Sign in to follow this  
calm

Reealistisk helg i musiken och teknikens tecken.

Recommended Posts

Problemet med PC och Mac är att de som allt annat digitalt inte låter likadant över tiden. Räcker med firmware eller programuppdateringar så kan man ha fått ett bättre, sämre, annorlunda eller möjligen likadant ljud. Sen är ju inte en dator som används till annat också inte lika väl fungerande över tiden heller.

Så personligen så är jag lite skeptisk till generella uttalanden om hur digitala grunkor som använder uppgraderingsbara mjukvaror "låter". 

 

/Harryup

Edited by Harryup
calle_jr likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Min slutsats rörande de musikexempel som spelades i R2R och DSD var att de var så påfallande lika och att det ena exemplet jämfört med det andra så var det inte samma utfall varje gång, dvs att utfallet var inte givet i någon bestämd riktning. Själv föredrog jag i några fall den digitala varianten. Nu gjorde jag dessvärre inte noteringar så jag kan inte säga vilka som jag föredrog åt ena eller andra hållet.

Tycker att Harryups kommentar är intressant rörande utfallen vid PC-baserad återgivning att som jag förstår så skapas en ny "kopia" vid varje uppspelning medan R2R är konstant i förhållande till originalet, nota bene att inte magnetismen förändras på något sätt vilket den naturligtvis gör. Därav begränsad livslängd på masterbanden, men där kopiering av originalet är så lika att de ljudmässiga "förlusterna" inte är så stora vid varje kopiering. Förutsätter naturligtvis att utrustningen håller högsta klass.

I vart fall var det en intressant övning som påvisade att allt beror på hur man hanterar de olika medierna och att det givetvis är skillnad på digitalt och digitalt liksom R2R och R2R. Det förekommer kompressioner i båda fallen så dynamiken i jämförelse kan också variera. Det var nog den stora skillnaden om man jämför DSD med vanlig CD att detta inte var på något sätt begränsat dynamiskt i DSD. Ett av skälen till att jag själv satsade på bandspelare är just dynamiken som ger en helt annan närvarokänsla.

 

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det roliga och intressanta förutom musiken och tekniken är naturligtvis att träffas och umgås IRL. Många tankar och idéer utbyts vid sådana här träffar.

 

P1090689.jpg.585b8012ef4637dfd855dd858c3e1792.jpg

 

Det är den stora behållningen tycker jag själv. Därför ett stort tack till värdarna på Stylus och Opus 3 som ledde övningen. Det kommer säkert till att sätta  griller i huvudet på en del och skapa nya habegär.:mm::D

 

Tack och bock för denna gång och vi kommer som ett skott om detta upprepas!

 

Calm

calle_jr likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Den egentliga upprinnelsen till hela helgens aktiviteter var en diskussion i somras som jag och Bebop hade om att mötas några nyblivna och gamla bandspelarägare för att diskutera tekniken men naturligtvis också utbyta erfarenheter kring tillgänglig musik och tillgängliga officiella leverantörer, där man kan beställa masterbandkopior. Som i alla skeden av nyvaknat intresse, så finns det blindskär, alltifrån usla bootlegs till kopierade LP. Så det var egentligen den ursprungliga planen, men som utökades med fler aktiviteter som råkade sammanfalla under denna helg. Svårigheten att köpa band är många gånger naturligtvis tillgången men också att på förhand bedöma musik och kvalitet. Det är oftast lättare med digitala källor att de är tillgängliga i någon form på nätet som sampler eller på Youtube. Viktigt att veta eftersom priset på band kan vara betydande mellan 250-450 dollar och uppåt. Det är egentligen inte så konstigt då själva bandet plus metallspole ibland kostar ca 100 dollar.

Så det var utgångspunkten för en lyssning hemma hos mig.

 

Calm

 

 

Edited by calm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Trevligt att demonstrationen råkade sammanfalla med ert möte men jag undrar fortfarande vad som demonstrerades. Var det Opus band, Stylus produkter eller var det rentav ett test mellan band och digitalt?

Jag har sett bilder på Facebook också men inte ens där kan jag lista ut anledningen med tillställningen.

Share this post


Link to post
Share on other sites
58 minutes ago, UffeZ said:

Trevligt att demonstrationen råkade sammanfalla med ert möte men jag undrar fortfarande vad som demonstrerades. Var det Opus band, Stylus produkter eller var det rentav ett test mellan band och digitalt?

Jag har sett bilder på Facebook också men inte ens där kan jag lista ut anledningen med tillställningen.

Musiken och musikmedier var helt i fokus. Arrangör var visserligen Stylus men egentligen inget snack om hårdvaror utan huvudnumret var Opus 3 och jämförelsen mellan olika tekniker att dokumentera och presentera musik. En presentation utifrån Opus 3 som professionell aktör på marknaden både i analog produktion och motsvarande digital. Det är få aktörer som spelar in på det "gamla" sättet i naturlig akustik och med samtliga musiker på plats samtidigt oavsett hur man dokumenterar analogt eller digitalt och med ett minimum av mikrofoner i många fall. Utfallet blir oavsett en musikalisk upplevelse som hänger ihop med klanger och harmonier som lirar. Kan ibland att uppleva att musik i moderna sammanhang som spelas in i trånga och dämpade utrymmen med musiker var för sig i multikanalmickning som möts först i mixningen, blir inte så naturligt som i livesammanhang där mycket av musiken skapas i ögonblicket. Särskilt i den musik som jag gillar, triojazz, så är samklangen otroligt viktig, dvs hur instrumenten interagerar och skapar gemensamma och nya klanger och hur musikerna triggar varandra i improvisation. Många gånger är den typen av musik ett "samtal" med "call and respons" på ett ytterst sofistikerat sätt och som i bästa fall leder till det som kallas för flow. Dvs när musiken bara flyter utifrån ett nästan transliknande tillstånd. Det kan vi uppleva ibland, men mer sällan i moderna inspelningar om vi inte talar om klassisk musik som håller kvar de gamla metoderna. Allt handlar sannolikt om produktionskostnad, studiotid etc.

Den enda rättshandling idag som inte kan ske via fullmakt eller ombud lär vara ingående av äktenskap som kräver strikt personlig närvaro.:D

 

Calm

 

calle_jr likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Oavsett syftet med mötet så var resultatet intressant och faktiskt också väntat. DSD128 bör vara tillräckligt bra för att behålla masterbandskvalitet och onekligen känns det trevligare ur distributionsperspektiv också. Jag är fortfarande tveksam till om viljan finns hos dem som äger masterbanden att distribuera dem i digital form eftersom de går att kopiera så enkelt.

 

Vi får väl helt enkelt vänta och se vad som dyker upp men tills vidare spelar jag mycket vinyl eftersom det oftast ger mig mer välbehag än nyutgåvor i digital form. Jag delar uppfattningen att själva inspelningssättet är det allra viktigaste och moderna studioproduktioner är i regel så dåliga när de når det utskällda master-ledet att det knappt går att försämra (kanske lätt överdrivet :unsure:).

calm likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Väl hemma hos mig bänkade sig gänget framför anläggningen, Jag körde lite uppvärmning i form av cd och vinyl för att ha som jämförelse och referens när vi sedermera gick över till bandspelare.

 

P1090695.jpg.23d97d4b7190cb5df392cb4d59a26cbd.jpg

 

Från vänster Torkel med servicemanualen till  min Studer A807 i knät, Calle_jr och Eliot. 

 

 

P1090693.jpg.2b84b4e252556e78972850f47d38075d.jpg

 

Bebop agerade tape-jockey och på bordet en del band som spelades under kvällen. Undertecknad och Harryup ej med på bild.

 

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites
22 minutes ago, calm said:

Musiken och musikmedier var helt i fokus. Arrangör var visserligen Stylus men egentligen inget snack om hårdvaror utan huvudnumret var Opus 3 och jämförelsen mellan olika tekniker att dokumentera och presentera musik. En presentation utifrån Opus 3 som professionell aktör på marknaden både i analog produktion och motsvarande digital. Det är få aktörer som spelar in på det "gamla" sättet i naturlig akustik och med samtliga musiker på plats samtidigt oavsett hur man dokumenterar analogt eller digitalt och med ett minimum av mikrofoner i många fall. Utfallet blir oavsett en musikalisk upplevelse som hänger ihop med klanger och harmonier som lirar. Kan ibland att uppleva att musik i moderna sammanhang som spelas in i trånga och dämpade utrymmen med musiker var för sig i multikanalmickning som möts först i mixningen, blir inte så naturligt som i livesammanhang där mycket av musiken skapas i ögonblicket. Särskilt i den musik som jag gillar, triojazz, så är samklangen otroligt viktig, dvs hur instrumenten interagerar och skapar gemensamma och nya klanger och hur musikerna triggar varandra i improvisation. Många gånger är den typen av musik ett "samtal" med "call and respons" på ett ytterst sofistikerat sätt och som i bästa fall leder till det som kallas för flow. Dvs när musiken bara flyter utifrån ett nästan transliknande tillstånd. Det kan vi uppleva ibland, men mer sällan i moderna inspelningar om vi inte talar om klassisk musik som håller kvar de gamla metoderna. Allt handlar sannolikt om produktionskostnad, studiotid etc.

Den enda rättshandling idag som inte kan ske via fullmakt eller ombud lär vara ingående av äktenskap som kräver strikt personlig närvaro.:D

 

Calm

 

 

Jag håller helt fullt med om att många av dagens inspelningar inte når upp till vad en gång presenterades med färre mickar mot de tekniska möjligheter som finns idag. Där gör Opus3 en välgärning. I det fallet så är "less is more". Studioteknikerns kunskap har blivit underordnad med den nyare "enklare" tekniken. Nåja den är inte enkel, det vet jag. Men den är mer hanterbar i ett utrymmesperspektiv och det det finns mer möjlighet att justera i efterhand. Hantverket har därmed försvunnit till förmån för sängkammarinspelningar  och nervöst närmickade inspelningar som ger mer obehag än njutning. Det stora förfallet började med Portastudion och autotuning vilket gör att även jag skulle kunna sjunga in en trudilutt :blush

Att DSD skulle vara sämre eller bättre än bandet har jag ingen åsikt om mer än att det digitala formatet är mer hanterbart än band.

För mig handlar det om att lyssna med den utrustning som bäst lämpar sig till det inspelade materialet. I mitt fall vill jag komma så nära det ursprungliga som möjligt. Är produktionen inspelad digitalt för CD, DSD eller annat medie så väljer jag det till förmån för att köpa en i efterhand tillfixad vinylskiva.

Samma sak gäller med exempelvis en masterbandskopia. Kan jag komma över ett sådant så vill jag helst spela upp det på en studiobandspelare. Samma sak gäller vinyl för mig vilket gör att nyproducerad vinyl är rätt ointressant. För mig finns inte några motsättningar mellan olika förmedlare av musik.

 

Nu tillbaka till en av mina tidigare frågor.

Jag ser att det spelades på en Revox PR99 konsumentspelare. Vad var det för DAC som användes mellan förstärkare och dator?

Varför jag skriver konsumentspelare är för att det flera gånger tidigare har skrivits på forumet att en sådan inte kan ge fullt ut samma presentation och kvalitet som en studiobandspelare för masterbandskopior. 

Vinylcalle likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites
4 minutes ago, UffeZ said:

 

Jag håller helt fullt med om att många av dagens inspelningar inte når upp till vad en gång presenterades med färre mickar mot de tekniska möjligheter som finns idag. Där gör Opus3 en välgärning. I det fallet så är "less is more". Studioteknikerns kunskap har blivit underordnad med den nyare "enklare" tekniken. Nåja den är inte enkel, det vet jag. Men den är mer hanterbar i ett utrymmesperspektiv och det det finns mer möjlighet att justera i efterhand. Hantverket har därmed försvunnit till förmån för sängkammarinspelningar  och nervöst närmickade inspelningar som ger mer obehag än njutning. Det stora förfallet började med Portastudion och autotuning vilket gör att även jag skulle kunna sjunga in en trudilutt :blush

Att DSD skulle vara sämre eller bättre än bandet har jag ingen åsikt om mer än att det digitala formatet är mer hanterbart än band.

För mig handlar det om att lyssna med den utrustning som bäst lämpar sig till det inspelade materialet. I mitt fall vill jag komma så nära det ursprungliga som möjligt. Är produktionen inspelad digitalt för CD, DSD eller annat medie så väljer jag det till förmån för att köpa en i efterhand tillfixad vinylskiva.

Samma sak gäller med exempelvis en masterbandskopia. Kan jag komma över ett sådant så vill jag helst spela upp det på en studiobandspelare. Samma sak gäller vinyl för mig vilket gör att nyproducerad vinyl är rätt ointressant. För mig finns inte några motsättningar mellan olika förmedlare av musik.

 

Nu tillbaka till en av mina tidigare frågor.

Jag ser att det spelades på en Revox PR99 konsumentspelare. Vad var det för DAC som användes mellan förstärkare och dator?

Varför jag skriver konsumentspelare är för att det flera gånger tidigare har skrivits på forumet att en sådan inte kan ge fullt ut samma presentation och kvalitet som en studiobandspelare för masterbandskopior. 

Om vi pratar om musikalisk kvalitet så kan den säkert presteras och presenteras  oavsett medieval, men om den på något sätt begränsar den ursprungliga så spelar det roll. Att man har ett redskap för inspelning som kan hanteras lite var som helst som hemma i köket så krävs nog ganska mycket teknisk kunskap för att fullt ut kunna kompensera för t.ex. dålig akustik, mikrofonteknik etc. Sedan kan den musikaliska upplevelsen bli väl så bra, men för oss som har audiofila intressen så kan tyvärr ofullkomlig teknik skymma skönheten i musiken.

Vet ej vad det var för dac men det kan säkert @Daniel svara på.

Jag kan inte uppleva att det skulle vara så stor stor skillnad mellan denna Revox PR99 och t.ex. min egen A807. Om jag har förstått det rätt så är skillnaden mellan avspelningsfunktionen mindre än i inspelningsfunktionen i olika spelare.

 

Calm

 

 

calle_jr likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Hej.

 

Och tack för fint reportage. Jag såg att Bebop redde ut Aesthetix Romulus varianterna. Helt korrekt dessutom.

 

Systemet vi spelade på: (Var mycket riktigt ihopsatt för att vara så transparent och tydligt som möjligt, eftersom vi skulle jämföra olika format. Även högtalarplacering gjordes med tanke på detta.)

 

MOON Evolution 740P försteg

MOON Evolution 780D DSD DAC

MOON Evolution 760AD Slutsteg

YG Acoustics Carmel 2

Nordost V2 Kablar genomgående

Nordost QRT produkter genomgående

Nordost SortKone och SortLift

Nordost QKore i alla enheter, inklusive bandaren

 

Revox PR99 mk2. (Min egen, specialbyggd strömkabel med Revox-kontakt ;) )

 

Vi hade inget försäljningssyfte med eventet överhuvudtaget. Vi har bubblat om detta några gånger tidigare med Jan-Eric och Hugo på Opus3/DSDfiles. Och nu fick vi äntligen till det. Det är kul att göra saker som vi brinner för ibland, och inte alltid hålla på med produktevent, så att säga. Även om det också är kul. Magnetband är något vi har sysslat på med länge och det intresset delar vi med Jan-Eric och Hugo. Jan-Eric har även en bakrund som Nakamichi-specialist, så snart kör vi kanske en grej med några kassettdäck från Nakamichi. :-) 

 

Valet av MOON var självklart. Costa som är en av frontfigurerna för MOON by Simaudio är en gammal magnetbandsfreak, som äger några rullbandare, 28 kassettdäck och en hel hög Walkman Professionals, som han kalibrerat till perfektion. Hade hans reseschema inte varit så tajt hade också kommit över. Bara för att det var kul!

 

Som sagt, vår hobby och passion handlar om musik, men även de fantastiska apparater som har förmågan att beröra oss när de reproducerar musiken. Utan känslor är detta meningslöst på något vis. Tror de flesta som är i branschen håller med om detta. Om de bara är ute efter att tjäna pengar borde de sälja bilar istället. Det är enklare och har en betydligt större kundgrupp. Så vi på Stylus kommer givetvis att köra produktevent, men vi kommer även att köra mer av typen som vi gjorde i helgen. Nästa kommer nog att handla om skivspelare och hur man optimerar dem. Kanske i ett litet workshopformat. 

 

Vi får se. Tack igen. Kul att så många kom förbi och var kvar så länge.

 

/Daniel, Karl & Björn

 

 

 

 

UffeZ and calle_jr like this

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 minutes ago, UffeZ said:

Är produktionen inspelad digitalt för CD, DSD eller annat medie så väljer jag det till förmån för att köpa en i efterhand tillfixad vinylskiva.

Samma sak gäller med exempelvis en masterbandskopia. Kan jag komma över ett sådant så vill jag helst spela upp det på en studiobandspelare. Samma sak gäller vinyl för mig vilket gör att nyproducerad vinyl är rätt ointressant. För mig finns inte några motsättningar mellan olika förmedlare av musik.

Bingo! :thumbsup: Jag tänker precis på samma sätt om det är möjligt. Jag handlar i görligaste mån på "originalformatet" LP/CD(SACD). Ett undantag är då masterbandskopior men det är på rätt håll s a s. Ett annat undantag är att jag köper en hel del klassiker av jazz/klassisk musik som True/Pure DSD128-kopior tagna direkt från masterband av den enkla anledningen att det blir för dyrt att köpa allt som masterbandkopior om man ens får tag på dem. Många av dem är även svåra att få tag på LP eller väldigt dyra och alla lät inte bra på LP. Ett exempel är Deutsche Grammophon som på 50-60-talen prioriterade lågt brus än bästa ljud. Decca, Mercury och RCA lät i regel mycket bättre. 

 

Men det finns ett antal Deutsche Grammophon-titlar att handla som Pure DSD64, 128 eller 256. Det är alltså överföringar gjorda utan inblandning av remastring vare sig analogt eller via PCM. De låter betydligt bättre än de LP som sedan släpptes. Ett exempel är denna inspelning av "Patetique" från 1961 (inspelad 1957):  https://www.highdeftapetransfers.com/products/tchaikovsky-symphony-no-6-mravinsky-evgeny-mravinsky-conducts-the-leningrad-philharmonic-orchestra-pure-dsd

 

Ett icke så välljudande original går på ca 500:- (+/-), https://www.discogs.com/Tschaikowsky-Leningrader-Philharmonie-Jewgenij-Mrawinskij-Symphony-No-6-In-B-Minor-Op-74-Pathétique/release/4175711

 

Share this post


Link to post
Share on other sites
27 minutes ago, Daniel said:

Hej.

 

Och tack för fint reportage. Jag såg att Bebop redde ut Aesthetix Romulus varianterna. Helt korrekt dessutom.

 

Systemet vi spelade på: (Var mycket riktigt ihopsatt för att vara så transparent och tydligt som möjligt, eftersom vi skulle jämföra olika format. Även högtalarplacering gjordes med tanke på detta.)

 

MOON Evolution 740P försteg

MOON Evolution 780D DSD DAC

MOON Evolution 760AD Slutsteg

YG Acoustics Carmel 2

Nordost V2 Kablar genomgående

Nordost QRT produkter genomgående

Nordost SortKone och SortLift

Nordost QKore i alla enheter, inklusive bandaren

 

Revox PR99 mk2. (Min egen, specialbyggd strömkabel med Revox-kontakt ;) )

 

Vi hade inget försäljningssyfte med eventet överhuvudtaget. Vi har bubblat om detta några gånger tidigare med Jan-Eric och Hugo på Opus3/DSDfiles. Och nu fick vi äntligen till det. Det är kul att göra saker som vi brinner för ibland, och inte alltid hålla på med produktevent, så att säga. Även om det också är kul. Magnetband är något vi har sysslat på med länge och det intresset delar vi med Jan-Eric och Hugo. Jan-Eric har även en bakrund som Nakamichi-specialist, så snart kör vi kanske en grej med några kassettdäck från Nakamichi. :-) 

 

Valet av MOON var självklart. Costa som är en av frontfigurerna för MOON by Simaudio är en gammal magnetbandsfreak, som äger några rullbandare, 28 kassettdäck och en hel hög Walkman Professionals, som han kalibrerat till perfektion. Hade hans reseschema inte varit så tajt hade också kommit över. Bara för att det var kul!

 

Som sagt, vår hobby och passion handlar om musik, men även de fantastiska apparater som har förmågan att beröra oss när de reproducerar musiken. Utan känslor är detta meningslöst på något vis. Tror de flesta som är i branschen håller med om detta. Om de bara är ute efter att tjäna pengar borde de sälja bilar istället. Det är enklare och har en betydligt större kundgrupp. Så vi på Stylus kommer givetvis att köra produktevent, men vi kommer även att köra mer av typen som vi gjorde i helgen. Nästa kommer nog att handla om skivspelare och hur man optimerar dem. Kanske i ett litet workshopformat. 

 

Vi får se. Tack igen. Kul att så många kom förbi och var kvar så länge.

 

/Daniel, Karl & Björn

 

 

 

 

Onekligen roligt att ni brinner så för musiken både Stylus och Opus 3 och jag uppfattade också att detta var syftet med eventet. Lärde mig en hel del, men framförallt förklaringar om musikens tillkomst och tankar kring den ur lite olika aspekter inte minst inspelningsmässigt, var synnerligen intressant. Så jag ser gärna fram emot en fortsättning.

 

Calm

Daniel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Jag tycker att det är rimligt att köpa inspelningarna på formatet de är gjorda på/för och det finns inget egenvärde i att köpa nyproducerad vinyl för mig men irriterande nog låter sådana påfallande ofta påtagligt bättre än CD-versionen av samma inspelning. Det har säkert en del med målgruppen att göra men kanske också att bas-boost och komprimering passar sämre för LP än CD? Praktiskt taget alla nya inspelningar är gjorda digitalt och är de inte det så går LP-mastern ändå igenom ett digitalt steg i graveringsprocessen så det är inte analogt/digitalt som är avgörande egentligen.

 

Pure DSD verkar intressant och jag ska nog fixa till en avspelningskedja för sådant snart. Master-tape är också intressant men jag är inte beredd att betala så mycket som banden kostar om det inte är favoritmusiken som finns på dem och än så länge är det inte fallet.

 

Edit. Tillägg - Tack till Stylys och Opus3 för att ni anordnade träffen och gjorde den här tråden möjlig!

Edited by MatsT
Daniel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

För mig handlar format mycket om musiktillgång. Får många år sedan bestämde jag mig för att mina apparater skulle göra min musiksamling och min musikintresse större, inte mindre. Det betyder att jag vill kunna njuta av all möjlig musik, oavsett hur "välproducerad" den var. Det ledde in mig på vinyl. Detta var innan DSD. Skälet var att jag tycker att det analoga löser komplexitet och transienter bättre. Stora orkesterverk, stökig rock och sånt där funkar bättre i mina öron. En gles Jazztrio gör sig finfint på CD. Tycker att DSD också fixar detta, trots att det är digitalt, ;-) Jan-Erics inspelningar är ibland omöjliga att separera på format. Samma gäller många av Peter McGraths inspelningar som jag hört mycket genom åren då vi jobbade med honom.

 

Så för mig är Vinyl nr.1, där har jag störst tillgång till bra musik. Sen kommer DSD. Rullband är ju fantastiskt, men musiktillgången är begränsad. Det finns ju ofta kvalitéer i reproduktion av musik som är ytterst subjektiva, som ger njutning trots att hjärnan vet att det låter sämre rent tekniskt. Kvalitéer som är svåra att fånga. Det är därför jag hellre lyssnar på en gammal Walkman än min iPhone, när jag är bärbar. Inte bättre, men mycket härligare. 

Edited by Daniel
Apexorca and lindome like this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Ett stort tack, både till, alla besökare och Stylus för en trevlig tillställning! 

 

Och grattis till nya lokalen Stylus! Ser fram emot fler tillställningar där vägar till välljud utreds och uppleves. 

 

Hälsningar Hugo & Jan Eric

Daniel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites
8 hours ago, Harryup said:

Så personligen så är jag lite skeptisk till generella uttalanden om hur digitala grunkor som använder uppgraderingsbara mjukvaror "låter". 

 

/Harryup

 

Jag har själv ingen hårddisk baserad musiklösning så min kommentar är bara resultatet av att ha läst åtskilliga tester genom åren. Jag kan inte dra mig till minnes ett enda test i ämnet där man inte kommenterar den "brusiga" och "interferensrika" miljö som en PC/laptop/MacMini bjuder på. Och i 9 fall av 10 så har den dedikerade apparaten (server/streamer/NAA- uppsättningen) gått hem med segern. Där av min tolkning att dator-miljön generellt sett inte är optimal för digitala filer. Men du har säkert egna och bättre erfarenhet av detta. Kunskap som jag gärna tar till mig. 

Skulle vara intressant med lite fler kommentarer från alla här på forumet som är bevandrade i Den hårddisk-lagrade musikens domäner. Om en Laptop utan krusiduller kan spela ikapp med en rullbandare - vad skulle man gissningsvis få för resultat med en dedikerad streamer-lösning inkl. jordade switchar och separata strömboxar. Eller varför en dedikerad ripper/streamer? 

 

Edited by bigblue

Share this post


Link to post
Share on other sites
30 minutes ago, Absolute Audio said:

Ett stort tack, både till, alla besökare och Stylus för en trevlig tillställning! 

 

Och grattis till nya lokalen Stylus! Ser fram emot fler tillställningar där vägar till välljud utreds och uppleves. 

 

Hälsningar Hugo & Jan Eric

Ja då kan vi direkt denna väg tacka speciellt till er och att vi i Euphonia-gänget fick en egen sittning för att hinna med vårt övriga program. Mycket givande och intressant och det gick inte att ta miste på att ni verkligen gillar vad ni håller på med, nämligen att sprida god musik på bästa möjliga sätt för den som inte är på plats i tid och rum!

Tack!

Calm

Daniel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Vi kunde spela lite jämförelser mellan vinyl och bandspelarband, inte som en absolut en direkt teknisk jämförelse som hos Stylus utan mer som en som en musikalisk jämförelse.

 

Här vinylen som Eliot hade med sig.

 

Bilder på mitt ex av engelska originalet TV 34145S, pressad av Decca med stamper: VS-2439-2L & VS-2440-1L

TV34145-S-lbl1.jpg

 

och denna i masterbandkopia

 

  • Analogue Productions: Ultra Tape RRAP 0005, Rachmaninoff, Symphonic Dances

 

Donald Johanos - Rachmaninoff: Symphonic Dances/ Vocalise -  Reel to Reel

 

 

Själv tyckte jag att bandkopian var överlägsen i avseende dynamik och dramatik och gav en mycket mer fyllig framställning även musikaliskt . 

 

Olika uppfattningar naturligtvis och ibland nyhetens behag som tjusar i stunden innan hjärnan har hunnit kalibrera.

 

5a142ad4d8bec_P1090697(1).jpg.735679984e3277f47ec1581087b27c16.jpg

 

Spänstiga diskussioner är aldrig främmande för detta gäng, det är högt i tak även för taxar. :D

 

Calm

 

Calm

Edited by calm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Förutom engelska originalet så hade jag med mig återutgåvan på 45rpm av Analogue Productions och där upplevde jag att originalet hade mer upplösning i diskanten medan återutgåvan på 45rpm hade mer kraft. De andra tyckte att tolkningen var lite tam jämfört med t.ex. utgåvan från Reference Recordings, Eiji Oue, men när vi spelade bandet så var det en helt annan kraft och dynamik än på vinyl :mm:

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det kanske mest avundsvärda förvärvet som Eliot kommit över är en masterbandkopia på Patricia Barbers ; Café Blue.

 

 Premonition Records: Patricia Barber – Café Blue,  troligen utgiven i ett fåtal kopior så därför särskilt attraktiv för mig som gammal Barber fan.

Den är tyvärr inte till salu, men ibland kan droppen urholka stenen. :D

 

Vi spelade inte vare sig vinyl eller cd som jag har i olika versioner, men jag kan den ganska bra vid det här laget och kunde snabbt konstatera att detta var en annan upplevelse vad gäller dynamik och närvarokänsla. Tycker att pianospel lämpar sig utmärkt för analog återgivning, men att inspelningen naturligtvis har en digital master. Övertoner, kropp och sträng sitter som en smäck. Ingen tunn återgivning precis. :mm:

 

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites

Spännande. Så hos Stylus lät datorlagrad musik (DSD) väldigt likt R2R bandets motsvarande. Men hos Calm så hamnade vinyl på efterkälken jämfört med bandlagrad musik i det aktuella fallet. Vad tror ni är orsakerna bakom detta? 

Share this post


Link to post
Share on other sites
16 minutes ago, bigblue said:

Spännande. Så hos Stylus lät datorlagrad musik (DSD) väldigt likt R2R bandets motsvarande. Men hos Calm så hamnade vinyl på efterkälken jämfört med bandlagrad musik i det aktuella fallet. Vad tror ni är orsakerna bakom detta? 

Det kan man naturligtvis spekulera i men inte med säkerhet säga. Det finns skillnader i dynamiken som jag tycker är den mest tydliga skillnaden. Den skillnaden tycker jag inte fanns mellan R2R och DSD. Här hamnar nivåerna ungefär lika medan, vinylen framstår som återhållen i den delen. Sedan är det som jag skrev att det kanske inte var identiska inspelningar som i Opus 3 fallet.

Calm

Share this post


Link to post
Share on other sites
31 minutes ago, bigblue said:

Spännande. Så hos Stylus lät datorlagrad musik (DSD) väldigt likt R2R bandets motsvarande. Men hos Calm så hamnade vinyl på efterkälken jämfört med bandlagrad musik i det aktuella fallet. Vad tror ni är orsakerna bakom detta? 

Den konklusionen gör inte jag. Man får ta inspelning för inspelning. Det är inte generellt så att ett format alltid låter bättre. Det handlar snarare om handarbetets kvalitet och, som vi varit inne på, hur inspelningen är gjord. Hos Stylus lyssnade vi på analoga inspelningar överförda utan remastring direkt till DSD128 respektive inspelningar gjorda på DSD128 överförda direkt till analoga band. Hos Calm spelade vi bl a på riginalplatta och jämförde med en remastrad 45-varvsutgåva och en bandkopia av mastern (innan den har anpassats för gravering till vinyl). 

 

Calm har ingen möjlighet att spela DSD. 

 

SACD-skivor är gjorda i DSD64 men hos Stylus lyssnade vi på DSD128 vilket har dubbelt så mycket information som SACD. Det enda sättet att avnjuta detta är att spela från en dator (oavsett om den är förpackad i ett hifi-skal eller inte.

Share this post


Link to post
Share on other sites

Det är väldigt intressant detta och tack alla inblandade för ett trevligt reportage!

 

Jag läser följande på DSDFile: 

 

Quote

What DSD do is bring you “true to life” analogue sound in the digital domain! This is what we and so many others heard the first time we listened to DSD. It helps very much to have experienced a perfect analogue music signal before. Preferably from a Reel to Reel tape deck playing a Master Tape. But also a better vinyl system. Done right DSD128 is indistinguishable from the Master Tape. No other digital format is when taken to the extreme.

 

Kan ni möjligen berätta lite mer om processen och vilken utrustning som används för att gå från masterband till DSD  @Absolute Audio ?

Share this post


Link to post
Share on other sites

Tack för denna rapport. Jag undrar bara hur en Revox står sig mot en Studer i bra skick? Är det en faktor som spelar in på detta Digital vs. Analog test?

 

Jag har bara testat några Studer mot varandra och de kan skilja sig åt lite, men det har bara varit lite ljusare eller lite mörkare i klangen. Allt annat samma. 

Min gissning är att Studer skulle höja det analoga ljudet ett snäpp till. Varför skall vi jaga proffsmaskiner som Studer för i så fall. Visst driftsäker, men ändå. 

Det är ju i alla fall vad alla dessa rullbandstrådar antyder. Tex @Mr. D har ju trimmat sin säkert redan välljudande och fina Studer genom att byta en del elektroniska komponenter till snävare toleranser så att den låter bättre än originalet vad jag förstår. Då måste det väl vara skillnad mot en Revox som är en mycket enklare produkt? 

 

Kul även att höra om testet hos dig @calm. Jag har just denna Rachmaninov titel på band på väg till mig i detta nu. Det verkar ju lovande.

 

5 hours ago, calm said:

 

Tycker att pianospel lämpar sig utmärkt för analog återgivning, men att inspelningen naturligtvis har en digital master. Övertoner, kropp och sträng sitter som en smäck. Ingen tunn återgivning precis. :mm:

 

Calm

 

Jag håller med. Det är konstigt, men jag föredrar den analoga uppspelningen framför den digitala i de flesta fall även om det är inspelat digitalt. Det är säkert något som läggs till signalen som jag gillar. Jag har hört detta i flera fall till och med i en studio där de som har den tyckte likadant. 

Share this post


Link to post
Share on other sites
1 hour ago, Apexorca said:

Tack för denna rapport. Jag undrar bara hur en Revox står sig mot en Studer i bra skick? Är det en faktor som spelar in på detta Digital vs. Analog test?

 

Jag har bara testat några Studer mot varandra och de kan skilja sig åt lite, men det har bara varit lite ljusare eller lite mörkare i klangen. Allt annat samma. 

Min gissning är att Studer skulle höja det analoga ljudet ett snäpp till. Varför skall vi jaga proffsmaskiner som Studer för i så fall. Visst driftsäker, men ändå. 

Det är ju i alla fall vad alla dessa rullbandstrådar antyder. Tex @Mr. D har ju trimmat sin säkert redan välljudande och fina Studer genom att byta en del elektroniska komponenter till snävare toleranser så att den låter bättre än originalet vad jag förstår. Då måste det väl vara skillnad mot en Revox som är en mycket enklare produkt? 

 

Kul även att höra om testet hos dig @calm. Jag har just denna Rachmaninov titel på band på väg till mig i detta nu. Det verkar ju lovande.

 

 

Jag håller med. Det är konstigt, men jag föredrar den analoga uppspelningen framför den digitala i de flesta fall även om det är inspelat digitalt. Det är säkert något som läggs till signalen som jag gillar. Jag har hört detta i flera fall till och med i en studio där de som har den tyckte likadant. 

Jag tror inte att den upplevda skillnaden som slog mellan DSD och R2R och egentligen i båda riktningarna hade något med utrustningen att göra utan att det kan ha med själva inspelningen eller nivåer vid avspelningen att göra. Jag tycker att det är slående att kvaliteten var så pass bra och lika att det är svårt att kategoriskt utse någon vinnare om det nu ens skulle vara intressant, vilket jag inte tycker. Så varför välja? Mer en fråga vad man tycker är praktiskt eller det man tycker är roligt. Eftersom jag nu ligger mer åt det analoga hållet tycker jag att det är mer spännande och roligt att undersöka bandspelarmediet och dess tillgängliga musik som är naturligtvis huvudsaken.

 

Calm

Apexorca likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

 

Tack till Stylus, Absolute Audio och Opus 3 för en trevlig tillställning :app:. Det blev lite kort för mig (transporter tar tid), men jag är glad för den tid jag lyckades delta.

Fräck lösning med lyssningsrummet där man sitter på avsatser, som en liten amfiteater.

Både dsd och r2r lät vackert - rent och klangrikt.

 

Daniel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites
5 hours ago, Bebop said:

Den konklusionen gör inte jag. Man får ta inspelning för inspelning. Det är inte generellt så att ett format alltid låter bättre. Det handlar snarare om handarbetets kvalitet och, som vi varit inne på, hur inspelningen är gjord. Hos Stylus lyssnade vi på analoga inspelningar överförda utan remastring direkt till DSD128 respektive inspelningar gjorda på DSD128 överförda direkt till analoga band. Hos Calm spelade vi bl a på riginalplatta och jämförde med en remastrad 45-varvsutgåva och en bandkopia av mastern (innan den har anpassats för gravering till vinyl). 

 

Spännande att vi gör så olika tolkningar av inläggen :-).

Har kikat tillbaka men kommer fram till samma sak: Dvs hos Stylus tolkar jag det som om man upplevde källorna relativt vara lika. Hos Calm föredrog man R2R. Men du gör alltså en annan konklusion. Sedan går det självklart inte att jämföra tvärs över respektive demo då källmaterialet varierade - men det har jag ju å andra sidan inte heller hävdat. 

Jag har lyssnat på R2R i 8-10 olika system. Oavsett om det spelats mot CD, dator eller vinyl så har jag upplevt att det ljudet från masterband-kopiorna stått i en klass för sig. Men här var det alltså betydlig jämnare (hos Stylus). 

Hoppas att detta spännande evenemang blir ambulerande och dyker upp på Västkusten inom en inte allt för avlägsen framtid så att man får chans att ta del av detta med egna öron. 

 

sprudel likes this

Share this post


Link to post
Share on other sites

Please sign in to comment

You will be able to leave a comment after signing in



Sign In Now
Sign in to follow this