Tack Juha för att du lägger en tråd i ämnet!
Kent var en annorlunda, varm och känslig själ. Hifi-och musikintresset var en stor del av hans liv och han fick ju utlopp för tankar, stämningar och senare år ren ångestlindring i musiken. Första gången jag träffade honom bodde han i en liten lägenhet i Halmstad, hade köpt en Grendel och han spände blicken i mig och sa med den där hesa rösten. "hördudu sladd, skall den BRUUSA så förfärligt?". Kent hade köpt en av de första fem Grendlarna som ju var en smula hysteriskt uppskruvade. Jag följde med honom hem, lyssnade och vi löste problemet ganska snart. Men den omedelbara värmen och entusiasmen var påtaglig.
Många uppgraderingar blev det genom åren och mycket hifiprat. Nu på morgonen ägnade jag flera timmar här i butiken med att sortera skivor, hitta rätt fodral till rätt skiva... och så dyker det upp en Kenta-skiva. Vit kartong, vår adress plitat rätt på fodralet och vidhängande frimärke.
Inuti en bränd skiva och en enkel lapp med kort kärnfullt meddelande: "2:a spåret!!!!"
Så minns jag honom, entusiasten, den ödmjuke, pojken med det goda hjärtat.
Bifogar en bild, vila i frid Kent!