Jump to content

Vinylspelare - Uppställning och inställningar


calle_jr

Recommended Posts

 

kap-0.jpg

Text o bilder: Peo + Bebop + calle_jr        Augusti 2018

 

Följande är en sammanfattning för uppställning av vinylspelare, med hänvisningar till relevanta avsnitt för praktiska tips och teoretisk bakgrund.

Artikeln är ett komplement till huvudartikeln om Vinylspelare.

 

DSC_2947.JPG

 

 

 

UPPSTÄLLNING OCH INSTÄLLNINGAR AV SKIVSPELARE

 

Skivspelare, tonarm, pickup, RIAA/transformator och kablar är betydande investeringar i våra anläggningar. Om vi utgår från en skivspelare kring t ex 50,000 hamnar vi lätt över 100,000 kr totalt.

Det är betydande belopp men samtidigt vet vi hur bra det kan låta och det är ju det som ändå driver oss. Men för att få fram hela potentialen så kan vi inte gå förbi de grundläggande inställningar som krävs för att få den fulla upplevelsen. Det handlar naturligtvis om ljudkvalitet där vi vill minimera distorsion, maximera spårförmåga, hålla störande resonanser borta och liknande fenomen. Men det är också en fråga om att inte slita spåren i våra skivor på ett oönskat sätt och att vårda våra pickuper för minimalt slitage. Vissa slipningar är mer känsliga än andra för detta.
 

Liknelser och analogier kan ibland förtydliga och exemplifiera. En bil har likt en pickup upphängningssystem för att inte störande resonanser skall transformeras in i karossen. Oavsett vilken kvalitet vi väljer på däcken så måste de balanseras. När inte dessa parametrar är riktiga får man inte ut den fulla körupplevelsen oavsett om vi har 6 år gammal Golf eller en splitterny Audio A8. Vi behöver ingen övertygande argumentering om att det faktiskt är så. Samma mekaniska verklighet omger även en vinylrigg. Bilen lämnar vi till verkstaden när det inte funkar men hur noga är vi med vinylspelaren?

Det finns naturligtvis en gräns där effekten av inställningar avtar eller ens inte märks vid avspelningen på ett påtagligt sätt. Men när det gäller mekaniska tillkortakommande så kan det vara lite äventyrligt eftersom inspelningarna varierar så kraftigt där det ena albumet har massor av bas medan en annan har massiva crescendon i mellanregistret och andra spelar ut mer i diskanten. Några spelar högt andra lågt. Våra rum skapar akustiska fenomen som även påverkar en skivspelare osv. Tanken med en optimal anpassning är att alla skivor skall spelas på ett korrekt sätt oavsett hos vem den spelar. Kopplingen till bilanalogin funkar även här. Den skall fungera i stadstrafik, landsväg, i låg och i hög fart och på olika underlag och med olika lastvikter.

Om vi har en optimalt inställd och uppställd skivspelare så har vi löst den mest komplicerade och känsligaste utrustningen i vårt hifi-rack. En typisk MC-pickup lämnar ifrån sig 0,5 mV, alltså 0,0005 V. En CD-spelare ger ut ca 2 V, alltså 4,000 gånger högre spänning. Det innebär också att ett RIAA-steg förstärker en pickupsignal lika många gånger innan signalen går in försteget. Men den förstärker också distorsion och oönskade resonanseffekter lika mycket. Något att tänka på…

På Euphonia har vi glädjen att ha tillgång till hög kompetens och insikt inom vinylljudets komplicerade mekanik och elektronik. I huvudartikeln har vi pentrerat de flesta parametrar kring vinylspelare, och det går att gå ännu djupare. Man behöver inte förstå all teori och teknik bakom, men några av våra läsare roas även av denna kunskap. De mindre tekniskt intresserade nöjer sig med att läsa om hur man går till väga. Det är naturligtvis det viktigaste för att nå resultat, och de följande inläggen fokuserar på detta. 

Vinylspelaren är källan till ljudet och vetskapen och känslan att den fungerar är guld värd. Vi kan inte nog rekommendera alla att ägna lite tid åt den här artikeln och att omsätta råden i praktisk handling. Istället för pengar investerar ni av er tid för ett bättre ljud… och det är ju det vi eftersträvar.
 

Följande punkter kan användas som en arbetsmetodik eller som en checklista.

  • Montera rack och hyllplan.
    Använd ett stadigt rack där hyllplan för plinten kan ställas i våg. Fundera på om vibrationsmiljön är bra utifrån tankesättet källa, transportväg, mottagare. Kontrollera vibrationer som fortplantas till pickupen genom att spela ett tyst spår som finns på en del testskivor. Banka i golvet, på racket resp på plinten för att se vilken nivå vibrationer hörs tex jämfört med en 1 kHz-ton.
    Fördjupning: läs avsnitt 7.

     
  • Montera drivverk.
    Följ leverantörens anvisningar. Ställ drivverket i våg. 
    Här ser vi ett vattenpass monterat över centrumpinnen för kontroll att tallriken är i våg. Dessförinnan ska racket och sedan drivverket ställas i våg så att lagret inte snedbelastas.

    vattenpass-01.jpg
    Fördjupning: läs avsnitt 5.

     
  • Koppla in motorstyrning.
    Följ leverantörens anvisningar.
    Fördjupning: läs avsnitt 6.

     
  • Montera tonarm.
    Följ leverantörens anvisningar. Du behöver få reda på armens effektiva längd, om den är lätt, medeltung eller tung, hur man balanserar den samt hur man ställer antiskating. 
    Fördjupning: läs avsnitt 4 och avsnitt 10.

     
  • Grovmontera pickup.
    Du behöver en protractor och en nålvåg, se inlägg nedan hur man går tillväga.
    Fördjupning: läs avsnitt 8 och avsnitt 10.

 

 

xxxhow-difficult.jpg

 

 

  • Koppla in stepup och riaa.
    Ta reda på hur du anpassar din pickup elektriskt till ditt riaa, tex vilken belastning du ska välja i riaat baserat på pickupens internimpedans och dina kablars kapacitans. Ev kan du behöva en stepup-transformator för att höja signalnivån, det beror på typ av pickup och riaa. 

    Se inlägg nedan.


     
  • Finjustera pickup.

    Här finns det många förfaringssätt, i princip beroende på vad du har för test-LP och hjälpmedel att tillgå.
    - Om du har Hifi News test-LP, en nålvåg, och fozgometer, se arbete pågår.
    - Om du har Ultimate ATLP, en nålvåg och oscilloskop, se inlägg nedan.
    - Om du har en nålvåg och Feickert Adjust+, se inlägg nedan.
    - Om du har Ortofons test-LP och ett 24/192 ljudkort samt Audacity, se inlägg nedan.

 

 

 

FELSÖKNING OCH PERIODISK ÖVERSYN

 

Arbete pågår.

 

Brum

Svaj

Ticks och pops

Distorsion

Muddrighet

Sibilanter

Obalans i kanalerna

Feedback från golv, hyllplan eller drivverk som låter ut i högtalarna

 

Tonarmslager, tallrikslager, drivrem, upphängning, nålrengöring, skivtvätt, nåltryck, avmagnetisering.

 

 

ATT TÄNKA PÅ VID VAL/INKÖP AV VINYLSPELARE

 

Vad behöver man tänka på vid val av drivverk, pickup, tonarm, riaa etc?

Om du går i funderingar på byte så kan du kontrollera hur väl de nya komponenterna kommer fungera tillsammans.

Nedanstående inlägg innehåller formulär för beräkning av tonarmsresonans samt beräkning av output och last för MM- och MC-pickuper, med och utan SUT. Du kan även beräkna lämplig resistor för en aktuell setup

 

Link to comment
Share on other sites

 

Grovmontera-pickup.jpg

 

EFFEKTIV LÄNGD OCH OFFSET-VINKEL

 

ortofon-protraktor-.jpg

 

För radialarmar skall pickupen monteras så att vinkelfelet minimeras när tonarmen löper från början till slut på en LP. För att se hur pickupen ska monteras finns det därför speciellt framtagna gradskivor (protraktors) för vinylspelare, där nålens koordinater och planvinkel optimeras på två ställen längs en LP.  Dessa protraktors är beräknade utifrån olika teorier, där Baerwald, Löfgren och Stevenson är de förhärskande. Läs mer om detta i avsnitt 10.

 

Använd i första hand en protraktor från den firma som tillverkat din tonarm.

Det finns även generiska protraktors från exvis Vinylengine och kommersiella från exvis Feickert.

Här är en mycket bra mallgenerator: http://www.conradhoffman.com/TemplateGen.zip

 

Huvudprincipen är att montera protraktorn på tallrikens spindel (centrumpinne), och därefter flytta och vrida pickupen så att den sitter rätt i två nollpunkter.

När pickupen placerats rätt är både effektiv längd, överhäng och zenit korrekt.

 

 

image.png

 

EFFEKTIV LÄNGD = Avståndet mellan tonarmens lagringspunkt och nålspetsen. Specifikationerna för din tonarm ska ange vad denna längd ska vara.

PIVOT-SPINDEL = Avståndet mellan tonarmens lagringspunkt och tallrikens centrumpinne.

INP = Avståndet mellan spindel och inre nollpunkt.

YNP = Avståndet mellan spindel och yttre nollpunkt.

 

image.png

 

Här en bild på Dr Feickerts justierschablone, där man först ser till att avståndet PIVOT-SPINDEL är korrekt med en graderad skalstock i aluminium, dvs att tonarmen är korrekt monterad. Och därefter kontrollerar/justerar pickupens nollpunkter:

 

DSC_1948.JPG

 

 

pickup-protraktor.jpg


Placera nålen på den yttre nollpunkten (1) och vrid pickupen i plan tills nålen är parallell med stödlinjerna. Flytta nålen till den
inre nollpunkten (2) och se om den är parallell även där. Om nålen lutar medurs jämfört med stödlinjerna så ska pickupen flyttas
framåt (öka överhäng). Om nålen lutar moturs jämfört med stödlinjerna så ska pickupen flyttas bakåt (minska överhäng).
När nålen är parallell med stödlinjerna i både punkt (1) och (2) så är pickupen rätt monterad.

 

zenit.jpg

Den vinkel som utgör nålarmens vinkel i plan jämfört med spårens tangent kallas för zenitvinkel.

Här är stegen för att montera pickupen rätt i plan med tex Feickerts protraktor:

  1. Välj först var du vill ha nollpunkter (S: Stevenson B: Baerwald L: Löfgren)
  2. Trä protraktorn på centrumpinnen och dra ut linjalen så att pinnen landar rakt över tonarmslagringens centrum.
  3. Skjut pickupen framåt/bakåt så att nålspetsen prickar punkten, S, B eller L.
  4. Vrid pickupen i plan (zenit) så att nålarmen är paralell när nålen står på S, B eller L för den yttre nolpunktenm (Step 2). Det gör inget om du måste rotera tallriken.
  5. Kontrollera att nålarmen är paralell när nålen står på S, B eller L för den inre nollpunkten (Step 3). Återigen gör det inget om du måste rotera tallriken.
  6. Om nålarmen inte är paralell så börja om på punkt 2. Om nålarmen är paralell vid båda nollpunkter så är du klar.
     

justierschablone.jpg

 

 

En del pickuptillverkare "förbereder" en standardisering och har försett sina pickuper med ett litet hål på ovansidan pickuphuset, så att om tonarmen är korrekt monterad kan man montera pickupen på det standardiserade stället:

 

DSC_5272.JPG

 

 

UTSIGNAL

 

En tonarm är försedd med tonarmskablage (de som ligger i tonarmsröret) och phonokablage (kablage från tonarm till stepup/riaa). En del tonarmar har odelat kablage hela vägen, men de flesta har antingen en DIN-kontakt i tonarmsbasen eller en anslutningsbox med rca-kontakter.

Anslut tonarmskablaget till pickupens signalpinnar och phonokablaget till stepup/riaa.

För en stereopickup är både signalpinnarna och litzkablarna normalt färgmärkta enligt följande:

 

pu-signalpinnar.jpg

 

Signal och retur (+ och -) är direkt kopplade till spolarna i pickupens generator, så att den spole som genererar rörelse åt ett håll alltid har en motstående spole som genererar rörelse exakt åt andra hållet. En pickup är alltså balanserad sedan födseln. Det finns balanserade riaa och phonokablar, men de är inte så vanliga vilket är mycket märkligt med tanke på denna perfekt balanserade, och känsliga, konstruktion.

 

Se till så att tonarmskablaget hänger så fritt som möjligt mellan tonarmsröret och kablagets infästning i tonarmsbasen. Minsta styvhet i dessa trådar påverkar tonarmens lagring, så att nålen oavsiktligt deformeras under spelning. Det blir som en slags okontrollerbar anti-skating.

 

Tonarmen har också en jordanslutning, som brukar vara en separat tråd med en gaffel i andra änden. Anslut gaffeln till din stepup eller till riaa/försteg.

 

 

VTA/SRA

 

Gör en grovinställning av VTA/SRA genom att flukta så att tonarmen är vågrät, dvs parallell med skivtallriken när man spelar. VTA (vertical tracking angle) och SRA (stylus rake angle) ska vara konstruerade så att dessa blir korrekt när pickupen monteras så att tonarmen är vågrät.
Att ha tillgång till vattenpass är en klar fördel;

 

DSC_2873.JPG

 

En enkel metod är att lägga en lagom tjock penna en bit bakom tonarmen;

 

penna-00.jpg

 

Om man fluktar från sidan ser man då ganska bra om tonarmen är parallell med pennan;

 

penna-01.jpg

 

 

 

AZIMUT

 

Nålarmen ska vara parallell med en tangent till LP-skivans spår under spelning. Det är en förutsättning för att vänster och höger anliggningsyta på nålspetsen kan hamna mitt emot varandra i spåret.

Vid kontrollen med protraktorn ovan så fluktar man så att nålarmen är parallell med linjerna på protraktorn. Denna fluktning är tillräckligt bra för en grovinställning.

 

DSC_1247.JPG

 

En vanlig metod är att lägga en liten spegel på skivtallriken, sänka ner pickupen på denna och flukta rakt framifrån. Då ska det inte finnas någon vinkel mellan nålarmen och dess spegelbild, utan man ska se ett helt vertikalt streck där nålarmen förlängs i sin spegelbild. Lägg märke till i följande bild att nålen är korrekt medan pickuphuset är något roterat moturs. Eftersom denna kontroll måste göras när tallriken är stilla kommer antiskating att böja nålen. Dessutom är infästningen på nya Lyra-pickuper avpassad för att bli rak först under spelning;

 

DSC_3432.JPG

 

Man kan även kontrollera grovt med ett litet vattenpass:

 

DSC_0957.JPG


 

Ett smart trick är att montera en synål med häftmassa på pickupen. Då är det lättare att flukta mot linjerna på protraktorn;
 

DSC_2842 - Copy.JPG

 

Azimut handlar alltså om att nålspetsen spelar av vinkelrätt i spåret sett framifrån. Annars får man ett azimutfel;

azimutfel.jpg

 

Observera att detta gäller när nålen är nedsänkt i spåret. Vinkeln ändrar sig när nålen belastas med nåltryck. Man ska också tänka på att nålar inte alltid blir perfekt monterade, så vinkelfel kan uppstå både mellan nål och nålarm samt mellan nålarmens infästning och pickuphuset. Den typen av avvikelser kommer vi behandla vid fininställning.

 

 

NÅLTRYCK

 

Nästa viktiga grovinställning är pickupens nåltryck, som anger trycket mellan nålspetsen och vinylskivan uttryckt i gram.

För att kontrollera och ställa in nåltrycket krävs en nålvåg.

Välj tryck enligt pickuptillverkarens rekommendation. Detta brukar anges som ett spann, tex 1.7 - 2.0 gram.

Här finns olika tycke och smak om man ska lägga sig i underkant överkant eller mitt emellan. Förutom spårningsförmåga så påverkar nåltrycket även andra inställningar (tex VTA och SRA), och om du inte har en egen uppfattning så börja med ett nåltryck i underkant. Om tillverkaren rekommenderar 1.7 - 2.0 g så välj tex 1.72 g. Om pickupen har problem att spåra kan detta ökas i små steg.

 

Det finns digitala nålvågar som kan kalibreras och som anger trycket med två decimaler;

 

DSC_2949.JPG

 

Nåltrycket varierar med VTA, så nålvågen bör optimalt vara lika tjock som en LP. Många moderna nålslipningar har avancerad geometri och kontaktytan mellan nål och vinylspår kan därför ändras en hel del om vinkeln blir fel pga nåltryck och/eller VTA.

 

 

ANTISKATING

 

På grund av pickupens offsetvinkel, överhänget och friktionen mellan nål och vinyl så skapas en skatingkraft (glidkraft) för pickuper som monteras på radialarmar. Denna kraft gör att nålen trycker hårdare mot den inre spårväggen än mot den yttre och gör att nålen böjs/förskjuts i sidled. De flesta tonarmar har en antiskating mekanism för att kompensera denna glidkraft.

Man kan optimera denna mekanism om man mäter med en testskiva, men om mekanismen är graderad i gram på din tonarm så brukar en hyfsad grovinställning vara att ställa den något lägre än nåltrycket. I vårt exempel skulle man kunna starta med ca 1.5 g.

 

DSC_1674.JPG

 

 

NÅGRA RÅD

 

Samtliga ovanstående inställningar är baserade på mallar. Även om mallarna i sin tur skulle baseras på en exakt vetenskap, så blir de aldrig mer än mallar.

Man kan använda ett mycket vackert exemplar av en häst för att rita av den och använda som mall, men det betyder inte att alla andra hästar passar med den mallen, inte ens alla hästar av samma ras.

horse.jpg

På samma sätt sitter inte nålarmar, nålslipning, spolar, magneter, komplians osv exakt lika mellan olika exemplar, och än mindre mellan olika märken.

Det är bra att använda mallarna för grovinställning eftersom man behöver ett startvärde. Men för att få en korrekt inställning krävs det finkalibrering och lyssning.

Ovanstående punkter behöver inte göras i en exakt ordning, och eftersom många av dem påverkar varandra så är det klokt att gå tillbaka och kontrollera respektive inställning, speciellt nåltryck och antiskating.

 

När det gäller finkalibrering så finns fyra metoder redovisade nedan.

 

När det gäller lyssning så brukar det vara bäst att börja lyssna efter fel; stereobild, perspektiv, låter det ljust/mörkt/bullrigt/skarpt? hör man distorsion? låter röster naturligt, speciellt sje-ljud och sibilanter? hur låter akustiska instrument som gitarr, piano, cymbaler? Det finns även testskivor för att utvärdera ljudkvaliteter, exvis Opus3.

När man inte hittar fler fel så börjar the real deal; Många klangkvaliteter är inte en inställningsfråga utan mer en karaktär i den pickup + riaa + kablage man har valt, exvis dynamik, attack, utklingning och förmågan att avkoda högfrekventa detaljer. Däremot kan man påverka dessa genom att ändra den elektriska kopplingen och framför allt genom impedansmatchning mellan pickup, riaa och kablage. Allting hänger ihop, och om man ändrar lasten i riaat från 100 till 1000 ohm så kan det mycket väl vara idé att prova sänka nåltrycket - bara för att ge ett till synes osannolikt exempel.

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

Pickupmontage-med-UATLP-oscilloskop.jpg

 

 

Bildresultat för ultimate analogue test lp   DSC_2852.JPG

 

Analogue Productions testskiva "Ultimate Analogue Test LP" innehåller det mesta man kan behöva kolla vid pickupmontering. Den är tillverkad hos Sterling Sound av Clark Williams och Barry Wolifson med en Neumann VMS-80 och ett ombyggt SX-74 skärhuvud. Pressad av RTI på 180g vinyl.
Skivan är riaa-kodad, så det blir enklast att ta signalen från sitt riaa/försteg.
Skivan är främst användbar ihop med oscilloskop, och i det följande beskrivs de olika tester man kan göra med skivan.
 

 

Sida 1 : Spår 1

Första spåret är en 1kHz monoton i fas i båda kanalerna, lateralt graverad med 7cm/s 0-peak, dvs 5cm/s rms.
I studiosammanhang kallas denna nivå för 0VU.
Spåret används för att se att man har rätt referensnivå. Man kan kontrollera sin utnivå, kanalbalans och fasriktighet. Efterföljande mätningar blir enklare om dessa basinställningar är kända och korrekta.
Titta på oscilloskopet:
Track-A01-.jpg
 
Ställ kanalbalansen på försteget så att nivån blir exakt lika i vänster och höger kanal.
Om vänster och höger kanal inte ligger rakt över varandra, så är det ett fasfel mellan kanalerna. Antingen är offset-vinkeln på skalet fel, eller så är pickupen monterad snett, dvs fel zenit-vinkel. Prova rotera pickupen i plan tills sinuskurvorna hamnar rakt över varandra på oscilloskopet.
 
Sida 1 - Spår 2 och 3
Spår 2 är en 1kHz referensnivå med enbart vänster kanal. Läs av nivån i höger kanal på oscilloskopet.
Spår 3 är en 1kHz referensnivå med enbart höger kanal. Läs av nivån i vänster kanal på oscilloskopet.
Dessa nivåer ska vara så lika som möjligt. Om de inte är lika så vrid pickupen medurs eller moturs kring tonarmen i mycket små steg. Läs av nivån på spår 2 och 3 igen och iterera tills nivåerna är så lika som möjligt. Då är azimut korrekt med avseende på nivå.
 
Track-A02-.jpg
 
 
Sida 1 : Spår 4, 5 och 6
Dessa spår används för att kalibrera frekvensgången i riaats övre register.
Den som har möjlighet att justera frekvensgången i sitt riaa kan använda dessa spår för att finjustera mot RIAA eq.
Spår 4 är en 1kHz lateralt graverad referenston -20dB. Läs av nivån på oscilloskopet.
 
Track-A04-.jpg
 
Spår 5 är en 10kHz lateralt graverad referenston -20dB. Nivån ska vara lika spår 4.
Track-A05-.jpg
 
 
Spår 6 är ett lateralt graverat svep 1 - 20 kHz med -20dB. Nivån ska vara konstant genom hela svepet.
 
Det finns en mängd faktorer som kan inverka till avvikelser för detta svep, tex kabelkapacitans, pickupens last, inverkan av sut, nåltryck, sliten pickup etc.
Ibland kan en liten kompromiss av nivån för spår 5 ge en bättre övergripande frekvensgång.
 
Sida 1 : Spår 7 och 8
Dessa spår används för att kalibrera frekvensgången i riaats lägre register.
Den som har möjlighet att justera frekvensgången i sitt riaa kan använda dessa spår för att finjustera mot RIAA eq.
Spår 7 är ett lateralt graverat svep 1kHz - 20Hz med 0dB.
 
 
Nivån som visas på ett oscilloskop ska vara konstant genom hela svepet.
 
Spår 8 är en lateralt graverad 100 Hz referenston 0dB. Om du har möjlighet att justera frekvensgången på ditt riaa så ska denna ton justeras till samma nivå som du läste av för spår 1.
 
Track-A08-.jpg
 

 

Sida 1 : Spår 9

Detta spår används för att finjustera VTA, eller hellre SRA. Enligt beskrivningen ska man göra det med en "IMD-tester", vilket inte finns i var mans hem. 

IMD, dvs intermoduleringsdistorsion, skapas när två eller fler toner samverkar (intermodulerar) i en icke-linjär krets så att nya, oönskade toner uppstår. Det vanligaste är att sidoband uppstår som är summan och skillnaden av ursprungstonerna och deras övertoner. Om man tex spelar en 2kHz-ton och en 7kHz-ton samtidigt genom en olinjär krets så kommer output förutom 2 och 7Khz även innehålla 5 och 9kHz. Ursprungstonerna kan även samverka med IM-produkterna, så att exvis 2+5, 2+9, 7+5, 7+9, 5-2, 9-2, 7-5, 7-9kHz osv skapas.
Man kan alltså uttrycka moduleringsprodukterna som:


mxf1 ± nxf2, där m, n=0, 1, 2, 3...

 

Distorsionens "ordning" ges av m+n, så 2:a ordningens IMD-produkter av två toner ges av f1+f2, f2-f1, 2f1 och 2f2, se figur:

 

imd-60hz-o-7khz-2a-ordn.jpg

 

Man använder normalt två toner för att mäta IMD, och en mätstandard är SMPTE RP120-1983 och DIN 45403 är en liknande. Den ena tonen (f1) är stark och lågfrekvent, normalt 60Hz. Den andra tonen (f2) är normalt 7kHz, och förhållandet i amplitud brukar vara f1:f2=4:1 (-12dB). Dessa toner spelade i en olinjär krets resulterar i en amplitudmodulerad vågform, där f2 är "bärare" och f1 är "moduleringen". När man analyserar output från en sådan vågform tar man bort f1, och resterande moduleringsprodukter dividerat med f2 kallas för IMD eller SMPTE IMD.

 

Om VTA är korrekt inställd så skall såklart dessa produkter vara så små som möjligt. Det kan vara svårt att utvärdera, men om man spelar in spår 9 med ett utgångsläge och ett läge med förhöjd och ett med försänkt VTA, så kan man saxa sig fram. Inspelningen kan göras med ett ljudkort, och utvärderas i en spektrumanalysator (FFT). Exvis Audacity har denna funktion.

 

Observera att även om man ställer in VTA/SRA perfekt enligt Ultimate ATLP, så kommer detta avvika avsevärt beroende på vilken LP man spelar. Man har graverat lacken med helt olika vinklar genom åren. På 60-talet rekommenderade man ca 15o, på 70-talet 20o +/-5o och på 80-talet var det 20o +5/-0o. Det är en utbredd uppfattning att man bör ändra VTA för olika tjocka skivor, men som jämförelse är skillnaden mellan en 120g och en 200g LP på en 9"-arm ca 0.3o, dvs avsevärt mycket mindre än variationen mellan olika tidsepoker.

 

På denna testskiva har man graverat 60Hz ihop med 4kHz med förhållandet 4:1:

 

Track-A09-.jpg

 

 

 

Sida 1 : Spår 10

Spår 10 kan användas för att kontrollera drivverkets svaj och fladder. Om tonens periodtid varierar kan motor eller motorstyrning behöva justeras.

Här kan man även beräkna varvtalet, som vid 33rpm ska ge en ton som ligger nära 3150Hz (för 45rpm ska samma ton ligga nära 4253Hz):

 

Track-A10-.jpg

 

Sida 2 : Spår 1

Detta spår är en lateralt graverad 315Hz-ton som sveps med ökande amplitud till +12dB. Det ska låta rent i båda kanaler och se så ut på oscilloskopet. Om det börjar dista i den ena kanalen före den andra så kan anti-skating ökas eller minskas. Om orenheter uteblir eller kommer samtidigt i båda kanaler så har antiskating optimerats. Här ser vi ett exempel precis i slutet av svepet:

 

Track-B01.jpg

 

Sida 2 : Spår 2-3

Nästföljande båda spår innehåller rosa brus, spår 2 är graverad lateralt och spår 3 vertikalt. Analogue Productions rekommenderar att spåret spelas några gånger var 300:e timme för att avmagnetisera sin pickup. De kan också användas med nya pickuper för att ge en jämn uppmjukning av kompliansen.

 

Track-B02.jpg

 

Sida 2 : Spår 4

Spår 4 är en vertikalt graverad 1kHz-ton ur fas 0dB. Detta ger en extra kontroll av kanalseparation, fas och antiskating.

 

Track-B04.jpg

 

Sida 2 : Spår 5

Ett svep som har graverats vertikalt från 1kHz till 10Hz vid -20dB. I detta exempel ser det jämnt ut fram till en resonans vid ca 22Hz:

 

 

Sida 2 : Spår 6

Det sista spåret är helt tyst, och kan användas för att kontrollera hur väl drivverket är avisolerat och att det inte blir feedback mellan högtalarna och pickupen. Skruva upp volymen och knacka på golvet, racket, plinten och tallriken. Såhär kan det se ut om man knackar på tallriken samtidigt som detta spår spelas:

 

Track-B06.jpg

 

 

Lyssna om det låter bra när du har harvat igenom dessa mätningar.

 

 

Link to comment
Share on other sites

 

Pickupmontage-med-Feickert-Adjustplus.jpg

 

Schablonmallar, tumregler och olika metoder med multimeter har använts sedan LP-skivans tillkomst. Dr. Christian Feickert har utvecklat en kommersiell mjukvara för PC och Mac som innebär att man mäter direkt vad som avspelas i stället för schablonmätning. Verktyget används för att mäta och korrigera verklig hastighet, svaj, azimuth, kanalseparation, frekvensgång 20 - 20000 Hz, resonansfrekvens för pu+tonarm, distorsion och tonarmsresonanser upp till 500Hz. 

 

adjustplus-01.jpg

 

Vid användning av Adjust+ har man normalt gjort åtminstone grovinställning enligt metoderna beskrivna ovan. Pickupen är därför hyfsat rakt monterad avseende zenit, azimut och VTA, åtminstone efter fluktning. Nålvikten VTF är inställd inom tillverkarens rekommenderade värden och HTF inställd baserat på testskiva.

 

Dr. Feickert skickar med programvara på cd och usb-sticka, en speciellt framtagen test-LP, signalkabel för anslutning mellan försteg och linjeingången till datorns ljudkort, libell, loopback-kabel och manual. Test-LPn är riaa-kodad och de olika spåren är graverade med olika nivå 0, -10 och -20dB, där referensnivån 0dB motsvarar 11.3cm/s 0-peak vid 1kHz.

Systemkrav:

  • Operativsystem: MS Windows 2000, XP, Vista, 7, MacOS under VMware Fusion
  • Processor: 2GHz Intel Pentium 4 eller AMD Athlon 2000+
  • Ljudkort: 24-bitars HD Audio med 96kHz samplingsfrekvens. PCI-kort eller externt usb2-kort rekommenderas.
  • RAM: 512MB (1GB med Vista)
  • Grafikkort: 1024x768 upplösning för att vyerna ska se korrekta ut
  • Hårddisk: 20MB måste undvaras
  • Övrigt: 1 fri usb2-port för medföljande usb-sticka som innehåller licensinfo.
     

adjustplus-02.jpg

 

Azimut

Nålarmen måste sitta exakt rätt på alla håll och vinklar gentemot LP-skivans spår. Detta gäller under gång, alltså när nålen är nedsänkt i spåret och belastad med nåltryck. All avvikelse från hur skivan graverades i form av fel azimut, VTA, SRA, zenit och VTF kommer ge distorsion.
Feickert har valt att kalla denna mätning för azimut, och han "styr" användaren att göra grovinställning av all geometri och sedan göra fininställningen enbart med azimut. Som han själv säger - get it perpendicular - och det gäller alla mått och vinklar, inte bara azimut. Men att ställa övriga vinklar efter schablon och enbart göra fininställning med azimut fungerar uppenbarligen och man får ju ett kvitto på det genom mätning. Man mäter ju inte azimut utan magnitud och fas för respektive kanal. Utspänningens magnitud och fas från ett 1kHz testspår beräknas med FFT, på liknande sätt som vi beräknade hastighetens magnitud och fas i avsnitt 13, dvs med hjälp av överföringsfunktioner mellan tids- och frekvensdomän:

 

Azimut-09.jpg,

 

där A1 - A4 är de reella och komplexa delarna av input resp respons i tidsdomänen (dvs överföringsfunktionen). 

Teoretiskt sett så är överhörningen mellan kanalerna (crosstalk) antingen i fas eller ur fas (180 grader), eftersom spolarna ju sitter ihop. Men i praktiken har man en stigtid och en falltid eftersom detta är en stegfunktion. Feickert beräknar överhörningens fasvinkel vid 1kHz och plottar dessa för vänster och höger kanal för olika azimutlägen. Där kurvorna skär varandra är man nära +90 och -90 grader, dvs minimalt fasfel.

Ställ in rätt azimutvinkel med hjälp av metodiken under fliken "Azimuth/Crosstalk" i programmet. Jag brukar börja med fem mätpunkter där jag först vrider tonarmsskalet två snäpp moturs, mäter, vrider 1 snäpp medurs och mäter osv tills jag har fem mätvärden och Adjust+ kan rita upp följande grundmätning:

 

Azimut-00.jpg

 

Därefter tar jag bort grundmätningen, vrider (i detta fall) ett kvarts snäpp medurs i förhållande till "0" i grundmätningen. Om jag har tid så kan jag därefter göra samma procedur, men där varje snäpp är hälften så stort. Då får jag nya grafer där skärningarna ligger närmre 0-linjen. Om de fortfarande är en bit från 0-linjen så tar jag bort mätningen igen och vrider med ännu mindre snäpp. Så kan man hålla på tills man har saxat in skärningen kring 0.

 

Om både fas och kanalseparation har skärningspunkter och dessa korrelerar så är allt frid och fröjd. Om man har en pickup som ger stora skillnader och skärningspunkter för kanalseparation, så måste man prioritera. Om fas har skärningspunkt men inte kanalseparation, så bör man välja inställning där fas har skärningspunkt. Detta eftersom örat reagerar mycket känsligare för fasfel än för måttliga värden på kanalöverhörning. Om kanalseparation har skärningspunkt men inte fas, så tvingas man välja skärningspunkten för kanalseparation. Detsamma gäller även om fasrespons inte skiljer särskilt från -2 moturs till +2 medurs.

Observera att VTA påverkar resultaten i azimut-mätning eftersom man påverkar läget för nålens anliggningsyta. Se till att ha hyfsat rätt VTA innan mätning, eller (om du vill ta dig tid) gör samma mätning som azimut för olika VTA-lägen. 

 

Hastighet

Mät och ställ in hastigheten för 33 och 45rpm under fliken "Speed" i programmet. LP-skivans hastighet mäts med samma testspår vid 331/3 och 45rpm, tonen är 3150Hz vid 331/3 och 4252Hz vid 45rpm:

 

Speed33-01.jpg   Speed45-01.jpg

 

Avvikelsen registreras under 30s, och på basis av detta kan svaj och fladder räknas ut för 331/3rpm. Eftersom 0.55Hz är detsamma som ett varv vid 331/3rpm, så innebär filtrering vid 0.5Hz att fel som beror på en ojämn LP ej medräknas:

 

Speed33-01.jpg

 

 

Frekvensgång

Kontrollera frekvensgången med hjälp av metodiken som beskrivs under fliken "Frequency Response" i programmet:

 

Frequency-02.jpg

 

Mätningen görs med tre långa svep 20-20000Hz, först stereo, sedan vänster och sist höger kanal. Beräkningen av frekvensgång görs med FFT. Både pickup, tonarm, kablage, stepup, riaa och försteg spelar in på resultatet, på gott och ont. What you see is what you get, och det går inte direkt att utröna vad som orsakar eventuella avvikelser från rak frekvensgång. Svepen är riaa-kodade och graverade -20dB (~1,1cm/s 0-peak vid 1kHz), så man behöver riaa-avkodad linjeförstärkning för att kunna mäta den svaga signalen.

 

 

Resonansfrekvenser

Mät pu+tonarm resonansfrekvens horisontellt och vertikalt med rutinen som finns under fliken "f res" i programmet:

 

Resonance_lateral-01.jpg

Resonance_vertical-01.jpg

 

Mät tonarmsresonans i ett bredare register upp till 500 Hz. Detta görs under fliken "Tonearm Resonances" i programmet:

 

Tonearm_resonance-01.jpg

 

I samtliga dessa fall ska man tänka på att mätningen är baserad på output från riaa eller försteg. Det finns flera källor på vägen som kan dämpa resonanser, exvis sut, riaa och ev försteg. Det går därför inte att jämföra Adjust+ mätningar med direktmätning av resonanser.

 

 

THD - Distorsion

Slutligen mäts distorsion vid 1kHz och maxnivå (11.3cm/s), se fliken "Harmonic Distorsion" i programmet:

 

Distorsion-03.jpg

 

Här borde jag prova öka HTF en aning för att jämna ut mellan kanalerna.

 

I övrigt bör man när man har kommit såhär långt ha en mycket välinställd pickup! :)

 

 

Pro-version

Adjust+ finns även i en pro-version där man kan göra diverse mätningar med det inbyggda oscilloskopet.

Här är en FFT-mätning på en Lyra Atlas med 1kHz-ton, stereo respektive höger kanal:

 

1kHz-stereo.jpg

 

1kHz-right.jpg


Och med rosa brus, vänster respektive höger kanal:

 

pinknoise-left.jpg

 

pinknoise-right.jpg

 

 

Lyssna om det låter bra när du har harvat igenom dessa mätningar.

Link to comment
Share on other sites

 

Pickupmontage-med-Ortofon-Audacity.jpg

 

ortofon-test-record.jpg         audacity.jpg

 

Ortofon har gjort en mängd testskivor genom åren. Både för studio- och privatbruk. Denna utgåva kom 2016 och är indelad i fyra sektioner; frekvensgång, kanalbalans, spårningsförmåga och avkodningsförmåga. Testskivan är graverad med konstant hastighetsamplitud vilket innebär att man inte ska mäta med signalen genom ett riaa. Sida 1 och 2 innehåller samma spår, vilket är mycket bra med tanke på slitage eller om man skulle råka skada skivan.
 
Vi redovisar här en metod för pu-inställning där man använder testskiva ihop med pc-mjukvara för inspelning. En mjukvara som är lämplig för detta är Audacity.
 

Innan man går för djupt med pickupinställningar är det bra att veta att stepup/riaa/försteg är felfria. För att kontrollera att ditt riaa/försteg har korrekt frekvensgång och signalbalans, och även för att se förstärkningen så kan du koppla in en cd-spelare, diskspelare eller dac med inspelade syntetiska svep och testtoner.

Spela in en 1kHz-ton med Audacity och studera kanalerna i vågformen. Vänd gärna kanalerna genom att skifta kablarna, och se så att resultatet blir detsamma. Här finns testtoner., och såhär ser en 1kHz stereoton 0dBFS ut i Audacity:

 

audacity-02.jpg

 

För att kontrollera frekvensgång kan man spela in ett svep i Audacity. Testfiler finns att ladda ner tex här.

Observera att du behöver ett ljudkort av god kvalitet som kan avkoda minst det bitdjup och upplösning som svepet ska redovisa. Om du ska spela in ett 24-bitars svep tex 1-48000Hz så måste ljudkortet klara minst 24/96.

Observera också att ovanstående syntetiska svep är linjära, dvs de har samma ljudenergimängd vid alla frekvenser, till skillnad från exponentiella svep som har samma ljudenergimängd per oktav.

Såhär ser ett svep ut om man plottar det som ett spektrum i Audacity och därifrån exporterar en textfil;

 

hdsweep_1Hz_48000Hz_-3dBFS_30s_audacity.jpg

 

Efter kontroll av riaa/försteg och lite labbande med syntetiska svep så är det lämpligt att börja med test-LP.

 

Ortofons test-LP är graverad med följande spår på båda sidor:

  1. Frequency Sweep Left Channel 800 Hz – 50 kHz. Log. 28 sec. Linear cut (800 – 20000 Hz ±1,5 dB)
  2. Frequency Sweep Right Channel 800 Hz – 50 kHz. Log. 28 sec. Linear cut (800 – 20000 Hz ±1,5 dB)
  3. Frequency Sweep Left Channel 800 Hz – 50 kHz. Log. 28 sec. Linear cut (800 – 20000 Hz ±1,5 dB)
  4. Frequency Sweep Right Channel 800 Hz – 50 kHz. Log. 28 sec. Linear cut (800 – 20000 Hz ±1,5 dB)
  5. Reference tone 1000 Hz 5 cm/sec rms Left    
  6. Reference tone 1000 Hz 5 cm/sec rms Right    
  7. Reference tone 1000 Hz 5 cm/sec rms Left    
  8. Reference tone 1000 Hz 5 cm/sec rms Right    
  9. Tracking ability, lateral 50 μm peak    
  10. Tracking ability, lateral 60 μm peak    
  11. Tracking ability, lateral 70 μm peak    
  12. Tracking ability, lateral 80 μm peak    
  13. Tracking ability, lateral 90 μm peak    
  14. Tracking ability, lateral 100 μm peak    
  15. Square Wave Form 2.7 msec duty cycle 3:7

 

Jag skulle gärna se att man hade med en 1kHz stereoton med hög hastighet. Det finns ju plats på LPn!


Spår 1-4 Frekvensgång

Ett svep från 800 Hz till 50000 Hz är graverat först i vänster kanal, sedan i höger, sedan om igen i vänster och sist i höger kanal.

Det är mest intressant att se vad som händer högfrekvent och med detta spår kan man se den karakteristiska dubbelpuckeln som normalt finns hos pickuper i regionen 15-25kHz. Det finns en mängd faktorer som kan inverka till avvikelser för detta svep, tex kabelkapacitans, pickupens last, inverkan av sut, nåltryck, sliten pickup etc. Ibland kan en liten kompromiss av pickuplasten ge en bättre övergripande frekvensgång.

 

Om man spelar in detta svep i Audacity, så kan man såklart studera vågformen som ser ut såhär:

 

Ortofon-waveform.jpg

 

Svepet är exponentiellt, och vid 0 sek startar en 800Hz-ton som sveper genom registret för att avslutas vid 50kHz vid 28sek. Det kan matematiskt beskrivas som f(t)= = 800 x 1,159t. Det innebär att svepet är vid 24kHz när det har gått 23sek.

Det finns en FFT-funktion i Audacity så att man kan plotta spektrat i frekvensdomänen i stället för tidsdomänen. Ett exponentiellt brus som detta innebär att man har graverat med samma mängd energi per oktav. Spektraltätheten måste således öka när frekvensen ökar, och här är frekvensgången justerad med 3dB/oktav ( 10 log (fi/fi-1) ) för att kunna visa detta i frekvensdomänen:

 

ortofon-audacity-3db-korr.jpg

 

 

Såhär ser svepet ut om man studerar det i oscilloskop:

 

 

 

Spår 5 - 8 Höger, vänster och kanalbalans

De fyra påföljande spåren är graverade med 5cm/s rms och en 1kHz referenston. Först vänster, därpå höger, vänster och höger kanal.

Spela in två av tonerna och studera dem i Audacity. Här kan man titta på periodtid, magnitud och kanalseparation.

 

ortofon-audacity-5-8.jpg

 

Höger/vänster-spåren på 1kHz fungerar ocksså utmärkt för azimuth- och zenith-justering. Överhörning beror till viss del på begränsningar i pickupens motor, och detta brukar specificeras som kanalseparation i pickupens datablad. Men en felmonterad pickup avseende azimut och zenit ger ytterligare avvikelse i form av överhörning.

 

 

Spår 9 - 14 Spårningsförmåga

Dessa spår är graverade lateralt med en 315Hz-ton där spåren ges successivt högre amplitud. Det börjar med 50µm och ökar med 10µm per spår till 60, 70, 80, 90 och 100µm.

Om signalen börjar distordera så kan du kontrollera om det händer före på vänster eller höger kanal, och om så är fallet justera anti-skating. Distorsionen brukar låta som intermittenta, stötvisa transienter. Om båda kanaler distorderar kan du prova öka nåltrycket i små steg. Observera att skatingkraften då också ändras, så du kan på nytt behöva ändra anti-skating.

 

 

ortofon-audacity-9-14-.jpg

 

 

Spår 15 Fyrkantvåg

Detta spår är graverat med en 2.7ms fyrkantvåg med pulsbredden 3:7, dvs en serie harmoniska toner som modulerats tillsammans till en extrem vågform. Om du spelar in signalen i Audacity kan du se hur väl din skivspelare klarar att avkoda den.
Obs! Ortofons spår med fyrkantvåg skall spelas genom RIAA, annars får den helt fel utseende.

 

ortofon-audacity-16.jpg

 

 

 

Lyssna om det låter bra när du har harvat igenom dessa mätningar.

 

Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Koppla-in-stepup-och-riaa.jpg

 

 

DSC_3982-.JPG

 

Förstärkning
Huvudmålet när man kopplar ihop en vinylrigg är att få tillräcklig förstärkning till försteget för att inte få för hög brusnivå.
Om ditt riaa har 40dB förstärkning krävs normalt 5mV in för att förstärka till linjenivå.
Om ditt riaa har högre förstärkning (vilket många har), så kan du sätta målet motsvarande lägre.

Om din pickup har output 0.5mV (@ 1kHz 5cm/s 0-peak) och ditt riaa är aktivt bör du således sikta på 60dB total förstärkning (5/0.5=10ggr=20dB + 40dB).
Om din pickup har output 0.5mV (@ 1kHz 5cm/s 0-peak) och du har ett standard 47kohm mm-riaa med 40dB förstärkning så behöver du komplettera med en trafo som har ca 20dB förstärkning (1:10).
Om din pickup har output 0.6mV (@ 1kHz 5cm/s 0-peak) och du har ett standard 47kohm mm-riaa med 50dB förstärkning så behöver du komplettera med en trafo som har ca 8dB förstärkning (1:2.5).


Belastning
Så fort man kopplar en signalkälla (pickup, cd, bandspelare etc) till en last (exvis riaa, trafo, försteg etc) så skapar man en spänningsdelare mellan en källimpedans och en lastimpedans. För att inte förhållandet ska påverkas menligt (spänningsdelaren blir en volymkontroll/dämpare) behöver lastimpedansen vara minst 10 gånger högre än källimpedansen.

Om din pickup har en källimpedans (=internimpedans=självimpedans) på 15 ohm så bör den lastas med minst 150 ohm för att pickupen inte ska minska sin output.


Stepup-transformator
I en SUT (stepup-transformator) kommer impedansen på primärsidan att se ut som lastimpedansen dividerat med omsättningen i kvadrat. Så om lastimpedansen (riaat) är 47kohm och man använder en sut 1:20, så kommer pickupen att se en impedans som är 47000/202=118 ohm. En sådan pickup bör således inte ha högre internimpedans än 12 ohm.


Jordning
Du ska i första hand jorda tonarmen till riaa-steget. Jordkabel från skivspelare ansluts till jordskruv på riaa.
Om du använder en SUT och upplever brum så kan det förbättras om du ansluter jordkabeln till SUTen och därifrån till riaat.
(komplettering kommer)


Många som spelar med både enklare vinylriggar och toppklassanläggningar nöjer sig med dessa kontroller och väljer pu/sut/riaa osv så att dessa regler uppfylls, och det fungerar ofta mycket bra.

Se inlägg nedan för kontroll av din egen pickup-sut-riaa.

 

 

ÖVERKURS

Om man experimenterar med resistorer mellan SUT och riaa och detta låter bättre, så är det sannolikt pga att man minskar påfrestningen på sitt riaa (headroom har aldrig skadat) och/eller att man dämpar SUTens ringningar snarare än att man har ändrat pickupens prestanda (vilket man förvisso också gör).
Det kan i dessa lägen finnas mycket att vinna på att prova en annan SUT med lägre omsättning och att lasta pickupen annorlunda.


Förstärkning
Samma som ovan, men det kan finnas anledning att kompromissa och sänka total förstärkning för att få en mer optimerad krets baserat på ingående delkomponenter.

Observera att ditt riaa kan bli överstyrt vid för hög insignal, speciellt om du väljer högre förstärkning i riaat. En pickup med generös output (även mc) kombinerat med sut och hög omsättning kan resultera i 20-30mV insignal till riaat, vilket får många riaa att krokna. Mata inte med mer än max 2/3 av tillgängligt headroom.


Belastning
Samma som ovan, men beräkna optimal last för att undertrycka ultraljudsresonanser som beror på kabelkapacitans. Ju lägre kabelkapacitans, desto högre upp i frekvens ligger dessa resonanser.

För att anpassa pickupbelastningen när man använder en SUT kan man komplettera med en resistor på primärsidan. Det är ju pickupens last man vill förändra, inte transformatorns. Beräkning av motståndets storlek anges nedan. Om man sänker impedansen genom att komplettera med en resistor på sekundärsidan (vilket ofta rekommenderas) så kommer man dels sänka pickupens output, dels dämpa trafon :blackeye:. OM det skulle visa sig låta bättre med ett motstånd på sekundärsidan, så är det sannolikt mycket bättre att använda en SUT med lägre omsättning, och om SUTen har ringningar är en möjlighet att i stället komplettera med en RC-krets (dock ej rek av MatsT).

 

r-last-sut-o-riaa-ill.jpg

 

Om du parallellkopplar ett motstånd på SUTens primärsida så att pickupen ska se 448 ohms last så ska motståndet väljas enligt:


last_med_sut2.jpg

 

 

Kretsen kan illustreras såhär:

 

r-last-sut-o-riaa2.jpg

 

Välj inte SUT med högre förstärkning än vad som krävs med tanke på ditt förstegs brusnivå. Som vi redovisade i mätningar i avsnitt 16 finns det tillfällen där en SUT som förstärker till MM-nivå kommer prestera mindre bra, speciellt när man använder en pickup med lite högre internimpedans.

 


Stepup-transformer
Ingen trafo är ideal. SUTar med högre omsättning brukar ha större avvikelser (allt annat lika) eftersom ju fler lindningsvarv på sekundärsidan desto mer resistans och kapacitans mellan lindningarna, vilket ger ringningar och snabbare avrullning högfrekvent. Ringningar ligger högt över audiobandet (ca 100kHz) men de kan i hög grad påverka och deformera en modulerad signal. För att skapa hög omsättning kan man alternativt ha färre lindningar på primärsidan, men detta sänker primärinduktansen vilket skapar tidig avrullning och olinjäriteter lågfrekvent.

 

Peo har uppmärksammat mig på att Lundahl aldrig ändrar hur sekundärlindningarna kopplas, oavsett omsättning. Sekundärsidan är fast och sannolikt är det pga att den är beräknad för att möta en standardiserad last på 47 kohm.

 

Trafo-konstruktion, amorf eller mymetallkärna, typ av metall, spolens konstruktion, koppar- eller silverlindning? (komplettering kommer)

 

Serie- eller parallelkopplad trafo? (komplettering kommer)

 

Och så är det då frågan om vad som händer i tidsdomänen. Tillför en trafo tröghet och är denna tröghet större ju större omsättning man har? ... (komplettering krävs)

 

Jordning
Samma som ovan. Prova med jordningsprodukter.


Kablar
Använd korta och lågkapacitiva kablar. Speciellt mellan pickup och SUT eftersom detta höjer resonansfrekvenserna för kretsen och minskar påverkan från störningar.
Tvinna och skärma kablage för att minimera störningar, brus och brum.

 

Mätning

(komplettering kommer)

 


Fördjupning: läs avsnitt 9.

 

Link to comment
Share on other sites

Val-inkop_av_vinylspelare.jpg

 

Arbete pågår.

 

För kontroll av elektriska anpassningar behöver man kolla upp spänningsförstärkning (gain) i aktuell apparat. Denna anges ibland i dB och ibland i omsättning, dvs hur många gånger man förstärker i förhållande till insignalen. Om insignalen är 1 V och utsignalen är 10 V, så är förstärkningen 10 gånger vilket är detsamma som 20dB. Använd kalkylatorn nedan för att omvandla mellan dessa båda. För beräkning av spänningsminskning (loss) anges negativa värden i dB alternativt tal <1 för omsättning.

 

SPÄNNINGSOMVANDLING dB ↔ OMS

Spänningsökning (gain):  dB   →   ggr
Spänningsomsättning 1:X:  ggr  →   dB


Nominell signalnivå är den nivå som en apparat (krets) är dimensionerad för att arbeta vid. Nivån uttrycks normalt i dB. Alla nivåer som uttrycks i decibel måste relatera till en referensnivå. Referensnivån för spänning är 1 volt RMS, vilken då sätts som 0 decibel. Dvs 1 VRMS = 0 dBV.

 

Det förekommer även en gammal telefonstandard med 0 dBu (unloaded reference voltage), som motsvarar den spänning som krävs för att generera 1 milliwatt effekt vid 600 ohms belastningsimpedans. 0 dBu = -2dBV. Även enheten dBm är vanlig eftersom den är effektrelaterad till 1 mW. 1 dBm = 0,77 V.

 

Eftersom en elektrisk audiosignal är växelspänning varierar den och har ingen konstant nivå. Alla audiosignaler varierar dock mellan ett maxvärde och ett minvärde, och medelvärdet av den positiva och negativa delen av signalen beräknas som RMS (Root Mean Square). För en ren ton med 1 VRMS så är toppvärdet 1.4 V. Toppvärden anges med VPEAK eller VPK. Spänningssvinget mellan max positivt och max negativt värde anges som VPP.

 

Konsument-hifi har normalt en nominell linjenivå -10 dBV, dvs 0.32 VRMS.
Pro audio har normalt en nominell linjenivå +4 dBu, dvs 1.2 VRMS.

 

Man kan således normalt räkna med att en apparat är kalibrerad för signal 0.32 VRMS om det är konsumentaudio, medan den är kalibrerad för 1.2 VRMS om det är pro-audio (Om det skulle sitta VU-mätare på apparaten så skulle mätarna visa 0 för dessa respektive signalnivåer).

 

referensnivaer-dB.jpg

Förhållandet mellan referensnivå och nominell linjenivå för konsument- respektive pro-audio.

 

 

 

VAL AV DRIVVERK

 

Ställ dig (eller butiken) följande frågor när du tittar på drivverk:

  • Ska du bara spela LP eller även singlar? 78-varvare? Hur ställer man om hastigheter på aktuellt driverk?
  • Vilken typ av tonarm ska sitta på? 9", 12", tangential? Finns det armbord till min arm?
  • Kommer jag använda två tonarmar? Går det?
  • Skall drivverket jordas? Hur gör man det?

Läs avsnitt 5 för att ställa dig frågan vilken typ av verk som kan passa dig; Vill jag ha flytande eller fast upphängning i chassit? Rem- eller direktdrift? Vad är det för typ av motor och motorstyrning? Vilken konstruktion har tallrikslagret?

 

 

ANPASSNING AV PICKUP OCH TONARM

 

Nedanstående formulär kan användas på flera sätt. Dels om du har en tonarm och vill prova om en pickup kommer passa till den, eller om du har en pickup och funderar på vilka tonarmar som passar till den. Mata in aktuella data så beräknas tonarmsresonansen för den aktuella kombinationen. Du bör hamna mellan 7 - 12 Hz. Observera att du kan laborera med skruvarnas vikt för att höja eller sänka resonansfrekvensen. Kompliansen avser statisk fjädringsmjukhet vertikalt eller horisontellt. Vid fördjupning, se avsnitt 3 och 8.
 

TONARMSRESONANS

Pickup

lyra-atlas.jpg

 

Komplians:  µm/mN
Vikt:  g

 

Montering

screws.jpg

Vikt:  g
     

 

Tonarm

tonearm.jpg

Effektiv massa:  g

 

Lägsta resonansfrekvens f0 =  Hz Poor


 

 

ANPASSNING AV PICKUP TILL RIAA

 

Likväl som den mekaniska anpassningen mellan pickup och tonarm är viktig, så är det minst lika viktigt att man har elektriskt anpassade komponenter för att en vinylspelare ska prestera bra. I nedanstående formulär kan du kontrollera om din pickup (MM eller MC) fungerar ihop med ditt riaa och kablage, och om du behöver stepup-transformator (SUT) samt vilken omsättning och impedans som i så fall är lämplig. Man kan (och bör) självfallet lyssna sig fram till sitt önskvärda sound, men vi tror att merparten tycker att det är trevligare att lyssna på en komponents prestanda än att lyssna på elektriskt felaktiga anpassningar.

 

"Grön gubbe" indikerar att allt är ok. "Gul gubbe" innebär att du ligger minst 10% utanför rekommendationer. "Röd gubbe" innebär att du ligger minst 20% utanför rekommendationer.

 

Försök gärna verifiera rekommenderade värden från tillverkaren tex hos din handlare, Stereophile eller här på Euphonia, det är nästan mer regel än undantag att de uttrycker sig oklart. Vi har inte redovisat alla beräkningssamband och -förutsättningar, mest med tanke på att försöka hålla det enkelt. Skicka ett PM eller ställ en fråga i forumet om något är oklart.

 

Tillverkare anger en pickups output i mV baserat på en standardsignal på en testskiva. RIAA/IEC/NAB har 0dB referens vid 1kHz för hastighet 3.54cm/s rms 45o (vä eller hö) alternativt 5.0cm/s rms lateralt.
De flesta tillverkare håller sig till detta, men en del anger output vid 5cm/s 0-peak 45o vilket är samma sak, eller 7cm/s 0-peak lateral vilket också är samma sak.
Det förekommer även en DIN-referens för stereo-LP 8cm/s 0-peak (5.6cm/s rms) för 1kHz 45o. För mono-LP är motsvarande referens 11.3cm/s 0-peak för 1kHz, givetvis lateralt.

Referensen gäller normalt för både 33 och 45rpm, men DIN anger även 12cm/s 0-peak vid 1kHz för 45rpm.


Om data för din pickup inte är angivet för 5cm/s rms lateral vid 1kHz, så kan du räkna om till detta. Om det tex är angivet 0.5mV vid 8cm/s 0-peak lateral, så kan du ange 0.5 x 0.71 x 5 / 8 = 0,22 mV.


Följande är angivet i NAB AUDIO RECORDING AND REPRODUCING STANDARDS FOR DISC RECORDING AND REPRODUCING:

Quote

 

3.15 Reference Recorded Program Level - Stereophonic: 

It shall be standard that the reference recorded program level for each channel in its plane of modulation shall produce the same reference deflection on a standard volume indicator (ASA Standard C16.5-1961) as that produced by a 1000 cps tone recorded at a peak velocity of 5.0 centimeters per second. 

1 Feb, 1964

 

 

 

ANPASSNING AV MM-PICKUP TILL RIAA

Pickup

 

mm-cartridge.jpg

 

 

Pickupens utsignal @ 1kHz:  
 mVRMS @5cm/s lateral

 

Rek. belastningsimpedans: 

 ohm

 

Rek. belastningskapacitans:

 pF

Signalkabel
cable.jpg

 

Kabelkapacitans: 

 pF

Glöm inte lägga till ca
30pF för tonarmskablage.
Om du inte vet kapacitans
för dina kablar så kan
du anta 100+30pF.

Resistor


resistor-0.jpg

 

 

Resistans: 
 kohm

tomt fält = ingen resistor

  

 

Kondensator


capacitor-0.jpg

 

 

Kapacitans: 
 pF

tomt fält = ingen kondensator

  

 

RIAA

riaa.jpg

 

Förstärkning (gain @ 1kHz): 

 dB

 

Ingångsimpedans: 

 ohm

 

Ingångskapacitans:

 pF
 
Resultat:        
        Tips!
 Utspänning från RIAA:  mV Poor Utspänning från RIAA bör normalt ligga en bit över 0,25V för att inte få för hög brusnivå, men normalt under 1,5V för att inte riskera överstyrning. Riaa med valbar förstärkning fungerar normalt bäst med lägre förstärkning. 
 Belastningsimpedans:  ohm Poor Din pickuptillverkare bör ange rekommenderad belastningsimpedans och -kapacitans.
 Belastningskapacitans:  pF Poor Den kapacitiva belastningen påverkar i det övre registret. Bilden visar en simulering av en fiktiv MM-pickup, och illustrerar tydligt hur kapacitansen påverkar signalen. C-simulering.jpg

 

 

 

ANPASSNING AV MC-PICKUP TILL RIAA

Pickup

 

benz-lp.jpg

 

Pickupens utsignal @ 1kHz:  

 mVRMS @5cm/s lateral

 

Pickupens internimpedans:

 ohm

 

Rek. belastningsimpedans: 

 ohm....

Resistor

 

resistor-0.jpg

 

 

Resistans:   

tomt fält = ingen resistor


 ohm

RIAA

 

riaa2.jpg

 

Förstärkning (gain @ 1kHz): 
 dB

 

Ingångsimpedans: 

 ohm
 
Beräknat resultat:        
        Tips!
 Utspänning från RIAA:  mV icon-sad.jpg Ditt försteg måste ha en ingångskänslighet som klarar förstärka till linjenivå. Utspänning från RIAA bör således normalt ligga en bit över 0,25V för att inte få för hög brusnivå, men normalt under 1,5V för att inte riskera överstyrning. Riaa med valbar förstärkning fungerar normalt bäst med lägre förstärkning, dvs riaat har en linjär förstärkning inom audiobandet. 
 Belastningsimpedans:  ohm icon-sad.jpg Din pickuptillverkare bör ange rekommenderad belastningsimpedans. Om inte, så brukar det hamna inom 10-20 ggr pickupens internimpedans.

Vid korrigering av pickupens belastningsimpedans kan du parallellkoppla riaats ingång med en resistor.

 

 

 

ANPASSNING AV MC-PICKUP TILL STEPUP OCH RIAA

Pickup

 

lyra-atlas.jpg

 

 

Pickupens utsignal @ 1kHz:  

 mVRMS @5cm/s lateral

 

Pickupens internimpedans:

 ohm

 

Rek. belastningsimpedans: 

 ohm....

 

 

Resistor alt 1
resistor-1.jpg

 

SUT / Headamp
 

sut.jpg

 

 

Resistor alt 2
resistor-2.jpg

 

Primärresistor:  SUT-omsättning:  Sekundärresistor: 
tomt fält = ingen resistor


 
 ohm

.......1:


1:1=ingen SUT
....... 
tomt fält = ingen resistor


 
 kohm
     

RIAA

riaa.jpg

Förstärkning (gain @ 1kHz): 
 dB

 

Ingångsimpedans: 

 ohm
 
Beräknat resultat:        
        Tips!
 Utspänning från RIAA:  mV icon-sad.jpg När du ska välja omsättning för en SUT - välj så låg som möjligt. Det ger oftast bäst resultat. Ditt försteg måste dock ha en ingångskänslighet som klarar förstärka till linjenivå. Utspänning från RIAA bör således normalt ligga en bit över 0,25V för att inte få för hög brusnivå, men normalt under 1,5V för att inte riskera överstyrning. Riaa med valbar förstärkning fungerar normalt bäst med lägre förstärkning. 
 Belastningsimpedans:  ohm icon-sad.jpg Din pickuptillverkare bör ange rekommenderad belastningsimpedans. Om inte, så brukar det hamna inom 10-20 ggr pickupens internimpedans.

Vid korrigering av pickupens belastningsimpedans kan du antingen parallellkoppla SUT:ens primärlindning med en resistor (alt 1), eller en resistor parallellt med sekundärlindningen (alt 2), eller både och.

Går du på en primärresistor kommer du bara att påverka pickupens belastning, men väljer du sekundärresistor kommer även SUT:ens belastning påverkas. Att belasta SUT:en lite "tuffare" behöver inte vara en nackdel, en lägre sekundärimpedans kan reducera ev. ringningar på SUT:ens utgång.

 

 

 

OMTIPPNING

 

Om du märker att din pickup börjar spela sämre, så kan den antingen ha blivit mekaniskt skadad i nålarm eller upphängning. En del material i upphängningen åldras, och elastiska material påverkas av både rumsklimat och utmattning.


Om du i övrigt trivs med ljudsignaturen från din pickup så finns det tillverkare som erbjuder omtippning, där antingen bara nål och upphängning byts eller allt innandöme inkl generator, så kallad rebuild. Många tillverkare erbjuder detta (sök på retip eller rebuild med din pu-modell), men även firmor som van den Hul eller Soundsmith, där Peter Ledermann är kända för att utföra detta. En del tillverkare har annars ett inbytesprogram, så om du skickar in din gamla pickup (även trasiga) så får du bra rabatt på en ny av antingen samma eller bättre modell.

 

 

MONO, STEREO OCH MULTIKANAL

 

Ingen av författarna har större erfarenhet av annat än stereoavspelning, men det står helt klart att det är bäst att avspela musik på det sätt som den är inspelad.
En monoinspelning blir alltså sannolikt bäst med monoavspelning. En del LP från 70-talet är mixade kvadrafoniskt. Dessa går att avspela med stereo-pickup, men det krävs fyrkanals förstärkare med kvadrafoni för att avkoda signalen. Det finns en rad varianter av mono och stereo för avspelning av LP.

 

 

 

Resultat

Mjukvara:

vinyl-LP.jpg

 

 

 

LP inspelad och graverad i mono.

Äkta mono

LP inspelad i mono, graverad i stereo men utgiven som mono.

Dual mono

LP inspelad i mono, ommixad och graverad i stereo.

Dual mono

LP inspelad och graverad i stereo.

Stereo

LP inspelad och graverad i 4-kanal.

 

Kvadrafoni

Pickup:

frog-gold.jpg

 

Mono-pickup, generator med endast ett par spolar. Vertikal komplians är låst.

Äkta mono

Hybrid mono-pickup, generator med dubbla par spolar som endast läser av
mittsignal (lateralt). Vertikal komplians är låst.

Dual mono

Stereo-pickup, generator med dubbla par spolar som läser av mitt- och sidosignal
(lateralt och vertikalt). Har både lateral och vertikal komplians.

 

Stereo och kvadrofoni.

Förstärkeri:

amplifier.jpg

 

 

 

 

Monoförstärkare.

Äkta mono

Stereoförsteg där en signal dubbleras via förstegets ingång (ej att rekommendera).

Dual mono

Stereoförsteg där en signal dubbleras via förstegets utgång.

Dual mono

Stereoförstärkare med mono-omkopplare.

Dual mono

Stereoförstärkare.

Stereo

4-kanals förstärkare med quad.

 

Kvadrafoni

Högtalare:

speaker.jpg

 

 

En högtalare för mono.

Äkta mono

Två högtalare för mono.

Dual mono

Två högtalare för stereo.

Stereo

Fyra högtalare för surround.

Kvadrafoni

 

Anm: Spela inte en stereo-LP med monopickup eftersom det skadar skivan. En mono-LP kan dock spelas med stereo-pickup utan problem. Observera att de flesta LP som är märkta mono är stereo (dual mono) även om originalinspelningen var mono. Äkta mono-LP har som regel ingen märkning alls, helt enkelt eftersom det inte fanns stereo när de gavs ut.

 

 

icon-happy.jpg

icon-moody.jpg

Link to comment
Share on other sites

Guest
This topic is now closed to further replies.
×
×
  • Create New...