Bebop

Moderator
  • Content count

    9 036
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    46

Bebop last won the day on June 19

Bebop had the most liked content!

About Bebop

  • Birthday 1952-05-04

Contact Methods

  • ICQ
    0

Profile Information

  • Location
    Sydsverige

Recent Profile Visitors

49 695 profile views
  1. Det tror jag också med den lilla brasklappen att det ändå kan ha viss betydelse om än liten (eller?). Jag har ett golv av Merbau. Väldigt hårt och stabilt. Om vi tänker oss att jag hade haft ett furugolv som är betydligt mjukare, skulle det låta annorlunda? Ett hårt golv klapprar mer när man går på det än ett mjukt. Laminat klapprar än mer då det är hårdare än trä. Jag vet från våra egna akustiska mätningar att golv nerlimmade mot underlaget har en helt anna klang och dämpning mot flytande läggning. Skillnaden är ungefär den samma oavsett träslag. Hur och om dessa variabler har betydelse på återgivning av musik vet jag inte men uppenbarligen var val av träslag en parameter i Malmö Live. Spendors legendariska högtalare BC1 (som jag ägt) hade kabinett av ganska tunn plywood. Den var vald för att ge ett tillskott i klangen, berättade Spencer Hughs i en intervju på 70-talet. Så jag antar att konstruktionen/konstruktören inte nödvändigtvis vill ha ett dött kabinett. Jag tror Harbeth resonerar på liknande sätt.
  2. I @calle_jr tråd från bygget av konserthuset i Malmö, fanns en sekvens där cellister provade olika träslag i golven som underlag för cellons "spik". Jag hittar inte inlägget så här i brådrasket men jag vill minnas att det ändå rådde viss enhet om att de olika träslagen påverkade klangen, åtminstone för den utövande musikern.
  3. Men anta att du hittar ek som ligger på jämt Brinell-värde kring 2,3 och en hög som ligger jämnt kring 4,3. Jag är helt övertygad om de kommer att klinga annorlunda.
  4. Här är en graf som visar hur mycket hårdheten kan variera över ett typvärde för olika träslag (Brinell-värden). Det är väl därför de bästa instrumentmakarna är så kinkiga över val av trä inom samma träslag. För högtalare eller hyllplan kanske det spelar mindre roll.
  5. Om du tänker på exemplet med Bolin så är det definitivt klangmässig. Jämnhet är ju också eftersträvansvärt, framför allt på instrument som består av fler träbitar, typ marimba. Exotiska träslag har den fördelen att de oftast är jämnhårda då det växer upp utan årstidsförändringar. Det finns dock andra nackdelar typ smuggelvirke, importrestriktioner, toxicitet (typ Wenge, Kempas...).
  6. until
    Mejladress: info@vinylbutiken.com
  7. until
    Mejladress: info@vinylbuktiken.com
  8. Viktig poäng... Lönn är väl annars ett vanligt träslag för trummor. Hur resonerar man där om de olika träslagens inverkan. En trummis sa till mig en gång att under turnéer använde han ett titanset då de är näst intill har noll påverkan av växlande relativ luftfuktighet vilket annars kan vara oerhört besvärligt. I sin studio föredrog han lönn men jag vet inte varför.
  9. Kan inte det i sig vara en egenskap som kan vara positiv i ljudsammanhang
  10. Björk är mjukare än ek men bambu är hårt (försök göra ett märke med nageln på ett metspö...). Bambu är heller inget träslag utan räknas in i gräsfamiljen. Uppbyggnaden av cellstrukturen är helt annorlunda än i trä vilket säkert får en specifik ljudkaraktär. På vilket sätt vet jag inte. Det blir för enkelt att säga att ett träslag låter på ett specifikt sätt. Det finns 2 parametrar till att beakta. I vilket klimat har träet vuxit och på vilken höjd över havet samt i vilket väderstreck? Detta påverkar tillväxttakten, alltså årsringarnas täthet och träets hårdhet och därmed dess klang. Det finns 600-årig gran i Sibirien som är hårdare och tätare än ek. En vitek från USA/Kanada är hårdare än motsvarande från t ex Frankrike och Ukraina. Om vi dyker än djupare i träd som är flera hundra år gamla påverkar även århundradens klimat fibertätheten. Därmed är vi inne på var i stammen man plockar ut träskikten. Innerst i kärnan finns det s k kärnvirket som är betydligt hårdare än t ex ytveden. Den svenska gitarrbyggaren Georg Bolin använde bl a lärkträ från alperna. Han testade klangen på torkad lärk som vuxit på olika höjd. Om jag minns rätt föredrog han lärk från ca 500 meters altitud i alperna i visst väderstreck. De hade en fibertäthet (årsringstäthet) som gav den klang han sökte. En annan parameter är träskiktens tjocklek (som kan variera i en fiol/gitarrlåda för att kontollera svängningarna). Även formeringen av träet. En fiollåda t ex, är inte plan och samma sak med många halvakustiska gitarrer. Instrumentmakare arbetar också med fiberriktningar i instrumentkropparna och med olja/lack. Ofta lackar man på utsidan och förseglar på så sätt träets porer medan de ligger öppna inne i lådan. En del oljar och låter fibrerna ligga öppna både inne och ute. Det används också olika hårdheter på lacken och i flera lager där de olika lagren kan ha olika egenskaper. Torkningsprocessen påverkar också träets ljudsignatur. Trä är levande material och det går att tämja på många sätt. Det är summan av allt detta som ger ett bestämt ljud där träslaget bara är en parameter.
  11. Det tolkar jag som att Aavik har fått lämna plats för något annat...
  12. Jag väntar fortfarande på ett litet paket från Italien... Tänk att det skall behöva ta 3 veckor eller mer att stoppa ner ett halvt kilo vitala delar i en giffypåse och skicka till butiken... Det där med kundvård ligger inte för alla tillverkare.
  13. Jag kanske slår in öppna dörrar nen jag vill ändå ge dig ett par råd, @calm Viktigt att du får bandaren kalibrerad. Det finns två standard; NAB (som är en äldre amerikansk standard) och CCIR/IEC som är den Europeiska standarden som flest tycks använda numer, bl a för att den tar bättre nytta av de nyare bandtyper som kom under 60-70-talen. Det går att spela band oavsett vilket men inte med optimal kurva om banden är inspelade för IEC och avspelade efter NAB och omvänt. Dessa kalibreringar är kopplade till avspelning. Sedan måste bandaren förmagnetisering ställas in och då handlar det om bandets egenskaper. Min rekommendation är att du kalibrerar för LPR 35 som är det mest använda nyproducerade bandet idag. Det är BASF's gamla formula som idag ägs av RMG. Om du kalibrerar efter detta kan du också använda t ex SM 911 men det är lite som att strö pärlor för svinen för egna inspelningar. SM 911 är ett tjockare band och klarar starkare magnetisering men det klarar inte din A77, Tandberg, Teac, Sony med fleras hembandare. Då får man upp på proffsmaskinerna. Däremot är det inga problem att spela av ett inspelat band från dessa tjockare bandtyper typ SM 911, 900 eller ATR Master. (De flesta "masterband" som säljs har den tjockare formulan men där har man normalt använts Studers proffsmaskiner ur 80x-serien som kan mätta dessa band) LPR 35 ger 90 minuter per riktning. Jag köper från länken jag angav ovan. Bandkaka kostar där 35 € och sedan köper jag begagnade metallspolar från EBay. Med bandkakor är det bara att öppna metallspolen och flytta över hela bandkakan och skruva ihop igen. Man sparar 150-200 kronor per band. Det finns också begagnade band att köpa men de är mellan 30-50 år gamla... Jag köper bara färskvara. Jag skulle tro att din bandare är kalibrerad för IEC men Revox hade också maskiner kalibrerade för NAB. Med tanke på dina gamla band och om det är de som är din prioritet kan det vara värt att ta reda på om din A77 levererades som NAB- eller IEC-kalibrerad.
  14. Då ryker ju de gamla inspelningarna....
  15. Make sense... jag fick hinten från engelska Grammophone som jagnprenummerera på (tidning om klassisk musik). Om det även inkluderar nerladdning så är det ju t o m billigt.