Leaderboard

Raspberry Pi är enkortsdatorn som förändrat hur vi tänker kring kostnaden för en dator, mediaspelare, robotar, mm, och som fått många att tro på små enkla men kraftfulla lösningar där det är din egen fantasi (och förmåga) som sätter stopp för vad som är möjligt. Några centrala frågor för det här forumet är om och hur man kan använda hallonpajen i ett hifi-system och hur bra den är för detta ändamål? Detta är intressant med tanke på att allt fler nyttjar digitala källor som Spotify och Tidal samt att utbudet på apparater som kan användas för att strömma digitala filer och strömningstjänster ökat markant under de senaste åren. Dessutom är Raspberry Pi ett väldigt kostnadseffektivt alternativ. Avsikten med denna tråd är få till en samlad diskussion om hallonpajens möjligheter och kvaliteter i hifi-system. För att ge liv till diskussionen är det lämpligt att inleda med en kort introduktion till Raspberry Pi, hur man kan använda denna tämligen enkla men kraftfulla enkortsdator samt diskutera dess kvaliteter i ljudsammanhang och hur de kan förbättras med små enkla medel. För sakligheten skull kan väl nämnas att frågan om Raspberry Pi är inte ny på forumet utan har tidigare uppmärksammats i andra trådar, se t ex : http://www.euphonia-audioforum.se/forums/index.php?/forums/topic/10265-raspberry-pi/#comment-162969 Raspberry Pi är en enkortsdator ungefär lika stor som ett bankkort. Kapaciteten i den (för närvarande) mest kraftfulla modellen (Pi 3 Modell B) är 1GB RAM och en fyrkärnig 64-bitars 1,2 GHz ARMv8 Cortex-A53 processor med inbyggd WiFi och Bluetooth. Kapaciteten är (mer än) tillräcklig för att lyssna på musik i högupplösta format men även för att strömma högupplösta filmer, osv... Hallonpajen saknar hårddisk och har inget inbyggt minne för operativsystem. Istället används en vanligt (mikro)SD-kort. Det går utmärkt att använda ett SD-kort från annan enhet, t ex digitalkamera. Det finns inte ett enskilt operativt system till Raspberry Pi utan många olika som alla har sina kvaliteter. Linux är den huvudsakliga kärnan i dessa distributioner. Det går bra att använda en vanlig mobilladdare (5V) som strömkälla. En Raspberry Pi 3 kostar knappt 400kr (juni 2017) och kan köpas i de flesta elektronikbutiker. Pi 3 Modell B För sin storlek har Raspberry Pi rikligt med in/utgångar. Däribland Ethernet, 4xUSB (2.0), HDMI och en 3.5mm analog audio-videoutgång. I standardutförande, med en vanlig mobilladdare som strömkälla och 3.5mm ljudkabel till förstärkaren, är ljudkvaliteten inte särskilt imponerande. Samtidigt är funktionaliteten väldigt bra och med skräddarsydda operativsystem för musik som t ex Volumio (kostnadsfritt) och MoOde Audio ($10) är det ett rent nöje att strömma musik från t ex Spotify, lyssna på webbradio och spela digitala musik filer från extern hårddisk eller NAS. Med dylika operativsystem kan man spela ljudfiler i format som MP3, FLAC, WAV, AAC, ALAC, DSD. Stöd finns för UPNP\DLNA. Det går även kombinera musik, film, spel mm med operativsystemet Kodi (kostnadsfritt), så det är fullt möjligt att göra hallonpajen till hjärna och hjärta i ditt mediasystem. Med dessa operativsystem kan hallonpajen enkelt kontrolleras med en vanlig smarttelefon eller surfplatta. Raspberry Pi är enkel modifiera och det finns tillbehör för alla möjliga typer av applikationer. Eftersom vi intresserar oss för ljud och musik så är det intressant med ett externt ljudkort. Det finns ljudkort från olika tillverkare. HifiBerry DAC+ pro med RCA-utgångar är vanligt förekommande. Förenklat kan man säga att en hallonpaj, ljudkort, 5V laddare, SD-kort och Volumio/MoOdeAudio (eller annat liknande operativsystem) ger dig en fullt funktionsduglig DAC/mediaspelare för cirka 1000kr. Frågan är hur mycket bättre ljudet blir med det externa ljudkortet? Visst blir ljudbilden bättre men det är fortfarande mediokert. Det finns mycket högfrekvent brus kvar. Det gäller även om vi stänger av WiFi och Bluetooth som är integrerade i hallonpajen (Pi 3 Modell B). Raspberry Pi 3 + HifiBerry DAC+ pro Den goda nyheten är att ljudbilden kan förbättras relativt enkelt och till en obetydande kostnad. Detta genom att modifiera ljudkortet och byta ut strömkällan mot ett switchat nätaggregat. Att modifiera ljudkortet innebär att vi separerar hallonpajens och ljudkortets strömförsörjning och använder separata strömkällor till dator och ljudkort. Förvisso ingen svår procedur men som kräver att vi löder om ljudkortet. Resultatet är påfallande då mycket av det högfrekventa brus som kommer från hallonpajen och strömkälla (mobilladdare) reduceras kraftigt. Nedan framgår de produkter (inkl pris) som jag använt för att göra en enkel DAC/Mediaspelare baserat på en hallonpaj. Det vi ser är följande: - Raspberry Pi 3 (ca 400kr) inkl kylflänsar (ca 30kr) - Hifiberry DAC+ pro (ca 500kr) - Nätaggregat 5VDC/1800mA (ca 100kr) - Kabelhylsa (svart) (ca 5kr) - Kabelhållare (grön) (ca 15kr) - En bit kabel (ca 5kr) - SD-kort (ca 50kr) - Chassi i plåt (ca 150kr) Ljudkortet (Hifiberry DAC+ pro) modifieras i två steg. Steg 1 avser innebär att du tar bort resistorn (0 Ohm) på plats R14. Detta resulterar i att ljudkortet inte längre får ström från enkortsdatorn utan från en extern strömkälla (nätaggregat 5VDC). Steg 2 innebär att du löder fast en kabelhållare på plats P3 (snett nedanför till vänster om R14) och fäster en kabel så du kan koppla in den externa strömkällan. Så här kan det se ut när det är färdigt. Grön kabelhållare är fastmonterad på plats P3 och resistorn (0 Ohm) på plats R14 är borttagen. Montera på ett chassi så du skyddar hallonpajen och ljudkort. Det finns många olika chassin att köpa men man kan naturligtvis även göra ett eget. Koppla sedan in Raspberry Pi till en router. Ethernet är stabilt men Wifi fungerar också. Koppla därefter samman ljudkortet med din förstärkare med RCA-signalkablar. Avsluta med att koppla in en strömkälla till hallonpajen och en annan strömkälla till ljudkortet. Om grön lampa på ljudkortet lyser fungerar strömförsörjningen korrekt. Hur spelar man musik? Volumio/MoOdeAudio/RuneAudio (eller annan önskvärd distro) laddas ned från respektive hemsida och installeras på SD-kortet som placeras i hallonpajen. Dylika linuxdistributioner liknar varandra och är enkla att använda och konfigurera. Här MoOde Audio. Sammantaget kan man säga att Raspberry Pi är ett klart intressant alternativ till enklare DAC:ar/mediaspelare. Framförallt om man ordnar en bättre strömlösning. Samtidigt är det ingen konkurrent till avancerad utrustning. Och även om det blir bättre av att förbättra strömhanteringen enligt ovan så är det fortfarande en bra bit kvar till DAC:ar/mediaspelar av bättre kvalitet. Under de senaste åren har det kommit allt fler hifi-produkter som baseras på Rapsberry Pi, vilket indikerar att hallonpajen bör betraktas som en modern lösning på moderna (hifi)problem, och som jag tänker på hallonpajen så ska den inte underskattas. Det vore intressant att höra vilka erfarenheter som finns här på forumet från att experimentera med Raspberry Pi i hifisystem. Några länkar: Raspberry Pi: https://www.raspberrypi.org Volumio: https://volumio.org MoOde Audio: http://moodeaudio.org Kodi: https://kodi.tv HifiBerry: https://www.hifiberry.com

Jag visste ju redan att den var tekniskt väldigt avancerad. Jag visste vad Lyra hade addresserat och på ett ungefär vad de hade gjort. Men att detta skulle ge inte bara en hörbar, eller mätbar, eller beräkningsbar effekt utan en upplevelsemässigt positiv effekt? I en vanlig skivsamling? Det var jag ganska tveksam till. Man intalar sig på något sätt att vinylteknikens gränser är uppnådda. Ytterligare finlir kan förvisso vara jätteintressant, men antagligen på marginalen strikt upplevelsemässigt. Där fick jag en lektion, faktiskt. Är det värt det? Det tror jag inte. Men det är mer värt än att köpa en ny bil eller byta fru.

Igår hämtade jag 8 av lådorna hos snickeriet. Lådorna ser OK ut även om snickerichefen inte var nöjda med dem och gav ett något bättre pris än vad som var avtalat. Ska försöka slänga upp någon bild ikväll.

Då finns det ju ingen diskrepans mellan vad ni säger. Att dessa resonanser skulle vara en naturlig del av återgivningen verkar ingen av er tycka. Att man tekniskt inte kan bygga helt resonansdöda lådor inom en given budget och att man då försöker kontrollera dessa resonanser så att de inte blir "fula" och har ett kontrollerat förlopp är ju inget kontroversiellt. I ett instrument har man däremot en helt annan ansatts, där är ju resonanser något man vill åstadkomma för att instrumentet ska klinga som man vill. Att bygga en högtalare som ett musikiinstrument är helt feltänkt om man vill uppnå återgivning.

The Wind Song från albumet Smash:

Patricia Barber - Sommarscen Malmö 2017-06-20 Kilgore och jag och några till besökte amfiteatern i Malmö Pildammar igår. En sval sommarkväll, perfekt för picknick och livemusik. Jag hade ingen picknick men blev trots det flitigt uppvaktad av en svart labrador. Jag trodde Kilgore skulle ladda upp lite bilder, och han ansluter kanske efter lite sortering. Detta kan vara det första bildmaterialet med Patricia Barber i skandinavien, så håll till godo med ett par iphone-upptagningar.

Dina bilder då ?

Vi tror dig inte förrän bildbevis presenterats... F5, F5, ...

Fundera på det under midsommar så återkommer jag då.

Haha, Ja, problemet är gammalt. Vilka noter ska man ta bort?

Absolut! Om jag skrivit något som antytt det så ber jag om ursäkt. Det vore helt galet. Men Q-faktorn är som bekant kraftigt geometri-, material- och frekvensberoende. Det gäller även ett instrument. Olika utseende på Q-faktorn avgör högtalarens (och instrumentets) klang. Däri kan finnas intressanta paralleller.

Det glädjer mig att läsa att du inte "spisar" testskivor av ren njutning - jag delar din inställning därvidlag.

Jag tror det är snarare en tuning fråga, inte materialvalet som sådant. Man utgår med vad man har eller vad budgeten tillåter och så tunar man ljudet under de förutsättningarna. Sedan så kan det nog vara så att vissa av de som lägger stor vikt/pengar på en resonansdött kabinett också är ganska tekniskt drivna och då lägger stor vikt vid mätningar, kanske för stor vikt vid dessa och glömmer att lyssna.

Det kommer lite bilder Ska bara hinna ladda ur dem ur kameran och sortera ut några av de bästa En bra konsert var det iaf!

Det var förvånansvärt stor skillnad, och min bedömning är att det som blev bra är en kombination av vad man hör och hur musikern upplever det. Ett golv som ger stackeln bättre respons till musikern gör att hon spelar bättre. Vi gjorde impedansmätningar också, och de golv som gav högre och jämnare respons var också de som både musiker och lyssnare föredrog. Återigen, givetvis innebär produktion och reproduktion två helt skilda designmål. Men materialens beteende är ju desamma. Trots olika designmål är jag inte alls säker att man ska eftersträva en död struktur för reproduktion. Jag tänker att en död struktur visserligen kan ge en synbart korrekt klang på en övergripande nivå, men tex på bekostnad av distorsion i transienter vilket vi kan uppfatta som en kall, grå och tråkig klang. Jag tror inte detta är skitenkelt, helt enkelt. Spendor och Harbeth hade nog inte helt igenom totalfel.

Dessutom om detta "träklangbidrag" finns på allt vi spelar blir ju inte bara den ursprungliga klangen "förstörd" vi får detta tillägg på allt vi spelar => sameness => tråkigt i längden => byteskarusellen är igång Som Morello säger, skapande av klang och återgivning av klang är två helt olika saker.

I @calle_jr tråd från bygget av konserthuset i Malmö, fanns en sekvens där cellister provade olika träslag i golven som underlag för cellons "spik". Jag hittar inte inlägget så här i brådrasket men jag vill minnas att det ändå rådde viss enhet om att de olika träslagen påverkade klangen, åtminstone för den utövande musikern.

Oj den där Decca - ringen på vinyl väcker ett visst ha-begär ;-) Har CD-versionen i en äldre och en nyare mastring. I hyllan står den bredvid Karajan som också gör det bra men Solti gör det med extra inlevelse och i brist på bättre ord "Schwung". Boken har jag läst - otroligt intressant och bra skriven!