Hej,

I mi spådom inför 2007 gissade jag att de gamla direktdrivna skivspelarna kan komma tillbaka eftersom det varit märkvärdigt tyst från Japanerna ... I senaste nyhetsbrevet från Acoustic Sounds (USA) saluför man nu en sådan. Det är en Denon maskin som säljs för 700 USD vilket inklusive skatt blir ca 5 500:- (plus frakter).

Jag är helt övertygad att det finns mycket ogjort bland de direktdrivna maskinerna. De marknadsfördes ihjäl i Europa av bl a Linn samt att CD'n var i antågande, vilket gjorde att japanerna la ner vapnen.

Fortsättning lär följa.

Brinkmann Oasis är en direktdriven skivspelare och deras motivering är


Den är inte omnämnd på Brinkmanns tyska hemsida utan man finner den på Brinkmann-USA (se länk).

- Det är deras instegsmodell och är väl närmast att betrakta som en efterföljare till Brinkmann Avance som utgått ur sortimentet för ett antal år sedan...

Mvh,
Eliot

Maskinen lär vara Denon DP-1300MKII analog turntable, och lite info finns här.

I USA har den fått ett annat namn. Se utdrag från hemsidan:

DP-500M Turntable
2-speed Manual


Denon
Product No.: S DP-500M
Availability: In Stock
Format: Turntable

$699.00


Experience the pleasures of your vinyl records anew with the DP-500M direct-drive turntable, a quality component built to deliver analog sound that will exceed your most vivid recollection.

The high-torque motor boosts start-up speed to just 0.3 seconds, providing both quick operation and stable rotation with speed deviation of 0.002 percent or less. The tonearm has been designed for optimum sound quality through the use of die cast parts to boost rigidity and carefully placed deadening material to minimize vibration. This universal-type tonearm accommodates a wide variety of cartridges. RCA pin-type analog outputs let you choose your interconnect to match sound quality or cartridge impedance between the turntable and your integrated amplifier or outboard phono preamplifier.

The turntable's 13-inch aluminum-aluminum platter uses silicon rubber, a deadening material, over its entire reverse side to minimize howling. Hologram vibration analysis improves the ability of the supplied platter sheet to hold an LP record.

The lacquer-finished base on the DP-500M is both strong and surprisingly compact, given its large platter. The cabinet is made of rigid MDF, which minimizes howling. MDF offers performance close to natural wood while imparting a soft finish and elegant appearance.

Vilka var de största tillverkarna av direktdrivna verk när det begav sig... Var det Pioneer och Denon...

Jag kan inte verifiera med siffror, men jag tror Technics var störst. I vilken ordning följande spelare sedan kom vet jag inte, men följande märken inbillar jag mig hade rätt stor försäljning. Kanske någon av forumets handlare kan verifiera? I princip "alla" japaner hade en direktdriven skivspelare även om jag misstänker att det inte var så många tillverkare av dom).

Pioneer
JVC (även om jag vill minnas att deras mest sålda maskin på 70-talet var JL-A1 som hade remdrift)
Kenwood (som hade några riktigt bra maskiner där man bl a kunde välja SME-arm till)
AKAI
Denon (utanför Sverige eftersom de inte var så vanliga innan Hifi-klubben)
Marantz
Hitatchi
Sansui
Sony
Dual (de dyrare modellerna)

I Sverige tror jag att Technics, Pioneer, Sony och JVC var störs med en liten gardering för AKAI som var rätt stora en tid. Observera dock att det fanns även remdrivna skivspelare, men i regel då på de billigare maskinerna med undantag för Thorens, Harman Kardon, Ariston (senare Linn), Empire och några till. Det var dock i början av 80-talet som de remdrivna spelarna tog kommandot.

På följande hemsida finns en del gammalt att gotta sig åt. Vintage Turntables

Bebop

Hej!

Jag blir nyfiken på direktdrivna skivspelare, när jag läser denna tråd.

Är det någon som vet något om Denon DP-900M?
http://www.audiodelta.it/scheda_new.php?idprod=109

Går det att köpa den i Sverige, eller är man hänvisad att köpa från, ex.v: Italien?

En skivspelare som alla tycks ha glömt var från Sony men tyvärr ingen direktdriven maskin. Skivspelaren ifråga utnämndes av Absolute Sound i början av 70-talet som state of art. Modellen heter TTS3000 och den drivs av en servostyrd DC motor och drivrem med två hastigheter. Varför nämns aldrig den skivspelaren? Sony gjorde också en ganska så fin tonarm som jag tror hette PUA 286. Varför nämns inte heller den armen? Sony tillverkade också en stor och tung studiospelare som var en direkt konkurrent till EMT.

Jag hade börjat med att ringa till HiFi-klubben. Uppenbarligen finns den i Italien och därmed i 230V. HiFi-klubben som ju säger sig måna om sina kunder, borde ju kunna göra en specialbeställning. Om inte, så kontakta italienarna. De bör ju kunna exportera den till dig.

Def fanns många klenoder under 70-talet som Linn "tog död på" genom sin aggressiva men skickliga marknadsföring. Samtidigt hade framtiden stakats ut mot CD och de stora japanska firmorna såg en massmarknad framför sig. Skivspelaren blev obsolet för dom ganska snabbt. Om vi inte fått CD-avbrottet skulle säkert japanerna kontra. I vissa fall gjorde dom det, men det var för sent. Tänker t ex på Kenwood L-07D som fortfarande är en referensmaskin. Om någon har en sådan till salu så köper jag den. Se följande länk Kenwood L-07D

För mig är det en myt att en direktdriven skivspelare inte kan låta bra. Det fanns dock många direktdrivna skivspelare som inte höll måttet och som inte hade en fena mot t ex Linn, Systemdeck, Ariston och Thorens. Det gällde dock inte alla.

Sony TTS-3000, 4000 och 8000 (som var drivverk utan plint - den fick man köpa extra) är goda exempel på utmärkta spelare som fick på nöten av bara farten. Men dom satsade istället på Walkman, CD och MD snarare än att ta upp kampen mot en "teknik på utdöende".

En sak som jag tycker är lite märkligt när man bedömmer en skivspelare. Man talar om låga värden på svaj, rumble värdet ska vara stort, bättre än -70dB. Empire påstod att man hade ett ruble på bättre än -90dB. Hur man nu kan mäta det. Men ett värde som också borde vara av intresse är hastighetsvariationen på en skivspelare. Schlupf säger man i Tyskland och för bandspelare med AC motor ligger värde på 0,2% vilket gör att hastigheten kan variera 7,2 sekunder på en timme. Naturligtvis blir det ännu bättre värde med en tacho styrd motor. Linn den ende som jag sett, har uppgivit ett värde på 0,2%. Det här tycker ju jag är ganska stora avvikelser i jämförelse med vad vi är vana med den digitala tekniken där man inte längre mäter i procent utan ppm.

Jag har lite litteratur om det här, men dock inte med mig här i Kanada så jag kan inte bekräfta exakta siffror.

En vanlig metod att mäta rumble var att sätta en mojäng på skivtallrikens spindel. Denna hade en liten arm med en avsats som gick in mot ca 1/3 på tallriken. På denna avsats la man sedan an arm och pickup och kunde därmed mäta det lågfrekventa ljudet som skapades av skivspelaren.

När det gäller svaj, så finns en gräns på vad vi faktiskt kan uppfatta. Om jag minns rött så var det just kring 0,15 - 0,20. Direktspelarna angav som regel 0,03 vilket då ger god marginal men också överdrivna marknadsföringsargument.

Som Du säger är vi vana av försvinnande låga värde med CD. Det är så lågt att ingen talar om detta längre. Det kunde även vara högre utan att någon skulle reagera. Det är snarare tekniken som gett låga värde, inte att det låga värdet i sig skulle förbättra återgivningen, menar jag.

På bandspelarnas tid var hastighetsavvikelse ett problem när man bytte mellans spelare, men ännu värre var svajet. Att lyssna på en pianosonat med svaj var och är smärtsamt.

Linns fanatiska reklam och sina hårddragna teorier främst av övernitiska handlare ägde rum runt 82 och framåt. Innan dess så fanns det en mycket måttlig reklam som började ta fart runt 81 iom att Linn Basik armen kom.
Jag känner inte igen att Linn krossade japanernas direktdrivna spelare, snarare att dom japanska verken såldes av radiohandlarskrået som dels inte tog in toppmodellerna eller i regel ens kunde montera en pickup rätt. Jag har själv meckat skivspelare nästan dagligen under 80-talet och personligen så föredrager jag rem eller tråddrivna spelare. Det som om möjligen var dåligt med dom remdrivna var alltför många dåliga engelska tonarmar. Och främst butiker som sålde dåligt optimerade kombinationer. Handhavandet med allför gungiga fjädringar kunde vara lite si och så med, där vann direktdrivna överlägset.

mvh/Harry

Linn som företag krossade naturligtvis inte de direktdrivna verken, men det var dom som startade debatten som senare ledde till att det var näst intill en dödssynd att nämna att man hade direktdrift. En orsak till det är säkert som Du skriver, att "skrået" inte tog hem toppmodellerna. Nu kom som sagt CD emellan så vi vet inte hur det hade slutat om LP hade varit huvudkällan. Skillnaden kanske inte hade varit så stor eftersom de japanska företagen var uppbyggda på att prångla ut volym.

Ett annat exempel på "massdöd" var när Ortofon lanserade sin MC20 på 70-talet. De tidigare prisade mm-pickuperna från Stanton, Shure, Pickering och ADC fick det rätt tufft. Men som sagt, även här spelade CD-utvecklingen en betydande roll.

Likaså rullbandspelarna. De slogs faktiskt ut av kassettbandspelaren. Trots påvisbara kvalitetsskillnader tog kassetterna över marknaden nästan fullständigt. Är det kanske det vi ser idag också med MP3 och iPod?

Hade man haft pengar så tillverkas det ytterligare ett par andra som skulle vara kul att testa

http://www.teresaudio.com/certus/

http://www.grandprixaudio.com/prod_monaco_turntable.php


(Fast jag är helnöjd med min direktdrivna KAB-moddade Technics SL-1210MK5 )

Jag har "läst" ett antal japanska månadsböcker tror dom heter HIFI Sound eller nåt ditåt. Där kan man se att alla stora japanska aktörer hade ett antal lösa motorer som såldes likt SP-10 och sedan kunde man köpa chassien ifrån ett antal olika leverantörer. Vad man också skall komma ihåg är att japanska marknaden inte har så många högtalare som går väldigt djupt i frekvens. Titta bara på senaste JBL Everest som är byggd för den japanska markanden och då räcker 40Hz. Men ser man på hemma hos reportage hos alla gamla farbröder med jätteanläggningar i 16m2 stora rum så är det ofta remdrivna spelare eller spelare med mellanhjul som gäller.
Så att det inte finns så många direktdrivna verk kan ha många orsaker. Personligen så saknar jag inte dom annat än ur bekvämligthetssynpunkt.


mvh/Harry

Jag hade själv en SP-25 med två titanarmar monterad i ett tungt jakaranda chassi. Den rullar fortfarande hos en musikskribent i Kristianstad.

Ljudmässigt kan jag inte heller säga att jag saknar dom - förutom Kenwood L-07D då. Med få undantag (?) har det förmodligen aldrig gjorts bättre skivspelare än idag. Det handlar mer om ett utslag av nostalgi. En del 70-talsmodeller tycker jag rent av är vackra idag. Den dag jag snubblar över en klenod blir det ett köp.

De skivspelare som låter bäst har remdrift och flytande upphägning av tonarm/skivtallrik. Personligen tror jag inte att det faktum att de låter bäst beror på remdriften i sig, kanske heller inte den flytande upphängningen. Jag tror nämligen att det uppstår oönskade rörelser, vridningar i underchassit beroende på på att motorns centrum inte sammanfaller med skivtallrikens centrum. De bästa remdrivna skivspelarna (som jag har hört) låter bäst kanske trots remdriften och inte p g a remdriften.
Låter bäst är f ö inte samma sak som låter riktigast, om man nu skulle ha möjlighet att jämföra återgivningen från skivan med återivningen från den digitala masterinspelningen. Många distorsionsformer tillför lite liv och gnista i ljudåtergivningen och öronen tenderar att favorisera ljudåtergivning färgad av dessa distorsionstyper.
lasse s

F´låt en lagom tjock man i sina bästa år med mkt liten hjärna...men varför har man två tonarmar ?

För att kunna ha dedikerade tonarmar för mono- respektive stereo-skivor

//Eliot

Aha, där ser man, nu lärde jag mig ytterligare något nytt...

Tack för hjälpen

Kan man ha två tonarmar så kan man ha tre


Hos min vän Alexander i Schweiz

Man kanske vill kunna spela av stenkakor ...

Själv hade jag ett par Technics SL 1000 MK II Pro. Häftig spelare.
Favoriten är fortfarande Thorens TD-124, rem och drivhjul och 50 år på nacken men viril och energisk som få...
Har även en Kenwood KD-550 med SME III tonarm som är en omtvistad tonarm. Bestickad med en Goldring 1022 lät inte alls dåligt. Däremot Dynavector 23R kunde inte komma till sin rätta med SME III.
Har länge drömt om en Mickro Seiki DDX-1000 med MA-505 tonarmen. Mycket cool skivspelare.

Finurligt! Dock är det kanske överarbetat för mig som bara har en stenkaka.

Hur är det med RIAA för pickuperna? En för varje?

Just det !!

Han spelar inte stenkakor och har bara två RIAA-steg, ett rörbaserar med trafo + ett transistorsteg.

Det är roligt med skivspelare, åtminstone om dom är lite äldre. Jag har kvar nästan alla mina gamla skivspelare som en TD124/II med en lång SME och en remdriven Sony TTS3000, tyvärr utan Sony´s arm som jag sålde förlänge sedan till en kompis. I stället köpte jag två Rabco SL8E som jag har kvar. Sedan köpte jag en Technics SL1000 med deras studioRiaa förstärkare och tonarm. Till sist har jag en EMT 948 med en TSD15 puppa och tonarm från Thoren. Jag har aldrig förstått mig på de här nya stor skivspelarna med en motor som sitter bredvid med ett tunt gummiband kopplad till skivtallriken och ytterligare en låda på vilken man kan byta hastighet på spelaren. Plats tar dom också. Nä den vackraste spelaren alla kategorier är nog ändå en TD124:a.

Eller för att ha en mm-puppa och en mc-puppa eller varför inte olika pu'er för olika musik, för 200 grammar och "vanliga" LP (olika VTA), till vinteranläggningen och sommaranläggningen, för att matcha olika pressningskvaliteter ... det finns många skäl. Sen är det ju så kul

Eller helt enkelt för att kunna jämföra tonarmar med exakt likadana förutsättningar (och om, de två tonarmarna är likadana: för att kunna jämföra pickuper med ungefär samma fjädringsmjukhet i nålupphängningen)...

Min Simon Yorke tar mindre plats än min TD124 Mk1 - om man inte räknar med kompressor, utjämningskärl, oljefilter, vattenavskiljare som ju tillhör tonarmen

Skulle jag aldrig få plats med. Dessutom skulle jag få ultimatum från min WAF.

Samma mångsidiga utrustning som vi har i truckverkstan på Tarkett.

Linn gjorde inte så mycket reklam om vio ska vara ärliga men de vann över de engelska hifi-journalisterna. Från Storbritannien spred sig sedan kulten till andra länder. Linn Sondek LP 12 låter också fantastiskt bra men den är färgad. Dessa båda egenskaper, låta bra och låta färgad, behöver inte stå i motsats till varandra. Linnen är lite "stämd", för att accentuera rytm och låta mysigt småputtrig.

Linn gjorde inte så mycket reklam om vi ska vara ärliga men de vann över de engelska hifi-journalisterna. Från Storbritannien spred sig sedan kulten till andra länder. Linn Sondek LP 12 låter också fantastiskt bra men den är färgad. Dessa båda egenskaper, låta bra och låta färgad, behöver inte stå i motsats till varandra. Linnen är lite "stämd", för att accentuera rytm och låta mysigt småputtrig.

Ivor Tiefenbrun var väl precis inte blygsam om sin "sanning". Möjligen basunerades den inte ut på reklamplats. Det behövs heller inte om uttalanden är tillräckligt provocerande eller uppseendeväckande. Då blir det artiklar istället, vilket är både bättre och billigare. Det finns olika sätt att marknadsföra sig på.

Visst, därmed inte sagt att LP 12:an var/är en bluff. Den lät bäst i t ex HiFi Choice test av skivspelare som genomfördes med bloindtest/lyssningspanel. Detta test gjordes någon gång i slutet av 70-talet. Hi Fi Choice var på den tiden inte en tidskrift utan en liten pocketbok som bara testade en kategori grejer i varje nummer.

Så sant, LP12 är en av de bästa skivspelarna. Det är ingen tvekan om det. Den har en behaglig färgning, som Du antydde ovan.

För ett eller ett par år sedan läste jag en artikel i engelska Hifi World som kört igenom ett antal direktdrivna verk från 70-talet med Kenwood 07:an i topp (minns inte de andra). Dom undrade lite förvånat hur hela hifi-pressen så fullständigt satte direktdriften åt sidan. Dom uttryckte sig i rätt så starka ordalag om hur ett antal direktdrivna spelare "dödades" oförtjänt av pressen enbart pga direktdriften. Man sade också att pressen vid den tiden lyssnade allt för ensidigt och okritiskt på Ivor T.

Jag är nog beredd att skriva under på det (vilket naturligtvis inte innebär att just LP12:an var/är en dålig skivspelare)

Ser man det iskallt så går det inte att vibrationsfuska med en direktdrivande motor.
Hur är det med remmar och gummiband...

Där är remdriften sämre. Därav alla möjliga utspel om hur remmarna skall vara konstruerade och hur skivtallrikens konstruktion skall leda bort vibbarna plus andra tillbehör typ mattor och motorupphängningar. Hur detta sedan låter är ju en helt annan historia (jfr distortion från rör vs transistorer).

Jag tror det finns en skamkänsla bland hifi-journalister att man föll för masspsykosen och haussade en produkt nånting så oerhört. Det har nog bidragit till att pendeln har slagit över lite för myckt åt andra hållet och Linn Sondek LP 12:an har ställts i skamvrån. Den är inte längre på HiFi News & record reviews lista över de tio bästa skivspelarna.
Det är ju lite färgade produkter många vill ha. Om de ärliga och neutrala grejerna säger man: jojo, den där är nog bra men den saknar "kulfaktor"...

Jag har hört en Pioneer PL-51A direktdriven skivspelare med en audio-technica AT 440ML OCC moving magnet pickup. Det är en, i mitt tycke, oerhört bra spelare. Pickupen kommer till sin rätt, med bra släpp, påtaglig kropp och klockrena toner. Skivspelaren förstärker kroppsinformationen med ett tajt driv.
Är det någon här som har en dylik till salu?

Tänkte bara meddela att det finns trotjänare bland direktdrivna spelare som ännu gör ett bra jobb!

Bakom mej står en direktdriven Technics SP 10 Mk II (kvartskristallstyrd), troligen från mitten av 70-talet och som kommer från Sveriges Radio i Falun. Den har fjärrstart med extremt korta start- och stopptider, något som är trevligt i radiosammanhang. Nätdelen är helt separat och utgörs av en ganska stor låda med nätströmbrytare. Den har 33/45/78varv vilket alltså möjliggör avspelning av 78or, vilket är synnerligen trevligt. Tonarm är en SME 3009 med en Ortofon OM 20 (33/45) samt en Grado Prestige 78C (78or). Kanske inte i guldöronklass, men tillräckligt bra.

Till denna uppställning hör en skivtvätt Loricraft PRC3/2 från Svalander. Rena skivor är ju ett måste! Sound Forge och DC Cut DC 6 är programvaror vid överföring till CD. Ljudkort Lynx One.

Dessutom blir de ju högaktuella igen om direktdriften skapar en trend...

Hur står det månne till idag med direktdrivna skivspelare..? Hifi-klubben saluför ju en modell i form av Denon DP-A100 Skivspelare, men den kostar ju nästan 23 000 kr. Vore ju kul om det fanns någonting lite billigare att tillgå på den svenska marknaden.

Ha ha typiskt hifiklubban, dom fullkomligt chockar en av kunskap.... Not!!
Det är klart att en 23000kr spelare ska ha en 700 kr RIAA från NÖRD förlåt NAD.

En KAB-moddad Technics är ett bra alternativ.
Här en bild på Boombox' SL1200MK5;



KAB