Ja,som titeln säger så är jag nyfiken vad ni tror.Ingen av dessa formaten har väl varit storsäljare i samma klass som cd-skivan.Och jag antar (utan att chansa allt för mycket) att cd-skivor fortfarande säljs i betydligt större mängder än de bägge superformaten tillsammans.Är SACD och DVD-A ett misslyckande försäljningsmässigt?Ordet är fritt!

När man hör en riktigt välproducerad CD inser man att det inte är mediet som är begränsande. För min del som inte är intresserad av flera kanaler är nyttan med de nya formaten begränsad. Däremot verkar ju de nya formaten vara riktade till de ljudmedvetna vilket är bra, men inte om det är avlat för massproduktionen av komprimerad popmusik på CD.

Jag har bra CD elektronik och avvaktar utvecklingen under ytterligare några månader innan jag bestämmer mitt vägval.

Blir DSD musikindustrins lagringsformat kommer jag att köpa SACD även i fortsättningen.
Blir det ingen DSD-standard kan det kvitta.

Jag tror att den stora stötestenen är om folk i allmänhet känner ett behov av skaffa de nya superformaten?Och på den frågan så ställer jag mig tvivlande.Det verkar vara så att i allmänhet så duger MP3.Vad blir det då av superformaten?Ljudentusiasternas skara är inte SÅ stor att de kan bära upp dessa format.

Nä, men globalt sett kanske det finns en marknad med ett ekonomiskt växande Japan och Kina... Den stora fördelen med nya format, oavsett om det är SACD eller DVD-Audio, är att de gamla masterbanden kommer fram och att det förhoppningsvis kommer ut något bättre än alla dessa fiaskoåterutgivningar av äldre musik på CD.

Som det är nuförtiden så gårdet ju snart inte att köpa vanliga CD utgåvor, på grund av all den dynamikkompression som används, all blir en grå massa.
Och skivbolagen gråter över minskad försäljning , visst Mp3 och nedladdning är en stor orsak, men dom är ju även på god väg att tappa oss som vill ha bra ljud också.
Jag köper numera CD/SACD, nästan uteslutande från återutgivningar på audiofilbolag, men det blir mest vinyl numera, det mesta som kommer nytt finns oftast även på vinyl.
Vi får se vad som händer, men det kommer nog alltid att finnas en marknad för bra ljud, om än liten.

Jag har själv aldrig blivit övertygad om sacd´s förträfflighet. De sacd-skivor jag hört, låter oftast lika bra även på cd-spåret. Dvd-audio ska jag inte uttala mig om, då jag bara hört detta vid enstaka demos.

Kommer även jag fortsätta att enbart ha en avspelade för cd. Åtminstone så länge som detta smått komiska mjukvaru-kriget fortsätter. Det slutar väl med mp3 eller kanske någon..mp4 till hela folket

Btw, har för mig att jag läste i något nummer av Stereophile för några månader sedan att just Sony slutat med Sacd-produktionen, på mjukvarusidan alltså.

Sampix,det du säger om formatkriget kan man bara till 100% instämma i.I min åsikt totalt idiotiskt att man inte kan ena sig om ett format.Och jag tror att det visar sig och har visat sig i försäljningssiffror.

Timbre,du kan ha rätt i det du säger.Om Kineserna är ett Välljudsälskande folk så kan dessa superformat få många nya kunder,kundunderlaget är ju enormt.

Men man undrar ju...Nu håller DVD som lagringsform vara för litet,och ska man t.ex nyttja den nya plasma/lcd skärmarna med HD upplösning till fullo måste det till ytterligare nya format.Tänker närmast då på Blueray osv.Förvirringen blir total.
Vilka möjligheter öppnar dessutom inte Blueray-formatet ytterligare när det gäller superljudsformat?
Bara tillverkarna har självbevarelse driften att komma överens om EN ljudstandard och lansera den som cd-skivans ersättare!

Förhoppningsvis går sacd i graven och vi får njuta av dvd-a

Det var en interessant diskusjon rundt dette temaet i nest siste TAS (vol 154), med representanter fra Sony (SACD) EMI og Meridian (DVD-A).

Dessverre ser det ut som format krigen ödelegger de muligheter som der ligger for ett super format til "folket", men det samme paradokset man ser nå ligner mye det en så for 20 år siden med lp skivene, når det erkäres dödt blomstrer det etter en tid på kvaliteten, og avspillerene optimaliseres for enda bedre avspillinger, av det "dödsdömte" mediet. Jeg tror CD holder seg godt i noen år til fremover.

Ellers er jeg litt enig med Rydberg, som nylig eier av en kombi spiller cd/dvd-a (Audionet VIP) at DVD-A er ett format som har overrasket meg positivt og absolutt har livets rett i fremtiden

mvh

Håper motsatt GO SACD!

Vad har du för tekniska argument för det? Sacd har förvisso bättre upplösning i basen än cd men sämre i diskantregistret. Dvd-a är däremot ett verkligt högupplöst format.

Hvorfor må jeg ha teknisk argumentasjon? Jeg skrev hva jeg vil og du skal ALLTID trekke ut ting på teknisk argumentasjon Jeg HAR Meridian G98 og 861 versjon 4.1 og har DVD-Audio. Jeg har testet dCS rigg og synes det LYDER MYE bedre i MINE ører enn DVD-Audio. Det er den eneste argumentasjonen jeg trenger og er i ferd med å bestille et EMMLABS CDSD og DCC2 sett

Saken är väll den att man redan nu kan se att det inte finns någon reell framtida massmarknadspotential för musikreproduktion där spelaren har en mekanisk bas.. Inte minst eftersom distributionen av musik befriad från den fysiska mediet blir betydligt billigare. (Vi är dinosaurier som klingar oss fast vid fysiska distributions metoder... )

Personligen, ser jag det som något positivt att vi kan befrias från den mekaniska delen av ljudreproduktion. Det är ju ändå däri den största kvalitetsvariationen ligger.. Och distributionsmediet har ju inte någon betydelse för ljudkvaliteten, åt minstonne inte i digitalåldern, det är snarare det som är begränsningen.

Det enda tråkiga med att förlora den fysiska skivan/orna är väll den glädje som sammalndet av sådana medför...

/ptr

Jag bryr mig inte för jag kan spela båda formaten. Vad gör det om det brusar lite med SACD uppe vid 40KHz när jag ändå inte hör det. Hur många av er hör 20KHz och i så fall hur länge till? Jag tycker att det är mer oroande med alla nya bitreducerade format som finns och kan komma i en framtid.

Att tro att man jämför två olika format genom att lyssna på två olika apparter som hanterar respektive format verkar ju mer än märkligt (det implicerar ju att två cdspelare alltid låter likadant vilket vi vet inte är fallet). Dessutom kan man ju inte veta att mjukvaran är den samma.

Du har isåfall gjort valget på et RENT teoretisk grunnlag- jeg har ihvertfall testet og lyttet på begge format selv om det ikke er i følge dine standarder for testing av utstyr- mine erfaringer fra det siste året sier meg at det jeg ALLTID har likt best er SACD- det er nok for meg uansett tekniske/teoretiske svakheter

Fullt nöjd med Sacd, trots att det mäter/luktar sämre än en vanlig cd!!

Ja folk i gemen är ju nöjda med mp3 också så att man är nöjd är kanske ingen värdemätare direkt

Btw, hur saker mäter och låter är ju kopplade men det verkar det va väldigt få som inser det.

Mange skjønner det- skal det bestemme? Eller skal vi bruke ørene og kjøpe det VI synes låter best? Det må vel være opp til hver enkelt og ikke til en enkelt person å dømme?

He he visste att du skulle hugga på det betet snabbt

För min del räcker det att lyssna tex Sacd "Viaticum" E.S.T jämfört med cd utgåvan..det råder ingen som helst tvekan, där finns just ingenting som cd utgåvan är bättre än SACD utgåvan....så om jag nu skulle se en tabell eller någon mätning på dessa två skulle jag säkert ändra mig

Strunt samma, väntar just på en Mp3 spelare från Dcs...då ska du få se

Frågan om SACD/DVD-audios framtid har utvecklats till en debatt om vilken av formaten som är bättre...Påminner litegrann om historien lopporna som grälade över vem som ägde hunden dom bodde på.

Det har ju liksom ingen betydelse vilket som är bättre om bägge formaten är dödsdömda.Och är gemene man lika ointresserade av välljud som jag misstänker så har inte något av dessa format en framtid.Money talks... osv.

VAA, lyssnar du på grejorna innan du köper dem??? Jag kollar bar apå tekniska specar och mätningar

Ja nån måste ju vara motpol till alla mysgubbar här

Problemet att lyssna på cdutgåvan vs sacdutgåvan är att man inte riktigt vet att de är gjorda på samma sätt så det kan va lite trixigt så att säga. Att det du skriver stämmer angående den specifika skivan har jag ingen anledning till att misstro.

Då kommer det fina med kråk sången: om det nu är sämre inspelat /behandlat på cd utgåvan än SACD så får man ju ändå något ännu bättre, mysgubbe på dig själv : )

Ja inspelningen lär ju vara den samma men det kan ju som sagt skilja hur man gör cdspåret och sacdspåret i ett senare skede. Att sacd-spåret är bättre på en specifik skiva säger ju inte så mycket om hur det överlag, krax krax

Mer än att den just låter bättre, flax flax

Måste nog styrka Rydberg linje lite granna...att det har stor betydelse hur de producerat skivan...har några få gånger seriöst och tillsammans med andra jämfört inspelningar utgivna på lite olika format och olika utgåvor. De gånger har faktiskt de så kallade "audiofilutgåvorna" av CD gått ut som vinnare... Det har t.ex. handlat om XRCD och Verve Master Edition jmf mot SACD och "massCD". Problemet är som jag ser det att man vet aldrig när förarbetet är riktigt bra gjort...skulle vara mycket intressant att få möjlighet att jämföra en CD utgåva och en SACD utgåva som har samma nivå på "förarbetet" utan kompromisser!

Sedan måste jag i ärlighetens namn även säga att ett par av de absolut bästa återgivningarna jag hört har varit SACD/DSD...

\\K-man

Eftersom DSD numera håller på att bli en studiostandard är det väl lämpligt att SACD blir det dominerande hos konsumenten. Man slipper ju då en komplicerad konvertering till DVD-A. Dessutom är det så att eventuella nackdelar hos DSD följer med vid en konvertering + att man får med ev. förluster på grund av konverteringen. F.ö. så tycker jag att det är mest SACD skivor man ser i handeln och det talar ju sitt eget språk. Det kan ju möjligen bero på att Sony dominerar musikbranschen.

Det är inte mer komplicerat än så och som Ed Meitner konstaterar ur studiosynpunkt: "If you make a conversion into 96/24, then that’s it: you’re stuck. You’re not going anywhere else." Det handlar om alla mil av analoga rullband som fyller skivbolagens arkiv och en global musikskatt skulle delvis gå förlorad. Varför komplicera processen med omvägar, uppförsbackar och återvändsgator...

Min grundade mening är att vilket nytt format som än dyker upp så får man aldrig göra sig av med originalet och möjligheterna att även i framtiden kunna spela av orignal materialet. Låt det inte bli som man gjorde i Sverige där man slängde alla 78 varvs matriser vilket då innebär att man inte kan göra några vinylpressningar av originalen. Det enda som finns kvar är schellackpressningar och eventuella bandkopior avspelade från schellack.

Visst, och här handlar det mer om ekonomisk hifipolitik än ljudfilosofisk övertygelse. Många studios, inklusive vår svenska Studio Blue, har investerat i dyr PCM-utrustning och det gäller att rädda den egna ekonomiska byken i första hand. Hur skulle det se ut att hamna i bakvattnet i en DSD-dominerad värld... Att man sedan offrar själva musiken är inget nytt under solen.

Att man ser sacd mer ute i handel har väldigt lite att göra med att formatet skulle uppskattas mer eller nått liknande. Tycker mig se tydliga paralleller från racet mellan dvd-a (det bättre formatet)/sacd (det sämre formatet) och betamax(bättre formatet)/vhs(sämre formatet). Som alla vet gick vhs vinnande ur striden mellan betamax och vhs, detta trots att vhs hade/har klart sämre prestanda. Det är väldigt många faktorer som styr vilket format det blir och det tekniska innehållet är bara en.

Det finns en bra bok att läsa i ämnet som heter Crossing the Chasm: Marketing and Selling High-Tech Products to Mainstream Customers av Geoffrey A. Moore som jag kan rekommendra.

Boken på Amazon

Det handlar om ekonomiskt politik som i alla andra sammanhang och inte något ljudfilosofiskt intresse. Studio Blue säger du....varför nämner du Studio Blue när det finns andra studios i Sverige som håller en högre klass. Är de månne på grund av att IÖ har ställt sina högtalare där?

Nu talar du om popmusiken å inte om jazz och klassiskmusik. Jag blir jävligt trött på ner rackandet av studios i allmänhet. Är det någon som förstör musik så gäller det popmusik och då finns det en producent som oftast är freelance och det är han som vill ha det så och då får han det....han betalar. Vi ska inte heller glömma bort alla amatörer som drömmer om att bli demontekniker/producenter. Om man i vår omvärld hårdlimiterar popmusiken då måste vi göra det också eftersom vi inte vill vara sämre en omvärlden. Man får ju vara glad att dom inte hårdlimiterar den klassiskamusiken för då vet man ju inte vad man kommer att göra här. Jag bara skojade lite men man vet ju inte.

Jag nämnde Studio Blue för att jag läste om utrustningsinvesteringarna någonstans (förmodligen hemsidan) men dessa bakåtsträvare agerar ju även globalt. Ed Meitner: "Those are also the naysayers because they’ve got all this invested interest."

Jag är bara lite frågande, vad har du för belägg att DSD skulle vara/blir en studiostandard?

Jag känner inte till någon mångkanals ljudeditor som klarar av DSD, Sadie klara 8 kanaler, Mergings Pyramix är multikanal men konverterar DSDsignalen till PCM för editering. Magix Sequoia börjar få nått slags DSD stör i version 8.xx (Sequoia är programmet jag själv använder!!). Det enda skulle vara det av Sonic Solutions utveklade (för Sony) Sonoma 24, men vad jag vet finns det ingen studio i sverige som har ett sånt system ... Det lär finnas någon Tascam DS-D98, men den tar ju bara 8 kanaler...

Däremot är ProTools en studiostandard världen över och den är ju helt PCM-baserad. Jag vet ingen svensk studio vari DSD är standard, du får gärna informera mej!!

Den enda svensk jag kan anta (har inte frågat honom) spelar in och editerar konsikvent i DSD är Jan-Eric Persson (Opus 3), men jag har ingen aning vilket system han använder, men det är troligen Sadie..

Dessutom är det ingen särskillt komplicerad operation att konvertera DSD till PCM eller PCM till DSD, det finns flera utmärkta programvaror som gör sånt med minimala kvalitetsförluster.

/ptr

Förhoppningsvis konverterar man i så fall från DSD till PCM. DSD har något för alla och vill man betala för vingklippt bandbredd plus en del andra PCM-anknutna specialiteter är det ju bara att välja fritt. Den som vill gå vidare med DVD-Audio och pula med menyer och bildskärmar i lyssningsrummet kan också göra det efter egna önskemål. Vi andra köper musiken med minsta antalet omvandlingar på vägen och allt blir frid och fröjd...
Har inte haft kontakt med Jan-Eric Persson på ett tag och då fördes masterbanden till London men det har säkert hänt mycket sedan dess.

Dagens sista Ed Meitnercitat... :

"And the other thing is archiving our recordings, which to me is a very important part, because the old audio tapes are falling apart, and somebody needs to do something with them. If you convert them to PCM now, you’re nailed into that format. You can’t ever get out of it. Whereby, if you do it in the one-bit domain, in the DSD domain, you can convert it, like I said before, to any other format again."

Det finns två artiklar på Positive Feedback i ämnet för den som orkar ta sig igenom alla argument:

The Higher End
The DSD/SACD Revolution Part II

Sanningen är nog tyvärr det omvända, säkert hälften eller mer av alla SACDr som kommer ut på något av dom stora skivbolagen är konverterade från PCM-orginal! (Speciellt återutgivningar).

Det är bara en handfull "audiofilbolag" och några få klassiska specialister som har hela kedjan av DSD vid sina inspelningar. De flesta som ger ut klassiska inspelningar på SACD använder sig av Pyramixsystemet och det omvandlar DSDsignalen till PCM (Om än högupplöst) för editering som jag skrev ovan. I mina öron låter det bra. I mina öron låter PCM bra, det gäller bara att välja rätt AD konvertrar..

Jag tror att de flesta ljudtekniker man frågar kommer att säga 95% av ljudkvaliteten på inspelningen beror på rummet man spelar in i och symbiosen mellan rummet och mikkarna man använder!

/ptr

Visst är det tyvärr så och antalet skivor bestående av 100% DSD är skrämmande lågt. Telarc har väl några, Opus3, Turtle Records, Red Rose Music och IsoMike Recordings - sedan känner jag inte till några mer. Men skall de analoga masterbanden digitaliseras är ju detta ett ypperligt tillfälle för en ny gryning...

Jag saxar från mitt reportage från Sollentunamässan

Mvh,
Eliot

Det spelar ingen roll vilket format som är bäst bara de är tillräckligt bra och det finns mycket mer att hämta även från cd-skivorna om man vill, intrycket är snarare att man inte vill, ointresset för bra inspelningar från producenternas roll förefaller oroväckande lågt.
Dessutom styrs ett ev. nytt format inte från vad audiofilerna gillar eller inte utan ifrån massmarknaden och vad den kan tänkas köpa.
Den ordinäre konsumenten kräver förmodligen ett format som kombinerar ljud och bild om denne skall investera i ny hårdvara och då kan audiofilinspelningar komma som en bonus till detta format då mjukvaran kan variera.
Ett speciellt audiofilformat är inte tillräckligt lönsamt, dessutom riskerar dessa formatkrig att sjabbla bort hela idén med ett bättre ljudformat och troligen dör både SACD och DVD-A.

Själva lanseringen av ett nytt format i konsumentledet kan ju vara avgörande och ser man tillbaka på Sony Music och SACD så vilar ett stort skämt över det hela... Ett ständigt hoppande från den ena fallgropen till den andra och de första One Layer DSD som panikartat prånglades ut på marknaden, vad var tanken med det?
Att få folk att köpa SACD-spelare, eller...
Grundkravet måste ju vara att ett nytt format på något sätt är kompatibelt med den hårdvara som redan finns i våra hem. Ett ännu större fiasko var att dessa skivor inte är någonting annat än PCM i bitstreamform med möjligen några få undantag. Har en känsla av att Miles Davis Kind of Blue på Columbia kan vara ett undantag men helt säker kan man aldrig vara. Bottennappet kan mycket väl vara Mariah Carey #1's. En hitsamling som låter bedrövligt redan på CD och detta träder fram i full tydlighet på SACD-utgåvan. Sony Music med alla tekniska resurser, ekonomiska förutsättningar och värdefulla utgivningsrättigheter borde ju kunnat ha löst det här på ett förnuftigt och smart sätt. Just nu verkar det som att det är de mindre entusiastbolagen som för formatet framåt. Tyvärr har Red Rose Music kastat in handsken men vi får hoppas att det blir en fortsättning på mjukvarusidan.

Jag har ännu inte fördjupat mig i DVD-A eller SACD. Heller inte i MP3 för den delen. Jag lite blundar och hoppas det bästa händer.

För mig gäller att en MP3-rippad låt kan låta fan så mkt bättre än en klantigt inspelad/mixad/producerad cdskiva. Boven i dramat är inte formatet som sådant utan helt andra faktorer. När jag ställde frågan på Studio-forumet "Vad är en bra inspelning" fick jag en rejäl omgång muntliga lavetter. (Jag skulle inte skrivit "...bra inspelad och mixad skiva"). Men jag stack ut hakan en bra bit...

Enligt studionissarna är det aldrig fel på en inspelning. Den kan bli hur som helst, allt är OK och är det "konstigt" är det egentligen bara "artistiskt". Om skivan sen låter dåligt är det vid mastring och mixning där beställaren, dvs kunden, sitter med och tycker ord som "Fetare, kompaktare, häftigare..." varpå trovärdighet och äkthet försvinner.

Att prata om cd, SACD och DVD-a i denna verkligheten kan liknas vid vågorna i ett martiniglas ombord på Titanic mitt i en Gudrun*2-storm. Fel fokus - även om självklart bästa format ska vinna - kan jag tycka.

Hej!

Så här har några av mina tankar varit de senaste 4 åren...

-jag inte vet om jag satsar på rätt skivsamling/format.
-jag vet inte om min spelare är "futureproof"
-jag är rädd att det blir dyrt att hänga med i ny teknik.
-ta inte ifrån mig känslan av att jag faktiskt idag njuter av mina skivor idag.
-jag vill att min skivsamling ska kunna låta bättre och bättre...

Kanske är detta frustationer som fler känner igen(!?).
Osäkerhet som sprungit fram genom vad man läst i tidningar, hört&sett
på mässor och vad som diskuterats bland branschfolk.

Spöket som gnagt i mig sa alltså...
typ,"-du kanske tycker det är bra, men då lyssnar Du med fel öron,
och tänk på vad mycket mer Du kunde njuta just nu"

HAV TRÖST! (kom inte på nåt modernare uttryck just nu)
-och var lite uppriktig mot Dig själv och ditt musikaliska sinne.

Jag har mellan 2001-till idag, i nämnd ordning lyssnat/ägt;
*Sony SACD-333 ES
*Micromega SACD Reference
*Gryphon Adagio
*Wadia 861

För mig har musikupplevelsen sammantaget aldrig varit större än under
denna period. (började 1989 med en Marantz CD 94 II)

Jag sitter ibland långt inpå nätterna, i ett kolsvart rum,och njuter med ett
fånigt leende som bara månen eller nån av katterna registrerar!
(borde inte katter vara ute på nätterna?)

Alltså, -om det har stått "SACD" på pressningen eller "Red Book"
har INTE, och KOMMER INTE störa mina nuvarande eller framtida upplevelser.
Inte för att jag är vare sig särskilt snål eller ointresserad av utveckling,
utan bara för att jag är så vansinnigt glad över att få höra musik så levande
som man gör med en hyfsad stereoanläggning. Att man sedan, dan därpå,
har fullt upp med att förklara varför man inte gick å la sig har ju fått
blivit en annan specialitet.
"My soul is always on fire"

Detta var tänkt som en uppmuntran till Er alla "därute"!
NJUUUT!

hälsningar Janne

jast har en bra poäng men nu när vi har valet så varför inte välja det bättre formatet??

Varför gör audiofiler ALLTID felprioriteringar. Det verkar vara nån slags naturlag att man alltid ska göra det sämst av situation. SACD istället för DVD-A, spikes (som inte funkar) istället för SD-kuddar(som funkar), dyrkablar istället för god akustik, obskyra tweaks i mängder istället för fler skivor. Dessutom argumenteras det alltid för felprioriteringarna på samma sätt, jag upplever det bättre...suck..pust..o stön. Hur skulle det vara att ta reda på hur det egentligen ligger för omväxlings skull, eller iallafall ha den ambitionen.

Utalande som (obs bara ett exempel): "DSD har något för alla och vill man betala för vingklippt bandbredd plus en del andra PCM-anknutna specialiteter är det ju bara att välja fritt." gör ju att man kommer att bli gråhårig i förtid. Vet personen i fråga något om tidsdiskreta signaler, Nyqvists samplingsteorem, tycker man borde det om man gör ett sådant uttalande.

Var tvungen att släppa lite på ventilen, nu är jag snäll igen....

När du väl kommer ut i arbetslivet kommer du att inse att gammal hederlig erfarenhet inte är att förakta. Teorier tar dig bara en liten bit på din inslagna missionsväg...
..och du vet väl "musik ska byggas utav glädje..."

// Jonas

Rydberg är en sann teoretiker

Nyqvists samplingsteorem... Låter som en hårkur och är det bara jag som har lyckats njuta av återgiven musik genom åren och ändå förbisett denna viktiga detalj... Räkna lite på det Rydberg... Hur många timmar har du lyssnat på PCM och hur många timmar har du lyssnat på DSD... Inga fjanttester nu utan ren och skär långsiktig lyssning över känd utrustning i känt rum.

Ehh nej...det är nog några till...