningsmodellen? Blir väl många parametrar man inte styr över, eller?
  27. Om vi utgår från någon krets i tidigare inlägg, så kan man illustrera vad uppställning på kuddar har för effekt i den kompletta kretsen. Jag är inte bra på att rita elkretsar, men principiellt såhär: .............. När man provar olika fötter är det alltså som att löda in motstånd och kondingar i talspolen. Lägg märke till att alla ekvivalentkretsar man ser har en jord inritad. Det innebär beräkningsmässigt att man också har en mekanisk jord. Vid uppställning på kuddar kommer den mekaniska jorden efter kuddarna. Det blir uppenbart att högtalarens beteende kan ändras ganska drastiskt. Speciellt för mjuka kuddar och speciellt för drivers med lite lägre komplians. Med rimliga antaganden på kuddarnas komplians och dämpning blir komponentvärdena 2-5 mH och 5-10 ohm i den elektriska domänen. Jag vet att en del högtalarkonstruktörer studerar inverkan av olika fötter och hur detta kan påverka kabinettet. Dvs man kan tänka sig att man gör lyssningstester, mätningar eller dynamiska simuleringar på strukturen. Men jag kan inte tänka mig att man inkluderar effekterna i ekvivalentberäkningar för optimering av drivers, delningsfilter, portar och låda.
  1. Load more activity