Jump to content

På ny rulle - nu till Belgien


Bebop

Recommended Posts

3 hours ago, Bebop said:

Det är faktiskt rätt enastående eftersom jag antar att åtminstone 3 bandare är inblandade efter det första inspelningen.

 

Går det normalt sett att fintrimma hastigheten vid in-/avspelning på dessa maskiner så att man kan kompensera om en bandgeneration hamnat lite "off"? 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, Taxmannen said:

 

Går det normalt sett att fintrimma hastigheten vid in-/avspelning på dessa maskiner så att man kan kompensera om en bandgeneration hamnat lite "off"? 

Det går inte på min B62, och jag vet inte om någon nånsin gör det på sina moderna maskiner. Man fintrimmar hastigheten utifrån ett kalibreringsband.

Se exvis MRL: http://www.jrfmagnetics.com/mrltapes.html

 

Link to comment
Share on other sites

21 hours ago, calle_jr said:


MRL har en lång rad kalibreringsband, beroende på vilket syfte man har med kalibreringen.
Banden är märkta med en kod, tex 21T204.
1:a tecknet är en siffra och står för bandets bredd, "2" betyder 1/4" band.
2:a tecknet är en siffra och anger typ av testignal, "1" betyder Multifrequency.
3:e tecknet är en bokstav och anger hastighet, "T" betyder 7½ips. "J" betyder 15ips.
4:e tecknet är en siffra och anger fluxnivå, "2" betyder 250nWb/m. "4" betyder 355nWb/m.
5:e och 6:e tecknet är löpnummer som bara bestämmer vilken eq som valts. "04" är NAB för 7½ips, dvs med tidskonstanter 3180och 50 µs.

 

Detta band är NAB 7½ips 250nWb/m:

 

DSC_3420.JPG

 

 

Det innehåller i tur och ordning:

  1.  1kHz reference flux level 0dB (250nWb/m).
  2.  500Hz vid -10dB för inställning av azimut och hastighet.
  3.  8kHz för grovinställning av azimut.
  4.  16kHz för fininställning av azimut.
  5.  10sek-toner med 32, 63, 125, 250, 500, 1k, 2k, 4k, 8k, 10k, 12.5k, 16k och 20k Hz för kalibrering av frekvensgång.
  6.  1kHz referenston, samma som pkt 1. Kan användas för att sätta output så att vu-mätarna visar 0dB.


För att få fram en FFT spelade jag in alla 10sek-tonerna i pkt 5 ovan, skalade bort mellanrummen och minskade längden till under 1sek per ton. För att få en fin ljudfil krävs det ganska mycket precision när man skär i en sådan inspelning, och jag fick lappa ihop vågformen på millisekundnivå. Det tog ett tag...
Såhär ser vågformen ut när jag har skalat bort och lagat. Man kan kalla det för ett kvasisvep :)

 

MRL-testtoner-waveform-audacity.jpg


Den är som synes knappt 8sek lång. Från början var den nästan 3min eftersom den förutom tonerna innehöll en man som berättade vilken frekvens som skulle spelas.


Dessutom är bandet NAB 7½ips, så jag fick räkna om magnituden med "anti-NAB" och sedan lägga på IEC för hand.
Jag tror det blev rätt :)

 

MRL-testtoner-FFT-audacity.jpg


 

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...
On 1/14/2018 at 19:17, calle_jr said:

MRL har en lång rad kalibreringsband, beroende på vilket syfte man har med kalibreringen.

MRL har även svep för olika bandbredd (1/4", 1/2", 1" och 2") hastigheter (3.75, 7.5. 15 och 30ips), eq (NAB och IEC) och nivåer (250 och 355nWb/m).

Svepen finns i två versioner. Ett med 50s långa exponentiella svep 20 - 20000Hz, och en med 100ms korta svep som används för kalibrering med oscilloskop eftersom man ser nivån för alla frekvenser (500 - 20000Hz) samtidigt.

 

Jag spelade in ett långt svep på Studer B62 med PUC2 i Audacity, och vågformen ser ut såhär;

 

waveform-db.jpg

 

 

En FFT-analys ger frekvensgången, men eftersom svepet är exponentiellt måste den korrigeras med 3dB/oktav;

 

50s_exp_sine_sweep_20-20000Hz-FFT.jpg

 

 

Audacitys spektrumanalysator är inte helt lätthanterlig och jag har lite problem att plotta i frekvensändarna. Det är ofta enklare att studera vågformen som i detta fall visar en avvikelse +/-1.5dB för svepet.

 

Edit:

Jag har nu laborerat med detta, och för att få något begripligt har jag beräknat frekvensgången under 1kHz med en upplösning (16384 samplingar) och över 1kHz med mycket lägre upplösning (1024 samplingar), och sedan satt ihop dessa två kurvor. Då måste jag också lyfta hela kurvan under 1kHz med 12dB eftersom det är mer energi i varje behållare vid lägre sampling (i detta fall 10xlog(16384/1024)=12dB).

Bilden ovan är baserad på det.

 

Edited by calle_jr
Bytt bild
Link to comment
Share on other sites

I have been playing with two sets of heavily modified repro cards. The top card was modified by Master Tape Sound Lab (MTSL) whilst the bottom card was modified by my local tech:

 

L1040110_zpsbstqts5h.jpg

 

Inserting the MTSL cards:

 

 L1040112_zpscrxgh2jm.jpg

 

I had to calibrate the MTSL cards with a MRL tape:

 

L1040113_zpsllm2rkgz.jpg

 

L1040115_zpsrczb1sfq.jpg

Edited by Mr. D
Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...
9 hours ago, calle_jr said:

Det blir kanon! :tongue:

Men...

Sätt stora hjul!!!

Helst 100mm. Jag ångrar bittert att jag inte gjorde det och ska fixa det en dag.

 

Ingen vits att vila på hanen.

Jag valde dock 75mm hjul eftersom fästet gängas i fyrkantrörets gods. Men det är stor skillnad mot 50mm-hjul. Minst 50% bättre :D

 

DSC_4116.JPG

 

DSC_4112.JPG

 

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, calle_jr said:

Ingen vits att vila på hanen.

Jag valde dock 75mm hjul eftersom fästet gängas i fyrkantrörets gods. Men det är stor skillnad mot 50mm-hjul. Minst 50% bättre :D

 

DSC_4116.JPG

 

DSC_4112.JPG

 

Förbaskat snyggt med rostfritt!!!

Och ser ut att vara synnerligen stabilt.

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-13 at 00:26, P-pan said:

Är det något som är förbaskat snyggt så är det svetsfogarna. . .  :thumbsup:

 

... Eller vad säger du @new order ?

Helt ok svets!:thumbsup: Tig svetsar brukar bli bra. Det är ju egentligen en form av gassvetsning, fast istället för att värma materialet med gas, så används ett handtag med volframelektrod och skyddsgas. Resultatet blir en mindre värmezon, med en mindre risk att materialet deformeras. Rostfritt är ett hemskt material att arbeta i. Men det blir snyggt om man vet vad man gör.

 

Det finns galet duktiga svetsare, och det finns en dedikerad sida för bilder på snygga svetsar. Den heter som sig bör Weldporn. Här ett exempel på en vansinnigt snygg rörskarv i svart material med tig. Den som gjort det där har verkligen fulländad sin teknik.

 

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-14 at 12:34, new order said:

en vansinnigt snygg rörskarv i svart material med tig. Den som gjort det där har verkligen fulländad sin teknik.

6FA6681C-E0FC-46DC-AD24-59080C0ED4C1.jpeg

Grymt hantverk!

För den som inte känner till så avser ”svart material” det vi kallar bonnastål.

 

Jag valde inte rostfritt utan omagnetiskt. Rostfritt blev det på köpet :) Till skillnad från svart stål. Men långt ifrån allt rostfritt är omagnetiskt, och de är det mer eller mindre.

Link to comment
Share on other sites

7 hours ago, calle_jr said:

Grymt hantverk!

För den som inte känner till så avser ”svart material” det vi kallar bonnastål.

 

Jag valde inte rostfritt utan omagnetiskt. Rostfritt blev det på köpet :) Till skillnad från svart stål. Men långt ifrån allt rostfritt är omagnetiskt, och de är det mer eller mindre.

Intressant. Det sista stycket. Det finns alltså rostfritt som är magnetiskt? Det hade jag inte en susning om. Men det finns hur många variationer som helst av metall och legeringar att det är nästan omöjligt att greppa. Jag har fått för mig att bland det bättre metallerna att använda till hifibänkar borde vara aluminium. Omagnetiskt. Lätt. Vridstyft. Och samtidigt ganska resonansdött, till skillnad från bonnstål och rostfritt. 

Link to comment
Share on other sites

7 minutes ago, new order said:

Jag har fått för mig att bland det bättre metallerna att använda till hifibänkar borde vara aluminium. Omagnetiskt. Lätt. Vridstyft. Och samtidigt ganska resonansdött, till skillnad från bonnstål och rostfritt. 

 

Finns nog lika många tankar om detta som det finns tillverkare av rack osv. Kollar man tex på Ansuz nya rack så är de gjorda av titan (benen) och aluminium (stagen) med hyllor av någon form av träskiva. Mellan varje sektion på benen och under hyllorna har de keramiska kulor samma som i deras Darkz. Om detta är en bra kombination de kan man ju fråga sig med designern Michael Börresen (tidigare Raidho nu enbart Aavik och Ansuz) verkar ju vara rätt kunnig inom flera områden.

 

Blev kanske lite OT de här...... :)

 

rack_web.thumb.jpg.22198c454fa2c6c4add84b2238f94af7.jpg

 

Link to comment
Share on other sites

Angående metaller, det heter egentligen rosttrögt stål. Nästan alla rosttröga kvaliteér är magnetiska. Vill man vara säker på att det är omagnetiskt så får man välja svindyra SS-2343 eller bättre. Om man ser upp vid bearbetning så kan man klara sig med hälften så dyra SS-2333. Kontrollera efter bearbetning så det fortfarande är omagnetiskt då det finns risk att kornen i materialet "dras ut" i samma riktning. Då kan materialet bli magnetiskt!

Angående metallen aluminium, det är ca. 3 gånger lättare än stål men har samtidigt 3 gånger lägre utböjningsmotstånd! M.a.o. så måste man dimensionera mycket kraftigare än stål för att uppnå samma motstånd mot utböjning! Vad gäller vridstyvhet, mycket sämre än stål! Vad gäller omagnetiskt, många aluminiumkvaliteter kan fungera som en järnkärna i växlande magnetfält, m.a.o. så kan det bli elektriskt magnetiskt! Kan vara bra att känna till. I mitt tycke så är aluminium ett skitdåligt material, svagt, repkänsligt, oxiderande, svårsvetsat m.m. Fördelarna är att det är lättbearbetat och lätt i rätt konstruktioner.

I elektronik är, enligt min mening, koppar och stål att föredra.

/Amatör, Bestmaister och Besserwisser

Edited by Amatören
Slavfet
Link to comment
Share on other sites

12 hours ago, Amatören said:

Angående metaller, det heter egentligen rosttrögt stål. Nästan alla rosttröga kvaliteér är magnetiska. Vill man vara säker på att det är omagnetiskt så får man välja svindyra SS-2343 eller bättre. Om man ser upp vid bearbetning så kan man klara sig med hälften så dyra SS-2333. Kontrollera efter bearbetning så det fortfarande är omagnetiskt då det finns risk att kornen i materialet "dras ut" i samma riktning. Då kan materialet bli magnetiskt!

Angående metallen aluminium, det är ca. 3 gånger lättare än stål men har samtidigt 3 gånger lägre utböjningsmotstånd! M.a.o. så måste man dimensionera mycket kraftigare än stål för att uppnå samma motstånd mot utböjning! Vad gäller vridstyvhet, mycket sämre än stål! Vad gäller omagnetiskt, många aluminiumkvaliteter kan fungera som en järnkärna i växlande magnetfält, m.a.o. så kan det bli elektriskt magnetiskt! Kan vara bra att känna till. I mitt tycke så är aluminium ett skitdåligt material, svagt, repkänsligt, oxiderande, svårsvetsat m.m. Fördelarna är att det är lättbearbetat och lätt i rätt konstruktioner.

I elektronik är, enligt min mening, koppar och stål att föredra.

/Amatör, Bestmaister och Besserwisser

 

Varje material har väl sitt användningsområde där det är ett bra val eller kanske det bästa valet. Skulle tro att flygindustrin tycker Aluminium är bättre än stål i många fall. Oxideringen ger en starkare yta på Aluminium. Aluminiumoxider är grymt starka med mycket högt slitagmotstånd och mycket hög draghållfasthet. Så de oxiderande egenskaperna kan användas som stora fördelar i många applikationer. Blandar man in Zirkonium ökar också elasticitetsmodulen så att det blir styva, hårda och sega. Jag tycker aluminium är ett grymt bra material som kan användas till mycket. 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...