För att återgå till ämnet vill jag ge exempel ur verkligheten.

Beethovens 9 symfonier.

Jag har Karajans alla tre DG cykler och den digitala 80-talaren är inte riktigt ljudmässigt lyckad. Byter jag till någon av de andra två så låter det helt enkelt bättre. Den som låter bäst är 60-talaren som är remastrad någon gång på mitten av 90-talet.

Skivvalet påverkar alltså ljudet.

Många gånger mer än man vare sig önskar eller tror när det gäller återutgivningar...

QUOTE (diesel @ 2010-06-15 10:58 )

Skivvalet påverkar alltså ljudet.

Det är väll självklart! .. Men är det en större flaskhals än något annat. Ok, om man spelar sina skivor oreflekterat och tror att alla inspelningar genom historien har "samma" ljudkvalitet då kan det synbart vara en flaskhals. Men när man kommer till insikten att det finns fler eller minst lika metoder att spela in musik på som det finns högtalarkonstruktioner så är det lättare att vara förlåtande.

Sen får man fråga sig vad som är viktigast; hur det låter eller musikupplevelsen, inte sällan sammanfaller dessa storheter (i alla fall när det gäller klassisk musik).. För mej är alltid musikupplevelsen prioritet ett! Min utgångspunkt är att anläggningen skall tjäna inspelningen (inte tvärt om), om man inte gillar det som finns där får man väll hitta alternativ! Finns det inga alternativ får man väll (gud förbjude) kolla på TV i stället...

/ptr

Tycker du missar poängen. Hade jag envisats med att tweka anläggningen efter den ganska tråkiga digital inspelningen från tidigt 80-tal så hade jag suboptimerat. I detta fall när jag är nöjd men min anläggning så är det bara att välja en annan skiva för att höja upplevelsen. Alltså är det skivan som är flaskhalsen. Shit in shit out ………….

Jag upplever att många faktiskt sitter och optimera sin anläggning efter något sunkig black sabbat skit skiva (hehe)…..

QUOTE (diesel @ 2010-06-15 16:22 )

Jag upplever att många faktiskt sitter och optimera sin anläggning efter något sunkig black sabbat skit skiva (hehe)…..

Men då är ju grundproblemet att dom bara optimerar med en skiva (eller några få), jag menar att man måste kompromissa med att optimera med mängder av olika skivor! Så enligt min doktrin är inte inspelningen problemet/flaskhalsen, utan hur "du" eller "ni" väljer programmaterial att optimera med! Men visst, du har en poäng, har man ett på tok för begränsat programmaterial tillgängligt så är chansen att man hamnar fel betydande!

/ptr

Tror du tog fel exempel där eftersom jag har hört en förvånadsvärd bra inspelning av just Black Sabbath (tidigt 80-tal) på demo, prova Twisted sister- stay hungry om du vill ha riktig degig inspelning!
Men om man har så smal musiksmak så man bara ställer in anläggningen efter Black Sabbath så är det väl det man vill lyssna på och då är det väl inte fel och suboptimera?
Sen har jag svårt och tro att det finns många som är intresserade av hifi och twekande och sammtidigt inte intresserade av inspelningkvalite´!
Jag tror placering av högtalare och lyssningsrum är större flaskhalsar!
Jag har ett gäng olika inspelningar av Greig och den versionen jag gillar bäst är av Karajan, den bästa inspelningen är dock med Göteborgs symfoniorkester (Deutsche Grammophon) så det gäller och ta fram själen i musiken också!

Sabbaths första plattor (Swirl label) låter bra och är helt rätt att optimera sin anläggning efter. Fast de är ju å andra sidan inte sunkiga.

Viste att det skulle ta fart med detta exempel,

Personligen tycker jag det är ganska töntig musik därför retar jag er lite

Självklart är det så att det är skillnad på ambitioner när det gäller inspelningar och inspelningar, både musikaliskt och inspelningsmässigt.

De stora skivbolagen verkar mer att satsa på kvantitet för den stora massan av lyssnare som kanske varken är tillräckligt intresserad av vare sig musikalisk kvalitet eller inspelningsmässigt. Musik blir en förbrukningsvara med kort hållbarhet och har ett mer underhållningsvärde för stunden och mindre en tankeväckande upplevelse och inlevelse med djup.

Detta skrivet mer som en yvig generalisering, men något uns av sanning ligger nog i påståendet.

Å andra sidan finns det små producenter av smal musik som ser som sin livsgärning att sprida en högkvalitativ men kanske mer inriktad på kvalitet i utförande och komposition. Musik som kanske inte är så trallvänlig men som säger mer och ger mer på sikt.

Eftersom jag i tråden "Den moderna jazzens utveckling" velat beskriva en utveckling av jazzen efter "The Golden Era" så kan jag konstatera att den utvecklingen ligger på en mängd små aktörer som med förhållande små medel kan producera alster som når bra kvalitativahöjder. Ett bolag som omedelbart träder fram är ECM med grundaren Manfred Eicher.

http://en.wikipedia.org/wiki/Manfred_Eicher

En portalfigur för utveckling av denna musikform, som också hållt den inspelningsmässiga kvaliteten högt genom bl.a. de inspelningar som gjort under ledning av Koungshaug i Rainbow Studio i Oslo.

Genom ett envist strävande till att göra denna musik tillgänglig så har han lyckats över hövan.

Här tror jag att inspelningskvaliteten är så god att det finns få som överträffar den som genomsnitt betraktat över en längre tidsperiod. Sen finns höjder och dalar som i allt annat.

När jag lyssnar i olika system på denna musik finner jag olika nya element som jag inte hört tidigare om ribban är högt satt vad gäller utrustning.

Jag tror att dessa inspelningar gillas av de flesta dock har jag förstått att det finns de som tycker att de är lite för ljusa, men för mig är detta helt ok.

Så hoppet finns att vi även fortsättningsvis kan njuta både av musiken och våra anläggingar!

Hej!

Denna fråga om ljudåtergivningen från en ljudupptagning är ngt som bryr mig stör mig.

Jag får inte ihop saken riktigt, ty vad är saken?

Den musik jag hört, de instrument sättningar jag upplevt från jazz rock eller klassiska orkester
- live oftast (även om en del studioinspelningar ibland ger en bättre träff musikaliskt ) -
har nästan utan undantag använt sig av ngn form av teknisk amplifiering och många ggr även en
färgning med diverse filtreringar av ljudmastern/teknikern anpassning för att söka återge en den
ljudbild det "sound" de eftersträvat.

Men So far so good! jag har inget emot att musiken görs utifrån vart huvud det är en unik känsla man vill uppnå.


Men sedan kommer det viktiga, det svåra, när jag vill ha ut samma sound ljudbild i mitt vardagsrum,
när det gäller för förstärkare högtalare och den första signalkällan tex Tuner CD Vinylsvarv att
samspela så bra att de återger ett så nära som möjligt ljud av det jag vill återhöra.

Alltså hur väl kan dessa olika elementa i en HiFi anläggning ge ut rätt bild av baskaggens grymma dunk
med övriga detaljer från en galen batterist samtidigt som gruppens distade gitarrer ylar genom luften
och smälter ihop till en stor härlig konfekt av ljud musikmatta in i min hjärna
eller av den energi som väller ut i ett sådant stycke som ur Bachs 2:a Brandenburgerkoncert
med toppdirigenten Karl Richter vid pinnen - finns - mig veterligt - bara han som lyckats med den
gudomliga interpretationen att göra stycket rättvisa, allt annat i jämförelse verkar fuskverk kattguld.

Min fråga är alltså liksom din hur benar man bäst upp detta?

förutom en kapabel musiker krävs att inspelningsutrustningen och den audiotekniska kompetensen för
lokaler rum måste finnas för en bra och klar återgivning

krävs sedan för överföringen
Kraft! från trissebygge eller rör
att kunna förmedla genom högtalarna
som skall klara av att ge ut delikatesser i dynamik bastoner mellan och diskanters värme kyla
klangfärger och dess längder alltså alla detaljer från orkesterns alla instrument men som en homogen enhet..

då talar vi om - gissar jag- att komma nära.


Jag vill gärna känna
studio soundet
lilla klubbsoundet
stora orkesterhallen
i mitt vardagsrum.

Kn ngn ge ett verksamt förslag för hur man skall lyckas?

Hälsn 'Benke