Nyqvists samplingsteorem är det mest basala som finns inom digitalteknik, själva stommen skulle man kunna säga.

"En signal är entydigt bestämd av i tiden tagna sampel om tiden mellan närbelägna sampel är mindre än halva perioden för den högsta frekvenskomponent som ingår i signalen"-Harry Nyquist 1928

Som ja sa, att lyssna på dsd vs dvd-a och smatidigt ha kontroll på alla felkällor är inte speciellt enkelt genomförbart (av orsaker jag redan nämt). Man kan ju däremot angripa problemet från ett teoretiskt perspektiv och även provförsök där man digitaliserar analoga signaler mha dsd och pcm teknik och studerar skillnaderna.

Denna debatten skulle varit enklare om vi hade talat om digital transmission och kunde jämföra objektivitetet som sändareffekt och bitfelsannolikhet med olika kodtyper.

För den som är intresserad är här en intressant länk http://sound.westhost.com/cd-sacd-dvda.htm

Men siden jeg liker det jeg hører av SACD og det jeg har hørt av DVD-Audio IKKE har imponert så blir det et sett med EMMLABS CDSD og DCC2

Om du LÄSER det som står på den länkade sidan kanske du förstå varför du inte blivit impad och även varför det inte är ett argument för sacd mot dvd-a

Utdrag om du inte orkar läsa allt, personen som säger nedanstående tycker att DVD-a är överlägset sacd:

I think it is a little embarrassing that no good DVD-A recordings have been released so far. They have all been of inferior quality. This has of course not made it easier for ordinary people to make a relevant opinion about the differences in the systems. The SACD recordings from Jan-Erik Persson at Opus3 are far superior everything released from DVD-A.

Är det de två altenativ som gäller? Mitt råd är att om man undviker att köpa popmusik utan bara köper jazz, visor och klassiskt så slipper man dåliga inspelningar. För min del är det så att om det är en inspelning jag gärna vill ha då köper jag den på det formatet som står till buds.(allt utom MP3 och ATRAC) Man kan ju bli lite sur över att man i bland måste köpa musik som är inspelad i DTS/44,1 men då är det ändå sså att musiken är viktigast. Ni skulle bara veta hur det egentligen är när man gör en DVD-A/SACD skiva av något som tidigare finns på CD. Jo det är oftast samma master och man kan se det här på en FFT-frekvenskurva som man sedan jäför med CD:n. Man kan då fråga sig vad man har för nytta av resten som inte finns. Hur många av er hör 20KHz? Inte så många och i vart fall inte så länge till. Jag för min del ser det så här (Nyqvist teoremet i all ära) att man får vara glad att vi har de två formaten på skiva(SACD/DVD-A) som också används vid inspelning live eller studio. (DSD/PCM) Det var någon som nämnde Studio forum. Dom gossarna som finns där, sitter ju själva och spelar oftast in med 44,1/16bit. Jag tycker egentligen inte det är meningsfullt att föra denna debatt. Vare sig vi tror oss höra att det ena låter bättre en det andra så är det i alla fall andra som beslutar utan hjälp från LTS eller något forum. Man får vara glad att vi fortfarande kan spela av våra skivor.... med analoga och digitala band är det sämre med möjligheten för de flesta av oss.

Hej,

Jag förstår mig inte på din humor här.
Alla format finns och är intressanta så länge dom ger mig musik. Formatdiskussionen är intressant och viktig men jag väljer att inte engagera mig i den. Orsaken är ovan angivna faktum - inspelning, mastring, mixning, mm är större del i ljudkvaliten än nått annat. Samtidigt välkomnar jag nya och bättre lagringsformat.

Nä du gör inte det. Jag menar precís det jag skriver och därför har jag nästan aldrig några problem med dåligt mastrade skivor. Nu vill jag ha svar på frågan.... kan du höra 20KHz? Vi skulle kunna göra ett test där vi spelar musik med full frekvens som vi sedan minskar ner. Jag är helt säker på att vi skulle kunna sänka ganska friskt innan någon reagerar.

Man kan höra över 20 kHz om man spelar jävligt starkt

Så man skal kjøpe DVD-Audio under arumentasjonen at det TEORETISK er bedre men ingen gode innspillinger finnes? GIVE ME A BREAK Jeg LYTTER og kjøper det som lyder best, i dette tilfellet SACD. Det blir jo latterlig å vente på noe som KANSKJE vil bli utnyttet en dag.

Jag tror inte att det är så hälsosamt. Jag gjorde lite mätningar på olika analoga masterband som jag körde med halva hastigheten eftersom jag bara kan se upp till 24KHz på min FFT. Jag kunde konstatera att frekvensen faller efter 20KHz och vid 25KHz(12,5KHz med halv hastighet) var den tämligen svag. Utan att jag själv har kunnat kolla mer exakt tror jag att det finns väldigt väldigt lite musik kvar vid 40KHz. Jag skulle vilja titta på det vid något tillfälle men det är nog väldigt få av våra vanliga studiomikrofoner som når så högt. Jag skulle kunna tänka mig att 40KHz gissningsvis ligger kanske -70dB.

Hej,
Jag tolkade det inte som en direkt fråga till mig, därför svarade jag inte.

Men nej jag hör inte 20kHz under rimliga förhållanden. Däremot över 17k, faktiskt 18.2 för en tid sedan.

Jag har också missat vad du menar min övre hörbarhetsgräns har att göra med vilket format som är bäst, eller hur det påverkar "bra cdskivor" kontra "dåliga cdskivor".

Ehh??? Tänk efter igen är du snäll, jag har diskuterat vilket format som är bäst utifrån ett välljudsperspektiv. Skulle vi välja dvd-a (och sacd gick i graven) så skulle per automatik all musik ges ut på det (för folk hade ju inte slutat göra musik) och vi hade fått den goda kvaliteten och den goda musiken.

Ditt resonemang är rätt korkat eftersom det impicerar att man aldrig kan byta format, all musik finns ju på det gamla formatet Med det tankesättet hade vi fortfarande spelat på stenkakor. Det jag säger är alltså att om vi ska byta format (vilket är jobbigt i sig) varför inte byta till ett entydligt bättre format? Så min bäste norrman, give ME a break!

Edit: Kom just på att du har tyckt precis tvärtom mot mig i alla diskussioner vi varit inblandade i. Har det något med vår eventuella affär av Pass:et att göra för du verka verkligen ogilla mig skarpt

Visst kan man som Rydberg hävda att om kartan och terrängen inte stämmer överens så är det kartan som gäller oavsett hörbara observationer, men frågan som följer blir ju om det har någon musikalisk bäring vid avlyssnandet.
Frågan är ju inte vad som är mest korrekt rent teoretiskt, utan vad som låter mest rätt hos lyssnaren. Det spelar ju ingen roll om resultatet teoretiskt är lysande om lyssnaren uppfattar detta som undermåligt. Jag gissar att den förstörelseprocess som in inspelning och uppspelning ändå är kräver vissa former av kompensation, som är olika för olika individer, för att ge en trovärdig musikalisk kick.
Redan cd-mediet kan, rätt hanterat, ge en stor musikalisk njutning, det är bara så sällan dessa inspelningar återfinns.
Att de nya formaten låter skräp många gånger har jag hävdat av den enkla orsaken att dessa givetvis kräver nyinspelningar gjorda med tanke på dessa formats möjligheter och fördelar. Att i stort sett överföra sunkiga inspelningar på ett nytt format gör ju automatiskt ingenting bättre.

Om det nu är så att DVD-A-inspelningarna är så mycket sämre än SACD så kan man ju undra över varför det är på det viset. Varför ta fram nya format som man sedan inte gör något av?
Att SACD inte är något finalt stadium i ljudåtergivning kan man ju definitivt håla med om då det övre registret många gånger låter sämre än en vanlig cd.

Så illa hanterade som dessa format är kommer med största sannolikhet dessa att försvinna då de inte fyller någon funktion om man inte utnyttjar dess potential. De flesta utnyttjar inte ens den ljudkvalitet som finns idag.
Jag hävdar bestämmt att ett nytt format bestämms av vad massmarknaden kan tänkas vilja köpa och där ligger en kombination av ljud och bild i ett format i första rummet före bättre ljud. Dock måste detta format på något sätt vara bakåtkompatibelt om inte folk skall behöva köpa alla filmer och skivor på nytt. Skulle så vara fallet skulle nog köpintresset i stort sett bli noll.
En sak är dock säker att fortsätter man med formattramset så kommer det definitivt inte att leda till några framgångar på marknaden.
Vem vill köpa ett format som kanske snart inte finns, eller ett format utan anpassad och vettig mjukvara?

Nja med det menar jag skivor som är bra eller dåligt mixade och mastrade. Det har ju varit så väldigt mycket snack om sönder limiterade fonogram både här och där. Vad jag syftade på med hörbarhet i de högsta registret var väl skillnaden mellan SACD(2,82MHz/1bit) och DVD-A (192KHz/24bit). Den första har ju ett teoretiskt fö på 40KHz och den andra ligger väl på 96KHz. Om musikens energi vid 40KHz ligger vid -70dB var kan nivån då ligga vid 96KHz. Rydberg hör 20KHz när man har jävligt hög nivå.

Jeg "ogillar" deg? Nei, hvorfor det? Fordi jeg er uenig med deg? Fordi jeg satser på det gjengivelsesmedium (SACD) som jeg foretrekker? Jeg sier bare HVORFOR jeg liker SACD og ikke DVD-Audio- jeg har testet begge og har gjort meg opp en mening om teamet, hva er det i dette resonnementet som gjør at jeg "ogillar" deg? give ME a break

Tja, jag tycker alltid du avfärdar allt jag skriver kategoriskt, nåväl, till sakfrågan igen.

Att du väljer sacd för att du finner mer musik där som du tycker om ser jag som högst rimligt och helt naturligt. MEN, och ett stort MEN, det betyder ju inte att sacd är ett bättre format än dvd-a (som du påstod innan med dina jämförelser (som inte är relevanat för övrigt)). Jag säger att det skulle ha varit bättre om all den goda musik du funnit på sacd hade varit utgiven på dvd-a istället för det är ett bättre system.

Mao, frågan handlar inte om var man hittar den bästa musiken utan vilket system som skulle varit att föredra för oss ljudnördar i framtiden, fattar du vad jag menar nu?

Värst vad alla vill missförstå varandra...

Är det någon som ifrågasätter att en optimalt inspelad låt på DVD-Audio överglänser samma optimalt inspelad låt på SACD, givet att de spelas upp med samma förutsättningar, om det nu vore möjligt....?
Förmodligen inte om man lagt lite tid på att sätta sig in i formatens begränsningar.

Återigen, de flesta skulle tycka att det var trevligare att lyssna på en perfekt SACD inspelning hellre än en misslyckad CD master överförd till DVD-A.

Det pratas om olika saker verkar det som. Å ena sidan ondgör man sig över att det bästa tillgängliga formatet, delvis inte utnyttjas fullt ut och dessutom inte fått genomslagskraft. Å andra sidan ondgör man sig över att det mest obegränsade format inte är så kul, när ens favoritartiser inte finns prodiucerade på formatet och däremed tolkar det som att det andra formatet "låter" bättre.

Det är subjektiva och objektiva åsikter som blandas....inte en bra reflektionsbas

Rydberg hade visst skrivit ett nytt inlägg på samma tema som mitt... Hoppas något av dem går att förstå..

Bra inlägg Matrixen!

Edit: det du skrev 22:27 alltså

Då får väl jag ta och ge mitt bidrag till varför jag inte spelar DVD-Audio.
CD kan ge ett mycket bra ljud om allt stämmer vad det gäller inspelning och annat.
DVD-Audio och SACD får man ut en liten bit till i ljudkvalitet och det jag har hört hitills så tycker jag utan att blanda in teorier utan bara mitt eget lyssnande att SACD ger ett större lugn i ljudet och jag har svårare att ta en paus i lyssnandet, men skillnaden är inte stor mellan formaten. Det är lite mer "analog"känsla över ljudet med SACD precis som den upplevelse jag har fått bland annat hemma hos Vitus med Vinyl.

Utöver detta så finns det en sak till som gör att jag inte köper fler DVD-Audioskivor. Jag måste starta en tvskärm för att kunna hitta 2kanalsspåret bland menyerna för att kunna få igång ljudet i Stereo. Att starta upp min 50 tumsskärm när ska lyssna på musik är inte något som jag kommer att göra och då får det vara med DVD-Audio.
DVD-Audio har ingen standard för var 2kanalsspåret ligger så den kan finnas var som helst på skivan

Nu har det hänt igen!

Jag garanterar att Barbers tös, Patricia alltså, inte satt å spela längre bort än 2 meter på sin "Nightclub". Fullt kontaktbar alltså...
-vilken feeling!- men vilken besvikelse då jag upptäckte att det inte var SACD pressningen jag lyssna på utan CD:en...

Lite skämt åtsido -en fråga?

Finns det några på forumet som ser en nytta i att sprida budskapet om den återgivna musikens själsliga beröring.??
Hur kan vi i såfall nånsin tro att någon oinvigd själ skulle komma på tanken
att provlyssna ens de allra enklaste apparater efter att ha läst hur vi uttrycker den ambitionen?

Varför blir det så här? För vi tror väl på det vi håller på med? Allt detta
tyckande har väl en bra grogrund (fast sanningen kan va jobbig). Är det så
enkelt som att påstå att man kan "inte tro på det man håller på med om det
inte är självupplevt!? Ibland tror jag det...
Vore jag oinvigd så skulle 90% av vad som skrivits i denna tråd absolut och bestämt
avhålla mig från att närma mig mediet överhuvudtaget! -sorgligt nog.

För de som söker de långsiktiga och primära kvalitéerna handlar deras
behov INTE om, ström-d/a-distorsion-20hz-diamant-Nelson P.vs Mr. Lamm
etc etc.
Jag påstår att språket initialt måste handla om termer som; upplevelse-
närvaro-lugn/energi etc.etc.

Grabbar! (och förhoppningsvis tjejer)-jag tror det är dags för lite
eftertänksamhet parat med missionerande!

Kunde vi genom fler superlativer, tillsammans, leda 1 person till "omvändelse"
så tror jag att även frågan om vilket inspelningsmedia som storbolagen till
slut väljer skulle ha mycket bättre chans att bli för flers bästa!
;stavas: "mandat"

Ta med Er uppropet; "Hur ska vi nå de onådda"!

ds.Kanske är inläggen mer passande i nån annan tråd, men jag är ganska
ny här så flytta bara på det om det behövs...ds.

Jag är inte arg! Jag är glad!
-Patricia vart tog Du vägen? det är ju mörkt i rummet ju....Patty...
aj....sketans piano...


Janne

Sketans piano men härlig fläkt i debatten... För att ytterligare komplicera det hela... : Kan det möjligen vara så att våra ljudideal grundläggs ganska tidigt under de musikintensiva tonåren, att dessa ljudpreferenser biter sig fast i ryggmärgen och att vi omedvetet bär med oss dessa genom återstoden av musiklyssnarlivet... Barn av CD-skivans tid kanske föredrar denna karaktär och väljer PCM (det kan låta mycket bra och inga värderingar inbakade), dagens femtonåringar föredrar helt klart MP3 framför gamla omoderna CD-skivor (det har jag gjort egna små undersökningar på... ) och ännu ett nytt ljudideal håller kanske på att bita sig fast... De tidiga femtiotalisterna med sina Telefunken och Tandberg slog ju bakut redan då kassettbandspelarna började dyka upp och vinylvännerna har mest bara gillat vinyl.
Det är kanske främst i de sistnämnda grupperna som SACD finner sina konsumenter och redan musikutbudet på utgåvorna antyder det.
Egentligen borde man göra en psykoakustisk undersökning där skilda åldersgrupper representeras och får rösta fram bästa ljudet från ett och samma musikstycke i alla format (perfekt för ett blindtest). En studie i subjektivism helt enkelt. Mentometerknappar typ Tio i Topp och samma program körs i olika åldersgrupper för att sedan jämföra utslaget. Kanske finns det ett mönster...

Egentligen handlar det väl om alla format och varför dessa inte i nuläget används fullt ut, problemet är inte att nya format kan vara bättre utan att ingen tar musikkvaliteten på allvar.
Att återutge gamla inspelningar i ett nytt format gör ju inte produkten bättre, snarare handlar det om att att hälla gammalt vin i nya läglar för att kunna sälja inspelningen en gång till.
Skall ett nytt format lyckas måste handhavandet vara enkelt, (konsumentinriktat), kunna hantera ljud och bild, prismässigt ligga på en sådan nivå att den inkomstbringande massmarknaden nappar och framförallt bakåtkompatibelt. Om ett nytt format kräver nyinköp av dagens dvd och cd så kommer köpmotståndet att bli kompakt.
Viktigast av allt är dock att formatkriget upphör, dvs. att producenterna slutar att skjuta sig själva i foten, så att folk vågar tro på en ny produkt. Vem vill satsa på ett format som kanske försvinner i morgon, eller ett format med sunkig eller obefintlig mjukvara. Sett ur detta perspektiv blir dagens nya format mera sedd som (barn-?) sjukdomar som kräver mognad och samsyn för att lyckas.
Troligen ligger det något i vad Timbre säger om musikidealens grunder, men jag tvivlar på att detta skulle hindra folk från att ta till sig ett bättre ljud om allt var i topp från inspelning till avspelning i ett nytt format.
Att presentera ett nytt format med risig mjukvara ger ju inga kvalitetsförbättringar som motiverar inköp och där tror jag att ett av problemen ligger visavi ett nytt format, dvs. bristen på samsyn och samarbete. Bristande samarbete gör att ingen satsar ordentligt med spretande mjukvara som följd, då det är billigare att gå till skafferiet och plocka fram rester än att producera något nytt som tar tillvara formatets fördelar. Följaktligen blir få övertygade om behovet när de gamla formaten upplevs som tillräckligt bra eller t.o.m. likvärdiga.
Branschens vilja att få formaträttigheterna verkar överstiga det ekonomiska förnyftet och alla blir förlorare inklusive konsumenterna.

Mycket bra skrivet Bravo! Instämmer i allt.

Angående att det inte går att spela en DVD-A utan bildskärm.
För gondulägare så har jag ett tips som jag lärde mig för bara några veckor sedan. (förhoppningsvis så vet ni redan)

Om man trycker på "nästa spår" när en DVD-A laddas så kan man gå direkt till det ljudformat man vill ha. När det står G2 i displayen så är det 2-kanals spåret man har valt. G1 = flerkanals spåret.

Kan hända att denna finess finns för fler spelare. Väldigt praktiskt i alla fall.
Efter denna upptäckt köper jag gärna DVD-A om man hittar något bra där.

--Perra

Formatkrig? Nästa generations formatkrig är redan igång! IDG.SE
När ska de stora elektronikjättarna lära sig

Jag tror att det blir svårt att lansera ett nytt videoformat nu när konsumenterna har investerat i en massa DVD-filmer. Jag tror att de flesta är nöjda med den bildkvalitet som DVD erbjuder och vad beträffar fonogram så tror jag att de flesta är mycket nöjda med vanliga CD-skivor eller t.o.m. MP3. Jag tror att vi har anledning att vara mer oroliga för att vi i en framtid bara kommer att kunna ladda ner musiken från nätet mot betalning. Därför passa på och köp tidlös musik nu, musik som man inte tröttnar på för sen kan det vara försent.

Tänkvärt och samtidigt oroväckande. Fonogram som kapitalinvestering...

- Jag gör så gott jag kann - jag hamstrar VINYL

//Eliot

Bravo, Bravo!
Jag ser likheter med det jag själv skrev! Det är inte formatet som är problemet idag, det är hur det spelas in, mixas, produceras, mastras och allt vad det heter.

Hellre bra MP3'or än kassa cd!!! Eller?

Hellre en fungerande vw på racingbanan än en krockad, ickefungerande, ferrari. Vilket resonemang*!

*Har abslout inget med diskussionen om de nya formaten att göra. jag kan ju spela in brus på DVD-A och det blir inte speciellt trevligt att lyssna på men DVD-A är fortfarande det bästa mediet. Tycker Bravo mfl diskutera en helt annan fråga faktiskt

Ja det är två olika - men parallella - spår som diskuteras. Men det är väl inte fel? Mitt resonemang kan flätas in i den diskussion kring vilket format som är bäst, om man bara tillåter sig vara lite flexibel och pragmatisk!

Jag ser hellre att industrin gör bättre jobb med sina cdskivor än hetsar upp sig kring SACD/DVD-A.

Givet samma kassa jobb med inspelning, mastrin, mixning, etc blir varken du, jag eller nån annan gladare oavsett MP3, CD eller SACD/DVD-A??? Ja om vi inte myser bara av tanken på ett tekniskt överlägset system. Men så konstig är väl ingen?

Frågeställningen på den här tråden är faktiskt helt annan än vad den handlade om från första början!Och huggsexan över vilken av DVD-audio vs SACD som är bättre är verkligen en akademisk fråga,för INGEN av dessa format kommer att överleva cd-skivan!Tyvärr,kanske man ska tillägga.

Tyvärr Rydberg så har du i princip helt fel, CD, DVD och SACD tillverkas av precis samma plastpellets, var av det finns tre tillverkare och Tayo Yuden är den största. Så så mediet är det ingen skillnad på, att du däremot verkar tycka att PCM är det bättre sättet at digitalisera analogt ljud och att DVD-a är det bästa formatet för att distribuera detta verkar det ju ingen tvekan om.

Det finns för- och nackdelar med både PCM och DSD, inget av dom har analogteknikens framtidssäkerhet om man med framtidssäkerhet menar en livstid på minst 100 år så är de enda skivmediet vi med säkerhet kan uttala oss om att ha just detta, vaxrullar och stenkakor. Men det är väll inte dit vi vill återvända? Även om jag ibland kan hålla med innehavaren av Göteborgsbutiken 'Pennies from heaven' att; man börja bli så gammal att längden på en 78'varvare är precis så lagom att man orkar lyssna på hela plattan...

Vad gäller artikeln du pekade på innan så får man ta den med en stor nypa salt, inte minst med tanke på att den för vidare visdom från din andlige ledare, Herr Öhman... Den är tyvärr precis så dogmatisk som man kan förvänta sig.

/ptr

Ok, jag skrev formatet i första meningen och mediumet i andra, ska stå formatet på andra meningen också, nöjd?


Har du titta för mycket på vetenskapen värld? Att migrera data kräver stora resurser och därför är det ju av yttersta vikt att vi väljer ett format som på alla punkter är överlägset det gamla formatet, detta för att öka formatets(!) livslängd vilket får den trevliga följden att migreringskostnader kan hållas lägre. DVD-A är betydligt bättre än CD på alla punkter till skillnad från sacd.


Du kanske kan komma med några konkreta invändningar istället? Dessutom, Öhman är väl den sista man skulle beskylla för att hålla på med andlighet, skulle snarare kategorisker honom som extremt vetenskaplig. Vill du ha exempel på andlighet så finns det mängder av exempel på våra svenska forum (tyvärr).

För det första så äger jag ingen dumburk (Var tvungen att kolla upp titeln du gav på nätet) så där sköt du dig i foten. För det andra, kostnaden att migrera data, och jag pratar bara om ljuddata (för alla andra data är irrelevanta för oss) är minimal när vi talar om skilnanden mellan CD, DVD-a och SACD. DVS, att pressa en ljudskiva i vilket som av formaten idag är så prispressat att skilnanden är minimal (tyvärr är SACD något dyrare pga. sin något mer komplicerade konstruktion och de begränsade pressingsmöjliheterna).

När det gäller kostnaden att framställa en ren stereoljudmaster för endera formatet så är skillnaden om man vänder sig till en profesionell mastrare inte särskillt stor heller, för det flesta mastringshusen som sitter på utrustning för det ena har för det andra. Annars skulle dom inte få några kvalificerade jobb..

Så du får nog klargöra vad du menar med migreringskostnader för i mina öron låter set som om du inte har någon aning om hur branchen fungerar. Och är det så att du alluderar mot migrering mellan format för skivköparen så är det så att alla format som är baserade på mekanisk överföring är dömda, så också DVD! (För även de laserbaserade lagringsformaten är bemängda med mekaniska delar, men det behöver man väll inte berätta här..)



Det är min bestämda mening att man skall ta alla dogmatiska nedgöranden med en nypa salt. Och för det tredje, jag skrev inte att Herr Öhman höll på med andlighet, jag skrev att han var din andlige ledare, det är rejält stor skillnad mellan två sådana påståenden. Jag kan inte avgöra hur vetenskaplig Hr Öhman är, men hans uttalanden i diverse medier tillhör vad jag i min enfaldighet vill kalla för dogmatiska (eller möjligvis konsikventa utan möjlighet till pluralism). Jag kan givetvis ha fel och det var absolut inte min mening att torgföra någon negativ kritik mot sagda person eftersom jag menar att det är att tillskriva honom mer betydelse än jag orkar att argumentera för.

Vad gäller ljudliga skillnader mellan PCM (24/192) och DSD så hör jag små men klara skillnader mellan tex. en Weiss ADC2 och en EMMlabs ADC8 och en dCS 905, skillnader som mina öron varken kan förkasta eller gilla på grund av att den ena konstruktionen är mera "rätt" än den andra, utan det är som med all elektronisk utrustning att låter det bra så är det bra oavsett hur apparaten mäter i labbet.

Labbrapporten har ju inget med den faktiska upplevelsen att göra, den är ju bara en indikation på att något är rätt, inte en bekräftelse!

/ptr

Hej! detta är nog offtopic så det ryker
I´m fed-up! -och oroad för Du Rydberg håller på att avprogrammera allas "lust" totalt!?Även om det inte är meningen så kan jag bara inte få ut något samröre mellan dina uttryck och det intresse jag har. Det är tråkigt men kanske rimligt. Vinner Du inte debatten i sak, vilket inte ens borde vara värt ett försök, så försöker Du vinna den den genom att påpeka andras "missuppfattningar"-mindre tekniska kunskaper, eller allmänna subjektivism...
-vilket Du verkar tycka är ett slarvigt sätt att förhålla sig till upplevelser på. Kör på Rydberg! -men snälla gör det med en annan ton och med lite mindre blixtlås..

Samtidigt, för att själv försöka vara lite ödmjuk och vidsynt, (nu tar det emot) tror jag vi måste inse att alla som redan finns, eller närmar sig detta medium(andligt igen!?),på forumet -gör det av många och olika skäl. (men det vet ni väl redan)

Den som idag innehar en bra stereo kan ha flera skäl till det(inte bara ett) t.ex
*Jag har redan allt som går att köpa för pengar men söker nya upplevelser...
*Jag vill imponera på mina grannar, forummedlemmar etc....
*Jag gillar att "skruva" själv och varför inte i en apparat...
*Jag gillar allt som går på ström...
*Jag är en uppfinnarjocke som vill vara kostnadseffektiv...
*Jag vill vara "mainstream" och har det som verkar inne...
*Jag vill ha en stunds själslig avkoppling...
*Jag vill ha Patricia i knät....

Alla dessa, och säkert fler, är självklart berättigade att uttrycka sina känslor här på forumet. Det vi ska tänka på är att vara så "inneslutande" att de verkligen fortsätter göra det!

Vad det gäller själva upplevelsen av vad man hör med sina öron tycker jag vi borde hedra och bekräfta de som törs berätta om sina subjektiva upplevelser...
Jag påstår att det krävs mycket mer mod att säga vad man upplever än vad man vetenskapligt kan bevisa. Musik, röster, asplöv, syrrsor -ja kort sagt allt som vi tar in via hörselsinnet upplevs aldrig, konsekvent på samma sätt oss människor emellan. Nej- det har jag inte läst mig till i nån avhandling, jag har levt mig till de erfarenheterna... (Jag kan dock misstänka att katter gör det tack vare deras få specialiteter)

Önskar alltså lite mer av den "inneslutande" varan på Euphonia. Inte minst för min egen "passion-för-mission" (andligt!?) som förhoppningsvis ska göra både detta forum större och ge några nya själar lite upptäckarlust (livslust)

med bästa hälsningar Janne

Att ge ut gamla skivor på nya format kostar, det kostar även för kunden som ska köpa skivorna (igen). I det läget anser jag att migreringskostnaderna är motsats proportionerliga mot hur ofta vi byter format, mao, det vore smartast att välja ett format som är tekniskt överlägset det förra formatet. Att folk inte håller med om det har jag svårt att förstå.

Andlig ledare, mao det som tycker likadant gör det för att de tror på det ledaren säger (blint?!). Verkar som du har fått en ganska skev bild av personer med liknande åsikt, det är verkligen inga medlallare utan individer som tänker självständigt (är min uppfattning iallafall). Så jag vet inte riktigt vad du vill komma med ditt snack om andlighet?

Jag vågar påstå att det i dagsläget inte går att göra några rättvisande jämförelser mellan DVD-A och SACD. Det finns många skäl till det, vissa har redan nämts i denna tråden och många står i artikeln. Jag menar att dina jämförelser definitivt inte kan ses som några jämförlser mellan formaten, snarare mellan jämförelse inspelningar/produktioner och jämförelser mellan apparater.

Skulle så vara fallet är det väldigt olyckligt . Verkar nästan som om vi inte har samma hobby, musik o musikåtergivning är min.

Min, mening har aldrig varit att få folk att tappa lusten, snarare försöka bidra med mitt sätt att se på saker. Om mitt "bidrag" är kontraproduktivt så är det lika bra att jag lägger av att skriva här under en tid!

Höres!

Även här seglar debatter iväg åt olika håll under resans gång. Som en liten kryssningsutflykt ungefär och själv har jag ofta mycket svårt att hålla den ursprungliga kursen... Vi sitter ju alla med våra egna erfarenheter, upplevelser och ibland ställningstaganden. Livet i allmänhet och hifi i synnerhet tycks bädda för ett konservativt förhållningssätt till vad man anser vara rätt eller fel, bättre och sämre, förnuftigt eller oförnuftigt. Detta låter sig knappast lösas upp via en internetdebatt och jag förstår new orders reaktion på att vi glider off topic men samtidigt är ju faktiskt ett formats lagringskvaliteer avgörande för dess framtid. Nu menar jag inte vad vi själva skall sitta och njuta av i stugorna (där förhoppningsvis valfriheten kommer att bestå), utan hur musikbranschen skall förvalta vårt musikarv.

Hej! Tvekar inte en sekund på att vi har samma intresse/hobby. Vem som är produktiv/kontraproduktiv får någon annan avgöra. Huvudsaken är att vi har ambitionen att bygga, inte riva. Det handlar ju som sagt till sitt väsen om något som bygger upp, så det är väl rimligt. Vi delar den synpunkten m.a.o!

Ja, jag har svårt för ironi/mästrande när det överglänser sak-innehållet.
ex.hemifrån:Jag har varit gift med samma underbara kvinna, Anneli, i 26 år och 95dgr.
Det hände alltså att jag, som ett spontant överraskningsmoment, köpte hem en bukett med "grönsaker" för att förgylla hennes tillvaro.
Hennes omedelbara reaktionen har visat sig vara helt knuten till var jag köpt nämnda blommor. Blomsteraffären-ok, ICA -INTE ok.
Min reaktion, över hennnes ohämmade reaktion, blev i början att jag fullständigt under en tid sket i att köpa några blommor överhuvudtaget, jag tappade engagemanget!
Det hon lärt sig; är att inte "begrava" mina känslor för infall och spontanitet...
Det jag lärt mig; är att "omvägen" till blomsterhandlarn för lite handplockat betyder så oändligt mycket mer...-numera för oss båda!

Snälla tuffa forumare; Gråt inte över denna snyftare!
Jag kan va tuff också. Kan till ex. räkna upp samtliga tungviktsvärldsmästare i boxning, i nästan rätt ordning också. (har lite problem kring Gene Tunney-Jack Sharkey) På tal om ironi så har jag nästan slitit 3 kassetter med"Pang i bygget!

en kort känga åt chat/mail etc.!Varför är det så mycket lättare att vara tuff och säker bara för att man inte hör eller ser den "andre"!? -Om vi skulle föra alla diskussioner i ett öppet rum eller runt ett bord tror jag tonen allmänt skulle vara skönare. Var Dig själv och tänk på att vi kanske ses i baren på Arken!


keep up the good work/Janne

Hej! Är helt färsk här.

Jag förundras lite över denna diskussionstråd...

Orsaken till mitt ljudintresse är först och främst musiken.

För några av er verkar det vara tvärtom...

Men det är förmodligen jag som inte har begripit något.

Jag tycker du verkar ha begripit det väsentliga Lust .

Om DVD-A är bättre än SACD och CD i teorin är ju mindre intressant så länge det inte har något praktiskt utfall, det borde ju t.o.m. Rydberg kunna inse.
Att någonting i ett laboratorium eventuellt är bättre ger ju inget mervärde om det praktiska utfallet i en konsumentinriktad situation inte är bättre eller t.o.m. sämre.
Tillbaka till ruta ett och kvaliteten följaktligen, inte ens cd-mediet utnyttjas fullt ut och de nya formaten kräver optimerade inspelningar för att komma till sin rätt.
Vidare är de ointressanta om de inte överlever p.g.a. formatkrig eller ointresse.
I den vidare meningen hänger faktiskt frågorna ihop, dessutom är det ju faktiskt den musikaliska upplevelsen viktigare än formatfrågan.
Helt ening med Engelholm Audio i denna fråga men mp3 är nog att gå över gränsen .
En teoretisk icke förverkligad idé är m.a.o. ganska ointressant.
Dessutom måste ju anläggningens övriga delar var i ett sådant skick att den tänkta förbättringen med de nya formaten medför någon nytta.

Ja, barträffarna runt hifimässor brukar alltid va' uppåt och det är ju en trygghet
i vår internetdominerade värld...

Jag bara undrar hur mediet ska utnyttjas för att bli optimalt och samma sak med dom nya formaten. Jag vill också minnas att när CD-formatet kom så var det många som inte trodde på det heller. Och jag tror inte på STEREO. Jag tror att stereo är en tillfällig fluga som kommer att försvinna om några år..... back to mono.

...och jag tror att CD är en fluga - tillbaka till vinyl. Varför inte 78 rpm, det borde låta bättre än 45 rpm

Jag tror att DETTA är en fluga...!



\\K-man

Jag vet inte hur ni känner,men för min del känner jag lite oro för framtiden.Vår hobby anser jag hänga ihop med mjukvaran d.v.s musiken.Och går den från cd formatet över till att ladda hem legala mp3 filer så är det lite av en dödsstöt för hifin anser jag.

Varför lägga ner en massa pengar på en bra stereo utrustning när det kanske inom några år endast är möjligt att ladda hem musik i mp3 format via skivbolagens servrar?
Går det inte längre få tag på välproducerad och någorlunda okomprimerad musik så kommer åtminstone mitt hifi intresse att självdö till slut.

Kanske är det på det viset att Svensson i framtiden använder legala mp3 och hifi/musik intresserade får skaffa vinylsvarv och köpa musik genom små entusiasmbolag.Det låter inte orimligt med tanke på uvecklingen fram till nu.

Men man kan lägga stor skuld på skivbolagen i den här frågan.Hade dom inte mjölkat ut kosumenterna och lagt ett rimligare pris på cd-skivorna från första början kanske dom inte varit i den situation dom är i dag.Synden straffar sig själv,Så sant.

/n.o

För att konkurrera ut CD-skivan behövs betydligt mer än bara subtilt bättre ljudkvalitet. Väldigt få anser ju att formatet på CD-skivan är det som begränsar välljudet. Jag tror därför inte att varken SACD eller DVD-A har någon framtid att tala om. Båda kan visserligen sägas vara bättre än CD men det är ju heller inte alltid det som betyder något.

Nu krigar Blue Ray och HD-DVD om att bli framtidens filmlagringsmedium och jag tror att det medium som går vinnande ur den striden även har stor chans att kunna bli vinnande när det gäller framtida ljudlagring.

/Gr.

I så fall kommer också mitt hifi intresse att dö. Men du.... gör som Eliot och jag. Köpe en himla massa tidlös och bra musik nu medans det ännu finns på hökvalitativa bärare. Nu tror ju kanske jag inte att det kommer gå så här illa men jag ser ändå MP3 och liknande format som ett hot.