Tycker frågeställningen i tråden är fånig.

Vad avgör vad som är bra ?

Tar vi ex en Fiat 500 och en Ferrari utför dom exat samma sak, tar mig från punkt A till punkt B.

Har jag en stereo för 500 kr eller en för 10 milj gör dom exatk samma sak, ger ljud.

Vilket jag föredrar är upp till mig, diskutera vad som är mest prisvärt, som resulterar i att man ofta skall övertyga dom andra om sin egen förträflighet till att välja rätt produkt, eller vad som nu är meningen med tråden, känns i mina ögon löjligt.

Kan tänkas att jag fått allt bakom foten, rätta mig gärna i så fall..

Avrundar mina synpunkter i avstängningsdebatten med att försöka svara på följande inlägg:



Helt klart är det så och bidragen har gällt både läsvärd text och många fina bilder. Samtidigt har forumet fungerat som en öppen informationskanal och på något sätt fanns det säkert en balans.



Slipade argument behöver inte vara synonymt med arrogans.

Fast det där är ju helt fel jämförelse. Prestandan är ju milsvid mellan en ferrari och en fiat.

Jämför tex en Audi RS6 för en miljon, 580 kusar och allt lull i hela världen med en Maybach eller liknande. Du betalar för statusen.

Gör jag ?

Vad du betalar för vet du bäst själv.

Men att jämföra en Fiat med en Ferrari. Jag förstår inte liknelsen på något sätt överfört i hifisammanhang.

Jäpp, tycke o smak. Det är jag som avgör, vad jag tycker bäst om.

Nixpix,
jag råkar ha rätt hyffsad erfarenhet av bilar. Betydligt mer erfarenhet än med highend hifi produkter.
Jag ser dock ett solklart samband.
Dom flesta highend hifi produkter som ligger i absoluta toppskiktet kostar skjortan (och lite till) för att få ut max av tillverkarens vision om den perfekta ljudåtergivningen.
Varje litet steg av förfining på toppen i detta segment kostar ofta lika mycket som en hel anläggning av billigare system.

Åter till bilar.

Här handlar det oftast om prestanda på bana. Vi hamnar även här i samma kostnadsbild som med highend hifi, varje tiondel eller hundradel snabbare runt banan kostar massor!

Tyvärr är det i begreppet prestanda det ofta blir fel.

Som inbiten sportbilsägare möts jag ofta av argument som; min trimmade volvo 240 med 800 hästar är lika snabb som din bil 0-100.
Visst så kan det vara MEN dom bilar jag på senare tid kört är lika snabba 0-100, åker fullkommligt sk*ten ur volvon på bana och jag kan när jag vill luta mig tillbaka och lyssna på en bra B&O stereo samtidigt som jag låter backkameran göra jobbet när jag fickparkerar.
Har jag nu köpt mer prestige eller har jag köpt mer prestanda än den trimmade volvon?
Både och är svaret. Men prestandafrågan är viktigast och där är det inget snack om min anledning till val av bil.

Så tramset om lågprisprodukter som är likvärdiga med 20ggr dyrare produkter osv..osv... går igen överallt och bör tas med minst en nypa salt.

Så vad kan man förvänta sig av en produkt för 100´:
En hållbar investering, prestanda som matchar priset, en leverantör som finns kvar länge nog att utföra service på produkten skulle det behövas är några viktiga parametrar för mig.

Frågan får ses i sammanhang där en handlare framförde åsikten att det är stor skillnad på vad man får när man betalar 100,000 eller mer för en anläggning/komponent.

Att då fråga vad man får är lika relevant som att man får...

Vad gäller (3) är det en god förhoppning, och ofta (men inte alltid) stämmer det nog. Men vad gäller (1) är jag tveksam - tycker att många produkter i övre prisregistret tappar något helt vansinnigt i andrahandsvärde så fort de lämnat butiken. Hur ofta ser man inte en kabel för hundratusen säljas för 50', 30' eller 20'?

(2) tycker jag inte stämmer alls, om vi menar någorlunda samma sak med prestanda. Men förmodligen gör vi inte det.

Näe,
det är där mycket av problematiken ligger, alla har sina egna mått på prestanda..
Fast tur är väl det, gick det att mäta till 100% skulle vi ju inte ha något att diskutera...

Fast min definition på prestanda är just det som alla kan vara överens om. Jag tycker det finns tillräckligt med subjektiva saker att diskutera, så att vi inte skall vara dra oss för att bli överens om vissa objektiva saker.

Du tog upp bilar, till exempel. Att bara använda 0-100 som ett bevis på prestanda skulle väl motsvara att jämföra förstärkare enbart med slew rate, men det finns ju ganska mycket mer: varvtal, moment, topphastighet, typ av dämpning, typ av styrning, varvtal på bana, krocktest, slalomtest, etc. Sedan kan ju inte aldrig så många siffror bestämma vilken bil en enskild person föredrar, men det är en annan sak.

På samma sätt finns en massa saker man kan mäta och uppskatta som gör att man kan jämföra objektiva prestanda på förstärkare om man vill. stereophiles recensioner är ju ett exempel på en blandning av subjektiva och objektiva faktorer.

Vad man kan förvänta sig av produkter för 100 000?Totalt eller per grej? Det är svårt att ha några förväntningar ljudmässigt.Eftersom det finns så många ljudideal bland konstruktörerna.Att det är god kvalitet och med en ( stort sett) felfri finish är ju givet,men i övrigt?Att höra på stora anläggningar på mässor t.ex är ju oftast en besvikelse.Det är sällan eller aldrig de presterar efter ens förväntningar.Men det är nog sanningen att säga helt omöjligt också.

Det man lever för när det gäller hifin är ju kickarna man får när allt lirar ihop.Anläggningen/rummet/och ens egna intryck.När man belåtet kryper ner i soffan och småler.

Kanske blir man fartblind med tiden.Kanske blir kickarna dyrare och dyrare att tillfredsställa.Vem vet.Jag är blåögd och tror inte det.

Baserat på att jag och endast jag vet ju hur mitt ideal eller drömljud ska låta.Och ett ljudidea. är otroligt svårt att beskriva.Man vet bara när ståpälsfaktorn är hög att man börjar vara i närheten...

Kanske är det så att hifin och jakten på hifi nirvana är den moderna versionen av jakten på den heliga graalen.Spelar egentligen inte så stor roll bara man kommer ihåg att ha roligt på vägen.

Jag tycker att man kan dela upp sina förväntningar på apparatur i 2 klasser.
Digitala eller analoga.

Gamla hederliga analoga kretsar och apparater har en mer stabil position. Utvecklingen kan gå framåt men gör det inte alltid. Rör eller transistorer, vinyl egentligen ganska stabilt.

Digitalt, tja jag jobbar i databranschen, är en 3 år gammal dator kul? Nä, men den är användbar för mycket fortfarande.
Upplösningen på musikfiler och sjunkande priser på hårddiskar gör att framtiden för högupplöst blir billigare och billigare.
Personligen köpte jag en Macmini senaste versionen som har både USB, Firewire och HDMI ut. Misstänker att framtidens lösningar inte är självklara.
Men min åsikt är att silverdiskar kommer för vanliga kunder vara lika attraktiva som silverfiskar om 10 år eller kortare.
Det finns ju för fasen snart inga ställen att köpa skivor på förutom nätet redan, folket på OK har sällan kännedom om nya bra inspelningar.
Familjeservrar, SSD-diskar, etc kommer förändra mycket. Gränssnitt finns det mycket att jobba på. iPad kanske ? Vill man ha videomöjlighet? SÅ klart att man vill ha.
Men sen kommer det alltid att finnas ett antal användare som sitter med stora CD-samlingar som gillar att spela sina skivor på en bra spelare, men antalet kommer att sjunka.
Så vad kan man förvänta sig av en modern 100' digital enhet jämfört med nyheter om 5 år?
Ja den har ju inte blivit i sig sämre förmodligen. Men att prisklasser kommer bli svårt i absoluta tal att jämföra mot kvalité.
Till att börja med proffs-HiFi.
Finns många skillnader förutom ljudkvalitén;
Proffsförsäljning sker sällan i butiker men bra lyssningsmöjligheter.
Är design en faktor så jämför man kanske ädelträ och borstad aluminium mot svarta 19" paneler och blinkande lysdioder i alla möjliga färger.
Alla grunkor innehåller firmwares en del leverantörer kanske bara lägger upp den på nätet gratis medans kanske en HiFi-leverantör vill ha in maskinen för uppgradering eller åker ut till kunden. Garantin på en hemmagrunka kanske är 2 år medans en proffsgrunka kanske har 90 dagars garanti.
Finns en hel del som påverkar pris, prestanda, service och alla andra känslor i samband med köpet som värderas personligen olika.
Och vill man jämföra hur det låter att spela en CD så är det en sak, om man däremot vill maximera kvalitén kanske man jämför 16/44 mot 24/192. Fast jag skulle inte ta gift på att högre digital upplösningen alltid ger högre upplevd ljudkvalité. Också det beroende på inspelningar och allt möjligt annat.
Men digitalteknik går framåt och processingkapacitet och lagringskapacitet blir billigare och billigare.
Tycker att diskussionen fick en snöpligt och förvånande vändning. Min personliga åsikt är att man kan jämföra precis vad man vill för att se vad man trivs med, men att man också måste ha förståelse för vad som kostar och vad man betalar för då man köper en produkt.

mvh/Harry

Det finns säkert fler tillverkare som erbjuder pro-versioner och denna Accuphase PRO-20 kan bara vara en studiovariant av A-50. Den kompletterande texten avslöjar liknande prestanda och prisskillnaden på hemmamarknaden var inte försumbar.
Den slutliga frågan blir ju då om det finns någon skillnad att detektera hemma i lyssningsstolen eller betalar jag mervärdet endast för champagnefront och machoterminal till högtalarkablaget... Japanska köpare borde ha kunnat få beslutsångest för mindre...

Ibland kan det finnas minimala skillnader som t.ex. att man i proffsgrunkor vanligen inte vill ha dc-koppling. Så undre gränsfrekvens kan skilja.
Om det är hörbart eller inte är svårt att svara på. En tanke kan ju vara att all musik vi lyssnar på har ju faktiskt passerat proffsgrunkor med bevarad kvalité om än med skiftande kvalité på inspelningar men i regel beror det nog mera på mänskliga faktorer än apparater om felen känns omotiverade.
Synd att inte att alla inspelningar är perfekta.

mvh/Harry

Jag skulle vilja lägga till att det är märkligt hur lite de goda exemplen påverkar branschen. ECM, Kirkelig, Chesky, Hyperion, Harmonia Mundi och Opus 3 (bl a) prisas för sin ljudkvalitet men få tycks ta till sig dessa goda exempel. Eller är det så att det är svårare än vi i allmänhet tror att få till det ordentligt?

Här kommer vi till en kärnfråga som i min föreställningsvärld gräver betydligt djupare än diverse apparatparametrar. Skall jag välja mjukvara utifrån inspelningskvaliteter eller utifrån min egen musiksmak... Dyker det upp någon favorit i audiofilutgåva brukar det bli tillslag direkt - annars står jag numera över då dessa skivor tenderar att hamna längst bak i liftboystället.

Här passar Harryups följande rad också in:


Och jag kan också lägga till vinyl som inte på något sätt är lika med bättre ljud. Ibland är det så och på vissa skivmärken/artister/årtionden/pressningar så är det t o m ofta så, men jag har också massor av exempel där vinyl låter direkt illa.

Varje platta måste leva på sina meriter. För att återknyta till Wilson Picket tråden, så har jag en Atlantic soul-samling med 7 CD-plattor. Det låter mycket bra och bättre än de LP jag har på ett antal låtar i serien.

Jag har följt tråden med intresse. En del kloka inslag, och en del mindre kloka. Om det nu bedömts att AC och PC straffat ut sig från forumet så tycker jag att det nog är minst ett par till i tråden som borde fått samma uteslutning... Tidsbegränsning är nog rimligt? Som sagt, båda bidrar med positiva inslag, kanske inte de senaste, men i normalfallet.

MVH,
Dr T

Kan vi återgå till ämnet tack, doktorn.

Doctors order:
Kanske ett passande inslag i den något infekterade tråden. Vem som är vem i den animerade sketchen är upp till var och en att avgöra. Ganska kul i alla fall.

http://www.youtube.com/watch?v=ZCBe7-6rw4M

/Shamrock

Haha, underbar film
Oprah har mkt att säga till om i USA...
"Oprah approved"

OT men kul

Ar i USA just nu och Bose ar otroligt mycket storre har an hemma i Sverige.

Dom har tonvis med reklam pa tv mestadels for sina horlurar och det finns aven Bose-butiker, lite liknande apple-stores
i de flesta storre kopcentrum.