Peo

Artikelgruppen
  • Content count

    405
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    15

Peo last won the day on February 8

Peo had the most liked content!

About Peo

Contact Methods

  • ICQ
    0

Recent Profile Visitors

5 773 profile views
  1. Jag är väldigt kluven till de regler och förordningar som vi har och visst gror ibland misstanken om att många av dem bara finns för att "skydda ett skrå". Att jag inte får installera/byta serviskabel utan behörighet, det kan jag köpa, men att jag inte får utöka befintlig installation på "min sida" av centralen, eller ens byta ut en automatsäkring mot en så kallad klangmodul, det stör mig något. Det är ju en avsäkrad installation som oftast är försedd med tydlig, lättåtkomlig och allpolig huvudbrytare i centralen. Självklart bör man ha s.k. "nödig kännedom" för att ge sig på den här typen av jobb, men det är inte konstigare än att man tillåts skruva med bromsarna på sin bil utan några som helst krav på utbildning/behörighet. Trots att de flesta installatörerna har någon form av behörighet är det tyvärr alldeles för många av branschens s.k. proffs som inte är uppdaterade på den moderna tekniken och på de krav som dagens installationer ställer. Belysning och vägguttag fixar de nog (med mer eller mindre estetiskt godtagbart resultat), men sen räcker inte alltid kunskapen till längre. Man kan definitivt inte lita på att jobbet är korrekt utfört bara för att en behörig installatör har gjort det. Jag tar ett exempel: I föreningen där jag bor har man nyligen installerat frekvensomriktare motorer till värmepumpar och ventilationsfläktar. Misstänksam som jag är var jag ju tvungen att kontrollera installationen. Som jag misstänkte, ingen av omriktarna var korrekt installerad. Fel kabeltyp mellan omriktare och motor och inga EMC-förskruvningar någonstans trots att både omriktarens installationsmanual och allmän EMC-praxis föreskriver detta. Den stackars installatören förstod inte ens vad jag pratade om och han försvarade sig med att han aldrig fått någon utbildning på EMC. Det slutade med att installationen fick göras om. Enligt tidningen "Elinstallatören" #9 - 2016 hade 70% av de omriktar-installationer som elsäkerhetsverket granskade under 2015 stora brister. Det var 39 slumpmässiga installationer som kontrollerades och hela 27 av dem hade någon form av EMC-problem. Orsaken var så gott som alltid att installatören hade gjort något fel. Artikeln finns att läsa i sin helhet här: Läs mig! Meningen med detta inlägg är inte att kritisera en specifik yrkesgrupp utan att belysa det faktum att även proffsen gör allvarliga fel. Jag som amatör hade t.o.m. lyckats bättre än den aktuella installatören i detta fallet, men jag får nog inte ens lyfta av locket till centralen. /PEO
  2. Det mesta har väl redan sagts vad gäller tekniken, men jag kan alltid komplettera med min högst personliga uppfattning om SUT vs MC-riaa. För mig är en SUT bara en passiv "anpassare" för amplitud och impedans mellan en MC-pickup och ett MM-riaa. En SUT kan omöjligt reparera en förstörd signal och den kan definitivt inte trolla fram något som pickupen inte har läst av från skivan. Den kan i bästa fall förmedla insignalen någorlunda intakt till utgången, fast med en annan amplitud. De flesta SUT'ar som jag har testat tillför dock en viss färgning som i och för sig kan vara ganska trevlig i vissa anläggningar. Enligt mitt sätt att se på det är det en enhet som inte behövs om man bara har ett tillräckligt "välkonstruerat" MC-riaa med de inställningsmöjligheter som krävs för den aktuella pickupen. Det är enkelt att testa: Låter det bättre med en SUT och riaa't i MM-läge än med riaa't i MC-läget kan jag inte annat än att tolka det som att MC-steget är själva flaskhalsen. Det är inte alls ovanligt att det är så och det kan handla om vad som från undermålig konstruktionslösning till missanpassning av pickupen. Mina erfarenheter hittills säger att det tyvärr bara är ett fåtal MC-riaa som verkligen klarar av att handskas med dessa små signaler utan problem. (Kanske är det därför SUT'en är så populär.) Det verkar vara svårt att bygga ett aktivt MC-steg som kan förstärka upp dessa små signaler på <0,5mV utan att ge några större biverkningar. De flesta MC-riaa som jag har testat brusar oftast för mycket (och div. andra oljud), de "grumlar" nästan alltid de allra minsta detaljerna och de brukar upplevas som allmänt dynamikfattiga och trötta. Det finns undantag, jag lovar. Jag har ännu inte provat en SUT som slår MC-steget i mitt riaa och jag har hunnit med att testat en hel del. Som jag ser det är det en smaksak om man vill lägga pengarna på en SUT + ett MM-riaa + en extra signalkabel, eller på ett bra MC-riaa i stället. Nu hoppas jag att ni läser detta som just mina personliga reflektioner baserade på mina erfarenheter och inte som en "sanning". /PEO
  3. Sista chansen. Nästa helg åker det till tippen.
  4. Pace PPS-101 En komplett och fullt fungerande avlödningsstation. Pedalstyrd vacuum-sug. Originalmanual. Ett extra värmeelement. Många (+25) extra spetsar i olika storlekar. 8 st Reservmembran till vacuumpumpen. Rengöringsborstar. Den är inte vacker, men den fungerar perfekt. 500:- + frakt om den ska skickas, men du får den om du hämtar den. Avyttrad Output Power Meter type MU 964 http://www.radiomuseum.org/r/tes_misuratore_di_uscita_mu964.html Jag har aldrig använt den och vet inte om den fungerar. Gratis mot avhämtning. Decadresistor. Iskra Decade MA 2115 1 ohm - 9,999 Mohm Kan behöva rengöring av omkopplare. Det var länge sedan den användes. 100:- + frakt Även denna är gratis om du hämtar den. Decadresistor. Lionmount & Co LTD Type RD3 10 ohm - 111,1 Kohm Kan behöva rengöring av omkopplare. Det var länge sedan den användes. 100:- + frakt Även denna är gratis om du hämtar den. 16 st Relä Siemens V23037-B0002-A102. 12 volt spole 250VAC/5A 2-polig slutning. Dina om du hämtar dem. Prylarna finns i 0454-området och jag är inte speciellt sugen på att packa och skicka. De ligger kvar någon vecka, sen åker de till återvinningen. Först till kvarn.....
  5. Man kan koppla ihop mekaniska och elektriska beräkningsmodeller med hjälp av olika analogier. Varför skulle man vilja göra det? Jo, det är ju spolarnas rörelse i förhållande till magneterna (eller tvärtom) som skapar den elektriska signalen i form av en svag utspänning. Den hastighet som vinylspåret påtvingar spolarna (magneterna) för varje tidsenhet är det enda som skapar vad vi hör i högtalarna. Pickupens och tonarmens mekaniska egenskaper är vad som avgör kvalitén på denna delikata utspänning. Vid konstruktion av pickuper behöver man därför ett samband mellan nålens hastighet och den utspänning detta genererar i motorn. Sambandet formuleras som: där T är den elektromekaniska kopplingsfaktorn, alltså det man normalt kallar pickupens känslighet (som berördes i avsnitt 2). N är antal varv på spolen, k är en vektorsoperator, E är elektromotoriska spänningen, µ0 är vakuumpermeabiliteten, A är kretsens tvärsnittsarea, R och RM är reluktans som beror på material- och geometriegenskaper för magneten. Med detta samband kan man studera pickuper enskilt med avseende på tex spårningsförmåga och linjäritet. Men som syns finns det inga mekaniska variabler i detta samband. För att kunna bedöma hur de mekaniska egenskaperna spelar in i kretsen så behöver man studera dem ihop med de elektriska egenskaper som de genererar ihop med kablage, stepup och riaa. Någon form av analogi är lämplig och de vanligaste metoderna är impedansanalogin och mobilitetsanalogin. Båda ger liknande resultat och det är mer en fråga om hur väl man ser analogin för olika tillämpningar. I vårt fall med en pickup + stepup är nog mobilitetsanalogin bäst lämpad. I följande beskrivning kommer vi bara använda analogi för att beskriva de mekaniska delarna i pickup och tonarm, men det finns inget som hindrar att även lyfta in drivverk, rack och övriga apparaters (elektromekaniska) påverkan. I verkligheten sker nålförskjutning i både x- och y-led och vi har två kanaler. Vi väljer att bara studera y-led och en kanal. Av pedagogiska skäl börjar vi med pickupen, och bygger på efterhand med övriga komponenter. MODELL AV PICKUP Den elektromekaniska delen i en pickup består i vårt fall av en massa, en fjäder och en dämpare. Alla tre är kopplade till den påförda kraften F. För en stelkropp som rör sig motverkar dess massa m acceleration a så att: Kraften i en ideal linjär fjäder med fjäderstyvhet k är kopplad till förskjutningen y så att: Kraften i en ideal viskös dämpare med dämpkonstant cm motverkar hastighet v så att: Som vi sett tidigare kan hela systemet kombineras så att: Mobilitetsanalogi Med mobilitetsanalogin antar man att kraften F likställs med strömstyrkan I och hastigheten v likställs med spänning u. Följande element krävs för att omföra mekaniska komponenter till elektriska: Eftersom kretsen exciteras med en hastighetsgenerator så måste rörelseekvationen inverteras och blir då på formen: Och gör vi likadant med en RLC-krets så blir det på formen: Med denna analogi kan alltså en mekanisk massa-fjäder-dämpare-modell som påförs en kraft likställas med en elektrisk kondensator-spole-motstånd-modell som genererar en spänning. På så sätt kan man integrera den mekaniska delen i en elektrisk modell för att studera vad som händer elektriskt mellan nål och riaa. Efter allt slit och finlir med inställningar för spelaren är det ju trots allt kvalitén på den elektriska signalen till vårt förstärkeri som vi är intresserade av. I vårt fall blir den mekaniska generatorn en enkel RLC-krets. Vi antar att vi studerar en monosignal, så hastigheten har bara en riktning (frihetsgrad), och spänningen genereras bara för en kanal: Till vänster en mekanisk massa-fjäder-dämpare som genererar en hastighet och till höger en analogi med en elektrisk kondensator-spole-motstånd som genererar en spänning. Både input och output är tidsfunktioner. MODELL AV PICKUP OCH TONARM Den elektromekaniska delen i en tonarm består av pickupens, tonarmens och motvikternas effektiva (balanserade) massa och eventuell dämpning. I vår analogi översätts mpu, mtonarm till kapacitanser cpu och ctonarm ihop med en transformator som ger utväxling i förhållande till massornas hävarmar. Tonarmens dämpning cmtonarm läggs till i kretsen som ett separat motstånd Rtonarm. Här har tonarmens effektiva massa adderats till kapacitansen, och ev tonarmsdämpning (exvis oljebad) har adderats som ett parallellkopplat motstånd. MODELL AV HELA KRETSEN För att tillämpa analogin måste varje punkt i den mekaniska modellen beskrivas som en del i den elektriska kretsen. Dämpare blir motstånd, fjädrar blir spolar och massor blir kondensatorer. Källor måste också transformeras. Påförd hastighet blir strömkälla, och påförd kraft blir spänningskälla. Om hela kretsen vore perfekt så skulle den ge en jämn spänningsförstärkning med samma fas i hela frekvensområdet. Hur man än väljer mekaniska och elektriska komponenter så kommer det inte att ske. Komponenterna påverkar förstärkning och försvagning på olika sätt pga resonans och dämpning i den elektriska kretsen. Man får inte heller glömma att vi har idealiserat både fjädrar, dämpare och geometrier. I verkligheten är kompliansen inte linjär, dämpningen är inte viskös och geometrin är inte felfri, glapplös osv, och de elektriska komponenterna håller inte sina specar. Felen i dessa förenklingar kan vara betydande. Om man tänker sig att input vore sinustoner med samma amplitud, så illustrerar följande bild hur amplitud, hastighet, acceleration och fas kan variera med frekvens beroende på val av de mekaniska och elektriska komponenternas egenskaper: Förhållande mellan amplitud, hastighet, acceleration och fas för en sinusformad rörelse. Resonanta system som har output i frekvensområde (exvis pickuper, högtalare, bilar, tvättmaskiner) kommer alltså ge olika output i olika frekvensområden. Under resonansfrekvensen för stelkroppen (massa-fjäder-dämpar-systemet) så behövs det väldigt lite kraft för att accelerera massan. Kraften som behövs för att deformera fjädern är större. Därför kallas denna region styvhetsdominerande. Omkring resonansfrekvensen är dämpningen helt dominerande. Över resonansfrekvensen så kommer masströgheten vara större än fjäderstyvheten, varför denna region kallas massdominerande. Hur som helst så har vi här ett så gott det går-schema på kretsen mellan nål och riaa: Schema som visar ena kanalen för hela kretsen mellan nål och riaa. Här har vi bortsett från nålarmens massa cnål. SIMULERING För att kunna kvantifiera de mekaniska komponenterna ihop med de elektriska så måste vi bestämma storleken på konding, spole och motstånd utifrån massa, fjäder och dämpare. Kennelly och Pierce upptäckte redan 1912 ett fenomen som de kallade motional impedance. De mätte ändringen i impedans för telefoner över frekvensbandet när membranet i telefonen var fritt resp klämdes med ett finger. Fenomenet beskrevs matematiskt av Hunt 1954. För att få ihop detta måste vi även blanda in gubbarna Lenz, Faraday och Lorentz. Den elektromekaniska kopplingen utgörs alltså av B2l2 så att: De elektromekaniska komponenterna R, C och L kan nu användas i en komplett kretsmodell, och de elektriska effekterna av olika mekaniska egenskaper kan simuleras. DISCLAIMER ANGÅENDE MODELL AV LP Det är en förskjutning och inte en kraft som påförs nålen, och därför använder vi Beraneks hastighetsgenerator i stället för en kraftgenerator: Till vänster mekanisk hastighetsgenerator, till höger symbol i mobilitetsanalogin. Pickupen undergår en slags konstant jordbävning kan man säga, där denna hastighetsgenerator skapar en kraft medan den pulserar mellan kinetisk och potentiell energi. Nolläget är kraften när man spelar ett omodulerat spår, dvs det statiska nåltrycket. Nåltrycket behövs eftersom om det skulle inträffa att den pulserande kraften blir större än nåltrycket så lyfter nålen från spåret alternativt bottnar i upphängningen. Moduleringskraften måste alltså alltid vara mindre än nåltrycket. Som vi beskrev i avsnitt 8 så kan detta kriterie äventyras vid tonarmsresonans. Arthur C. Keller (som gjorde den första stereoinspelningen) och därefter Lawrence Fleming studerade spårningsegenskaper för mono- resp stereopickuper. De visade att kraften (nåltrycket) måste vara större än produkten av vibrationshastigheten och den mekaniska impedansen som nålen visar för LPn. Den mekaniska impedansen är en funktion av frekvens, effektiv massa, dämpning och komplians. Vid låga frekvenser utgörs kraften mest av kompliansens bidrag, och vid höga frekvenser utgörs den mest av effektiva massan. Vid systemets resonansfrekvens är dämpningen helt dominerande. Tekniken att tillämpa lumpade elementsystem har varit en standardmetod som använts sedan länge i utvecklingen av nya nålarmar, komplianser, tonarmar, dämpning och olika mekaniska detaljer i uppspelningskedjan. Ofta delar man dock upp den komplicerade kretsen med en modell för lågfrekvent beteende, och en modell för högfrekvent beteende. I den lågfrekventa modellen kan man bortse från exvis nålarmens massa. I den högfrekventa modellen är det i stället just nålarmens massa och vinylytan som dominerar responsen. Märkligt nog får en pickup som presterar dåligt i lägre register ofta förödande effekter även högfrekvent. Man bör således först och främst ha bra prestanda i basen innan man går vidare och förfinar tex nålarmsgeometri. De modeller vi vill visa är dock helt i pedagogiskt syfte, och då finns det en poäng i att ha med hela kretsen.
  6. Jag har haft förmånen att få testa Gold Note PH-10 i min anläggning under några veckor och jag kan inte annat än instämma i Matej Isak lovsång på monoandstereo.com, det är ett ovanligt lyckat riaa-steg. Det tillhör definitivt toppskiktet av de riaa-steg som jag har provat här hemma och i förhållande till sin prislapp är det verkligen ett fynd. //PEO
  7. Jag är inte alls förvånad. Jag gjorde en liknande modifiering på mina gamla Carlsson högtalare för några år sedan och resultatet blev verkligen över förväntan. Det gamla inlägget kan du läsa här. //PEO
  8. Den nöten är lite svårare att knäcka. Jag har aldrig provat att köra SUT till SUT och vågar inte ens gissa hur resultatet kan bli. Är du villig att byta ut ingångsresistorerna (troligtvis 47 Kohm/kanal) i ditt riaa-steg så löser du det? Om jag förstår dig rätt vill du ha en stepup-förstärkning på ungefär 22+11=33dB innan riaa-stegets 34 dB, det ger en totalförstärkning på 67 dB vilket kanske är lite onödigt högt för en pickup med 0,5mV utsignal. Det är säkert inga problem, men nöjer du dig med 26+34= 60dB finns ju alternativet att välja 1:20 på SUT:en och byta ut riaa-stegets ingångsresistorer mot 180 Kohm istället. Det ger en pickupbelastning på 450 ohm och med 200 Kohm får du 500 ohm's belastning. //PEO
  9. Jag tror det var det här projektet som jag utgick ifrån, men jag är inte helt säker. http://sound.whsites.net/project80.htm Det blev några fler komponenter i mitt bygge för att få till exakta värdet på resp. resistor/kondensator, men det blev riktigt bra till slut. Jag har kört en "nollning" mot mitt befintliga mät-riaa innan jag började mäta, men den okompenserade avvikelsen var mindre än +/- 0,1 dB upp till +30 kHz och det räcker gott för mina mätningar. /PEO
  10. De erfarenheter jag har tillskansat mig under mina år av vinylspelning, upprepade experiment och div simuleringar är följande: MC-pickuper (vilket är det enda jag har ägt sen 30 år tillbaka) är som sagt inte speciellt känsliga för belastningskapacitansen. Om du har 100 pF eller 400 pF last så påverkas inte de flesta MC-pickuper nämnvärt. Denon DL-S1 och Benz LP-s är dock de enda två undantag från det påståendet som jag hittills har kommit i kontakt med, men troligtvis finns det betydligt fler. Problemet är alltså sällan belastningskapacitansen för själva MC-pickupen, det är oftast betydligt känsligare efter en stepup. En välkonstruerad (aktiv) Head-amp mellan MC-pickup och riaa-steg gör att kabelkapacitansen mellan stepup och riaa också blir relativt okritisk, men vid användandet av en passiv SUT som stepup blir kabeln mellan SUT och riaa-steg i allra högsta grad en faktor att räkna med. Här spelar kabelkapacitansen tveklöst roll och enligt mina erfarenheter hörs oftast skillnaden ganska lätt på förändringar i storleksordningen <50pF när man har kommit över den "kritiska punkten". Mina experiment visar att ju högre omsättning transformatorn har, desto känsligare blir det. Jag håller på med en "hårdvarusimulering" på LAB-bänken för att försöka förstå sambanden mellan pickupens, kablarnas, SUTens, kablarnas och riaa-stegets elektriska parametrar rent lyssningsmässigt och vad jag faktiskt mäter. Jag är inte framme vid en sammanställning ännu, men jag kan avslöja så mycket att mina tidigare lyssningserfarenheter stämmer väldigt bra mot mina nygjorda simuleringar/mätningar. En lågohmig MC-pickup tål >400-500 pF utan problem, en högohmig MC (>30 ohm) börjar få både mätbara och hörbara problem med kapacitanser >300 pF. En SUT tål inte speciellt mycket belsatningskapacitans innan man börjar se avvikelser i det intressanta frekvensområdet. Upp till 200-300 pF är resonans-peaken för högt upp i frekvens för att störa, men den kommer raskt krypande nedåt vid förhållandevis små kapacitansökningar. Det jag håller på med är definitivt inte på den nivån att man kan kalla det för en "sanning", men det ger ändå tillräckligt starka indikationer på att mina tidigare lyssningsintryck stämmer. Jag är nöjd med mina resultat och det är ju bara min egen nyfikenhet som ska tillfredsställas. Ni får alltså ta det här inlägget för vad det är, inte att "så här är det". Ingen kabel är heller 100% tät i sin skärm och ju längre kabel, desto mer störningar riskerar nyttosignalen att besudlas med. Störningarna behöver nödvändigtvis inte vara hörbara som t.ex. brus eller brum, men de kan lägga sig som en "skitig matta" över signalen och man tappar då både svärtan och lugnet. Tänk på att signalen är väldigt låg även efter en stepup (~5mV).
  11. Jag har försökt, men lyckas inte. Kanske någon där ute behärskar Excel bättre och känner för en "liten" uppgift?
  12. I den perfekta världen skulle ju båda lindningarna haft samma spänning. Jag har använt liknelsen med en tvåcylindrig motor där den ena cylindern har dålig kompression tidigare och det här ger ungefär samma resultat. Sämre moment och betydligt mer vibrationer. Kondensatorn i fallet ovan skulle enligt märkning vara 0,33 uF, men mätte 0,18 uF. Mätningen är nog inte helt tillförlitlig, det är en kapacitansmätare som ingår i en gammal multimeter, men den ger ändå en hum om hur läget är. Jag letade upp en ny 0,33 uF konding, mätte upp den till 0,29 uF, ersatte den gamla och gjorde en ny provkörning. Fortfarande inte helt perfekt, men betydligt bättre. Fas 1 visade 106 VAC och fas 2(den med kondensatorn) visade nu 94 VAC mot tidigare 85 VAC. Det blev en betydlig reducering av vibrationer. Jag kommer att visa en jämförande mätning så småningom, men jag har en lång väg att vandra innan jag är där. //PEO
  13. Det är så jag brukar kontrollera fasvinkeln när jag är på hemmaplan, men det är lite "bökigt" att ta med sig oscilloskopet vid hembesök. Mitt oscilloskop har inte galvaniskt isolerade ingångar och ska man mäta på nätansluten utrustning behöver man nästan alltid ta med sig en 1:1 isolationstransformator också. En multimeter och en miniräknare (telefonen) är smidigare att ta med sig och de ger ett tillräckligt bra svar på hur drivningen och framförallt kondensatorn mår.
  14. Morello: Tack för hjälpen, nu ska det nog fixa sig. /PEO
  15. Jag behöver hjälp med en beräkning. Det här är riktigt pinsamt, jag vet ju att jag har gjort den här beräkningen tidigare, men det finns inte ett spår kvar i minnet av hur jag ska gå tillväga . Hjärnan är väl som vilken muskel som helst, används den inte så förtvinar den. Problemet är följande: Jag mäter på en motor till en gammal Dual-skivspelare och den vibrerar något helt otroligt i sin originalkoppling (nedre alternativet på bilden nedan). Det är en 115 V motor och resistorn sänker nätets 230 V till lagom spänning. Jag har även testat att mata den enligt den övre bilden med en 230/115 V transformator för att slippa resistorn, men det ger ungefär samma resultat. Mäter jag spänningen över den "icke fasförskjutna" lindningen (mellan röd och svart på motorn) mäter jag 107 VAC. Över den fasförskjutna lindningen (blå och svart) mäter jag 85 VAC och mellan faserna (röd och blå) mäter jag 136 VAC. Skillnaden i spänning över respektive lindning är inte alls ovanligt med den här typen av koppling och ju äldre och "tröttare" kondensatorn är, desto större blir skillnaden. Nu till själva frågan: Med hjälp av dessa tre spänningar ska jag kunna räkna ut fasförskjutningen i grader, men hur f_n gör jag. Det är totalt stillestånd under kepsen. //PEO