Jump to content

Hälsokontroll av rör


Bebop

Recommended Posts

Vid tilltagande ålder blir hälsokontroller allt mer frekventa, men det bör man faktiskt göra lite då och då. Här handlar det om förstärkarrör som det finns anledning att mäta upp pga ålder eller för matchning. Det här lilla paketet innehåller verktyget. 

KMiPoW.jpgA

Följande detalj visar att det finns val att göra... Det här skall bli intressant att sätta sig in i.

yqmUem.jpg

 

Link to comment
Share on other sites

Visst är det en rörprovare. Det finns en hel del sådana på marknaden men det finns inte så många som har den flexibilitet som den jag köpt, eller rättare sagt som jag och calle_jr köpt tillsammans. Längst ner till höger finns en vridomkopplare med 12 lägen, ett för varje lysdiod på plinten. On/Off och viktigt i sammanhanget är att den skall vara avstängd när man sätter i det rör man vill testa. Ett par säkringar, en voltmeter och rörsocklar för olika typer av rör. Vän av ordning undrar kanske om det inte är ström man mäter när man testar rör? Jo, så är det och det återkommer jag till.

J2Qgs3.jpg

Rörtestaren, med namn RM 1 kommer från Tyskland och tillverkas av Beck Elektroakustik som är lättkommunicerade vare sig man pratar tyska eller engelska.

8VRrgY.jpg

Som ni ser av chassiplåten, så kan man testa många typer av rör. Översta raden är för effektrör och den undre "småsignalsrör". Just denna kombination täcker calle_jr och mina behov men den kan anpassas även för andra rör och den kan även byggas om i efterhand om man vill ha tillgång till andra rör. Becks hemsida har mer information om vilka rörtyper man kan bygga den för.

0zaPGk.jpg

 

Link to comment
Share on other sites

Spännande!:o En sådan där borde jag ha med optionen att mäta ef86 också. När jag var hemma och rotade i källaren i Linköping kunde jag notera att jag hade ett bra gäng ecc82, ecc81, e88cc, el84, ef86 etc

Såg att den säljs härifrån DE, ska bli spännande att ta del av era erfarenheter av den!:mm: 

Link to comment
Share on other sites

Med åren samlas en del rör på hyllor och i lådor. På bilden en skokartong med effektrör 6550 som jag använder. Jag spelar rätt ofta och mycket och jag brukar byta rör effektrör efter ett par år eller kanske lite mer. De använda rören lägger jag i en låda typ "bra att ha". Ibland går ett rör i slutsteget. Mina monoblock visar vilket rör det är som har gått åt pipan och då ersätter jag det med ett av de skolådan vilket inte vållat några problem. Effektrör är dyra, omkring 5-600:- styck för 6550-rör och i mina VTL-block sitter 16 stycken...

Det kan alltså vara idé att vara lite mer omsorgsfull om vad som kasseras eller inte.

S9H6nO.jpg

Det är ju samma sak med smårören. De kostar inte så mycket som effektrör och de varar längre, men det finns ju ingen anledning att byta enbart pga att det gått en viss tid. Det är funktion som är det intressanta och livslängd kan variera betydligt mellan olika tillverkare. Gamla dubbeltrioder för militärbruk sas ha tjockare lager av "elektroner" på sin platta och varade därför längre. 

uNgMpN.jpg

Rörtestaren mäter anodströmmen som är specificerad för varje rörtyp. Ett exempel:

EL 34 specificerar ett önskvärt värde på "plate current" på 100 mA. När man testar rör kommer man att få ett utslag på voltmetern och detta värde skall sedan multipliceras med en koefficient som är olika mellan olika rörtyper. 1 volt på mätaren är för detta rör ungefär lika med 10mA vilket innebär att mätvärdet skall multipliceras med 10. Så om värdet på voltmetern ger 10,5 volt så blir strömmen 105 mA vilket är maxvärdet enligt databladet för EL 34. Röret är alltså ok.

Med rörtestaren finns både beskrivning och börvärden för olika rörtyper. Jag har gjort en kalkylblad i Excel för de olika typer av rör jag har så det är bara att skriva in värdet jag läser av och sedan  får jag resultatet i nästa kolumn vars värde blir grönt respektive rött beroende på värde.

Vad man inte kan se i rörtestare är hur mycket ett rör brusar (dessvärre). Det måste man lyssna sig till via anläggningen.

Så långt teori... nu skall jag prova på riktigt... 

Link to comment
Share on other sites

All mina "överblivna" rör har nu testats. Resultatet ser ni på följande bild. Slutstegsrören i stora vänstra kartongen är helt OK och ligger inom +/-10 % av börvärdet 120 mA. Men det är inte det mest intressanta. Än mer intressant är vilka matchningspar jag kan få ihop. Slutstegsrör arbetar i pull-push, dvs parvis. Anta att du har 4 slutstegsrör där ett visar följande värden: 115, 125, 120 resp 130 mA. Alla dessa världen är OK men kan innebära lite problem beroende på hur du parar ihop dem. Mina slutsteg har en mikroprocessor som säger ifrån. Det skedde för några månader sedan, då en lysdiod visade på "defekt rör" vilket skall läsas som avvikelse från det andra röret i push-pull-kretsen. 

I exemplet parar jag 115 & 120 samt 125 & 130 så fungerar det utmärkt. (Man kan också mäta förstärkningskurvans branthet, s k transkonduktivitet, då olika spänning tillförs som ger ytterligare data för perfekt anpassning. VTL är inte så känsliga för detta som t ex Jadis). Så nästa gång VTL annonserar att matchningsproblem, så plockar jag ut då båda rören och mäter och hittar en bättre matchning. Mycket förnämligt.

För att få störst kontroll måste man mäta även nya rör och anteckna värdena på t ex tomkartongen. Anta att ett nytt rör visar 130 mA och efter 3 år visar 115 mA. Då kan det vara läge att byta. Men om det nya röret visade 120 mA när det var nytt och 115 mA efter tre år så har det röret åldrats mindre.

HsI2fs.jpg

Skokartongen bak till höger visar en samling kasserade rör och förgrunden rör som jag matchat om av typ 12AU7, 12AX7, 12AT7 och 12BH7. (Rörkartongerna i röda bunken är tomkartonger för sopsorteringen). De flesta av dessa har ett börvärde på ca 10mA och de jag sparat ligger också mellan +/- 10 %. När man matchar smårör bör man inte blanda tillverkare eftersom det ofta finns en liten skillnad i ljud som kan ställa till det lite. Den risken är mindre med slutstegsrör, framför allt i förstärkare med många rörpar som i mitt fall. De rör jag kastar har värden som avviker 30 % eller mer mot börvärdena. Även här skall man mäta nyinköpta rör. Dels för att senare kunna se hur de åldras men också för att kontrollera att ens leverans motsvarar det man beställt.

Det är, som jag tidigare skrivit, synd att man inte kan mäta brusnivån också. Om det finns ett sådan instrument så ligger det högt på min önskelista.

Rörprovaren kostade ca 7,000 kronor som jag och calle_jr delar på. Besparingen efter förmiddagens övningar är nästan 10,000 kronor i rör som jag inte behöver ersätta än på ett bra tag. Jag är välförsedd för några år framåt (med reservation för brusnivåer). 

Tack till Peo som gav mig en snabblektion om hur man tyder de resultat man får. Men som sagt, full nytta får man först när man antecknar ett startvärde på nya rör så att man sedan kan mäta hur mycket av röret som är förbrukat, men jag kan i vart fall se från de värden jag noterat idag plus att jag kunnat matcha de rör jag har till passande par.

 

Link to comment
Share on other sites

Detta är jäkligt spännande! Och i längden kostnadseffektivt. 

Det är ju faktiskt ganska svårt att veta när ett rör börjar bli gammalt eftersom det ju inte händer över en natt utan istället försämras gradvis.

De rören som med denna maskin går att testa är ju på den vanligare skalan. Finns det adaptrar som kan användas som även tillåter udda fåglar. Har ju själv 811-rör som ytterligare krånglar till det genom att ha toppanod.   

Link to comment
Share on other sites

On 2017-08-12 at 14:32, Bebop said:

All mina "överblivna" rör har nu testats. Resultatet ser ni på följande bild. Slutstegsrören i stora vänstra kartongen är helt OK och ligger inom +/-10 % av börvärdet 120 mA. Men det är inte det mest intressanta. Än mer intressant är vilka matchningspar jag kan få ihop. Slutstegsrör arbetar i pull-push, dvs parvis. Anta att du har 4 slutstegsrör där ett visar följande värden: 115, 125, 120 resp 130 mA. Alla dessa världen är OK men kan innebära lite problem beroende på hur du parar ihop dem. Mina slutsteg har en mikroprocessor som säger ifrån. Det skedde för några månader sedan, då en lysdiod visade på "defekt rör" vilket skall läsas som avvikelse från det andra röret i push-pull-kretsen. 

I exemplet parar jag 115 & 120 samt 125 & 130 så fungerar det utmärkt. (Man kan också mäta förstärkningskurvans branthet, s k transkonduktivitet, då olika spänning tillförs som ger ytterligare data för perfekt anpassning. VTL är inte så känsliga för detta som t ex Jadis). Så nästa gång VTL annonserar att matchningsproblem, så plockar jag ut då båda rören och mäter och hittar en bättre matchning. Mycket förnämligt.

För att få störst kontroll måste man mäta även nya rör och anteckna värdena på t ex tomkartongen. Anta att ett nytt rör visar 130 mA och efter 3 år visar 115 mA. Då kan det vara läge att byta. Men om det nya röret visade 120 mA när det var nytt och 115 mA efter tre år så har det röret åldrats mindre.

HsI2fs.jpg

Skokartongen bak till höger visar en samling kasserade rör och förgrunden rör som jag matchat om av typ 12AU7, 12AX7, 12AT7 och 12BH7. (Rörkartongerna i röda bunken är tomkartonger för sopsorteringen). De flesta av dessa har ett börvärde på ca 10mA och de jag sparat ligger också mellan +/- 10 %. När man matchar smårör bör man inte blanda tillverkare eftersom det ofta finns en liten skillnad i ljud som kan ställa till det lite. Den risken är mindre med slutstegsrör, framför allt i förstärkare med många rörpar som i mitt fall. De rör jag kastar har värden som avviker 30 % eller mer mot börvärdena. Även här skall man mäta nyinköpta rör. Dels för att senare kunna se hur de åldras men också för att kontrollera att ens leverans motsvarar det man beställt.

Det är, som jag tidigare skrivit, synd att man inte kan mäta brusnivån också. Om det finns ett sådan instrument så ligger det högt på min önskelista.

Rörprovaren kostade ca 7,000 kronor som jag och calle_jr delar på. Besparingen efter förmiddagens övningar är nästan 10,000 kronor i rör som jag inte behöver ersätta än på ett bra tag. Jag är välförsedd för några år framåt (med reservation för brusnivåer). 

Tack till Peo som gav mig en snabblektion om hur man tyder de resultat man får. Men som sagt, full nytta får man först när man antecknar ett startvärde på nya rör så att man sedan kan mäta hur mycket av röret som är förbrukat, men jag kan i vart fall se från de värden jag noterat idag plus att jag kunnat matcha de rör jag har till passande par.

 

Kul! Jag har haft en Beck i snart 10 år. Den har som sagt sparat en massa huvudbry och pengar. Jag har en hel del NOS-rör som passar fint i mina Aesthetix. Särskilt Telefunken 12AX7, Siemens Cca och Philips E88CC SQ. De inte bara låter fint i mina apparater de håller i en evighet också. Man inser att vissa rör kostade mer. 

Link to comment
Share on other sites

8 minutes ago, Daniel said:

Särskilt Telefunken 12AX7, Siemens Cca och Philips E88CC SQ. De inte bara låter fint i mina apparater de håller i en evighet också. Man inser att vissa rör kostade mer. 

När jag köpte mitt VTL-försteg satt ett par franska 12au7 från franska Mazda/CIFTE. Det är ett mycket eftertraktat NOS-rör och svårt att få tag på. Det är det bästa rör jag haft än så länge och är nästintill helt brusfritt. Jag bytte ut dem efter 4-5 år baserat på att de måste gått minst 10,000 timmar. Det har legat i skokartongen sedan dess.

Börvärdet är 10 mA och det är också vad det fortfarande mäter. Dessvärre vet jag inte startvärdet, men det är fortfarande helt intakt och därmed en utmärkt ersättare när nuvarande rör gjort sitt efter ytterligare 3, 4, 5... år(?). Sist jag såg dessa rör på nätet kostade de ca 2,000 kronor paret i bästa sortering inkl moms o frakt. 

Link to comment
Share on other sites

  • 4 months later...
On 8/12/2017 at 14:32, Bebop said:

All mina "överblivna" rör har nu testats.

Jag har bara kommit en bit på vägen. Jag har gått igenom en bunke effektrör.

 

Jag har använt Tube Amp Doctors egna Tung-Sol KT120 en längre tid, så jag har ställt undan en hel del rör efterhand som jag trott att det var dags att byta. Om något rör gått sönder har jag som regel bytt allihop. Becks RM1 Tube Tester gav ett förbluffande resultat, för av de 2/3-delar rör som inte var sönder så var krämen lika bra eller bättre än för de nya rör jag köpt av TAD.

 

Hur påverkas egentligen klangen av lägre anodspänning i ett effektrör :?:
Påverkas brusnivå, eller frekvensomfång eller är det främst hur förstärkaren rullar av ("klipper") :?:

 

Hur är det med signalrör :?:

 

IMG_3580-small.JPG

 

kt120.jpg

Link to comment
Share on other sites

1 hour ago, calle_jr said:

Hur påverkas egentligen klangen av lägre anodspänning i ett effektrör :?:

Det enda jag känner till har jag lärt mig från VTL's manual där de skriver att ytterfrekvensrna rullar av något, men jag har inga värden om hur mycket, men jag inbillar mig att det är begränsat ändå. Jag tycker inte att det är häpnadsväckande skillnad när man byter, men det kan ju bero på att jag har bytt för tidigt. Jag har fick samma resultat som du.

 

Efter rörprovarens entré kommer jag inte att byta så ofta. Jag bytte tidigare sådär vart annat, vart tredje år (effektrör). Det tycks inte finnas någon anledning att göra. Och när jag byter kommer jag att testa först.

Link to comment
Share on other sites

Det här är självklart väldigt intressant. Mitt slutsteg (KT 120) har börjat låta mer och mer illa, rent mekaniskt. Den har alltid brummat lite när den blivit varm, men oljudet det ger ifrån sig har accelererat på sistone för att efter några timmars spelande även ge ifrån sig ett "metalliskt" surrande som jag upplever mycket störande. Trots att nuvarande röruppsättning inte har mer än cirka 1500 timmar så antar jag att det skulle kunna vara ett av rören som fallerat. Eftersom jag inte har några utbytesrör att testa med (kastade rubbet vid förra bytet :icon_smile_angry:) så beställde jag en ny uppsättning inklusive smårören 6H30 från thetubestore i förra veckan.

 

Jag inser nu att det kanske var överilat att kasta rören sist, men har man ingen rörprovare är man uppenbarligen rätt lost...

Link to comment
Share on other sites

  • 3 months later...
  • 3 months later...
On 2018-04-07 at 12:29, danfra said:

Någon som har erfarenhet av den?

Nej, tyvärr. Har aldrig sett den.

 

Jag har en ansenlig mängd KT120-rör. Som tur är har jag inte slängt mer än de som är sönder.

 

Med Beck rörprovare är tanken att mäta max anodström. På så sätt kan man "matcha" par, kvartetter osv genom att para ihop de som har samma maxvärde.

Men det finns en switch på rörprovaren som sänker spänningen så att man även kan mäta närmare rörens arbetspunkt.

Jag mätte 14st rör och noterade båda värdena:

 

 

plate_current.jpg

 

 

Detta ger en fingervisning om rörens transkonduktans, dvs lutningen på linjen för arbetskurvan.

 

Rör i push-pull arbetar normalt parvis, och på Jadis JA80 är A1-A2 resp B1-B2 kopplade såhär:

 

DSC_8613-.jpg

 

 

Vilka fyra rör ska jag således välja till denna kanal?

 

Link to comment
Share on other sites

JadisJA80.jpg

 

Det här schemat stämmer förmodligen och då är det viktigast att de rören som är parallellkopplade på ena sidan av trafon är likvärdiga eftersom de delar katodmotstånd som sätter arbetspunkten. Om det är skillnad mellan sidorna i trafon ger det lite DC som trafon bör klara så länge det inte är för mycket och också lite mer andratonsdistortion och det är inte hela världen.

Link to comment
Share on other sites

@AlfaGTV det är spännande och jag väntar otåligt på facit:tongue:

 

Kul med kluriga frågor!

Kanske en idé för någon vore att att starta en tråd med kluriga frågor som man bevarar med vad man tror? Kanske en risk att man får ställa sig i skamvrån och ändra sin uppfattning när facit kommer? Själv så skulle jag inte ha några problem med att bli genomskådad som den glada amatör jag och skulle säkert också få ändra/bekräftelse på en del förutfattade meningar jag har.

 

Idén är med eftertanke kanske inte så bra - risken för att det blir en diskussions tråd kanske är för stor?

 

/byZan

Edited by byZan
Sorry för OT
Link to comment
Share on other sites

 

Tack för superbra input!

 

Normalt sett skulle man valt 2+6+8+9.

Men när man ser det uppritat såhär så är det nästan solklart att man väljer 1+7 för A-rören och 6+9 för B-rören.

Precis som flera klurade ut.

Ett annat alternativ som byZan var nära är 3+13 och 5+14.

 

Detta får man mig veterligen inte reda på när man betalar extra för att få matchade rör.

 

3 hours ago, byZan said:

jag väntar otåligt på facit

Jag kommer nog inte längre än såhär.

Jag tänker inte blindtesta 14st effektrör i olika kombinationer :smile2:

 

Link to comment
Share on other sites

Se där, logiken i mig var inte bra, jag skulle tänkt på KT120 för jag tror nu att det är den utgångspunkten man ska sikta in sig på och sedan så lika som möjligt. Sedan är 1-7 jäkligt lika och 6-9 likaså och då sätter man in de rör som går högst upp i skalan i B1 och B2, rätt analyserat? Rätt logiskt;)

 

Grattis till alla rätt @AlfaGTV:cool:

 

/byZan

Link to comment
Share on other sites

38 minutes ago, byZan said:

Se där, logiken i mig var inte bra, jag skulle tänkt på KT120 för jag tror nu att det är den utgångspunkten man ska sikta in sig på och sedan så lika som möjligt. Sedan är 1-7 jäkligt lika och 6-9 likaså och då sätter man in de rör som går högst upp i skalan i B1 och B2, rätt analyserat?

Jag tror att prioriteringsordningen är:

  • Arbetspunkten ska vara så lika som möjligt för alla fyra rör.
  • A-rören ska vara så lika som möjligt, och B-rören så lika som möjligt.
  • Lutningen på linjen ska vara så lika som möjligt för alla fyra rör, men speciellt för A-rör respektive B-rör.
  • Arbetspunkten så hög som möjligt för alla rör.

 

Mina monoblock är ganska "puristiskt" uppbyggda, på gott och ont. Man måste ha koll på sånt här, eller pröjsa en massa stålar på rör.

Andra konstruktioner är mycket mer förlåtande. De med fast bias kan kalibreras inom rimliga gränser.

@Bebops VTL har kretsar som biaserar vid uppstart och som inte börjar spela förrän man hamnat inom toleranserna.

Jag vet inte hur olika rör man kan sätta i VTL, och det skulle vara lite intressant att veta hur det är utfört.

 

Link to comment
Share on other sites

2 hours ago, calle_jr said:

Jag vet inte hur olika rör man kan sätta i VTL

Inte jag heller. Jag har alltid köpt matchade kvartetter men numer ser jag bara till att sätta in ett effektrör som ligger inom börvärdet vilket är också vad VTL skriver (se nedan). Förr bytte jag alla på en gång men efter köpet sv Becks rörprovare är det uppenbart att de flesta rör håller betydligt längre än vad det i allmänhet sägs. 

 

Jag har ett par nya rör i reserv från Tube Amp Doctor. När jag mätte dem har de sämre värden än de flesta som gått ett par år. Ett par gamla NOS 12au7 från Mazda som jag använt i 5 år har mer kvar att ge än nya från EH så jag har satt tillbaka dem igen.

 

Min erfarenhet är att ljudskillnad mellan olika tillverkares 6550-rör är ganska liten av de jag använt. Men det är också svårt att göra en korrekt jämförelse eftersom nya rör låter annorlunda än rör som suttit i några år. Det är däremot betydligt kinkigare med smårör. VTL's försteg är väldigt kräsen vad gäller 12au7. I riaat likaså. 

 

Det skall gå att blanda 6550 med KT 88 i mina slutsteg. Hur det låter är en annan femma. Autobiasen ställer in varje rör individuellt i en pushpull. Hur det går till vet jag inte annat än att det styrs via microchips. De går in och känner av/justerar även mellan plattor. När det börjar närmar sig byte varnar en lysdiod med långsam blinkning vid röret att här är det dags för ett byte.

 

Så här skriver VTL:

  • Adjustable precision-regulated bias supply for greater signal resolution and noise rejection and improved isolation from mains supply variations; output operating point does not change with AC power fluctuations
  • Improved Autobias and fault sensing system to operate in fully balanced differential mode; amplifier is fully protected against output tube failure; no need for precision matching of output tubes

 

Link to comment
Share on other sites

On 2018-07-10 at 16:02, calle_jr said:

De med fast bias kan kalibreras inom rimliga gränser.

Det innebär ju dock inte att rören är lika.

Jag fick denna gamla bild av @Peo:

 

A971124C-13BC-4903-B552-02F10998D4EB.jpeg

 

Den visar på problemet att bara matcha rör vid en punkt. Rött och grönt rör har exakt samma anodström vid arbetspunkten, men när rörens transkonduktans skiljer kommer utsignalen (anodströmmen) att skilja en hel del och ju större signalamplitud, desto större avvikelse.

 

Är detta ett problem? Dels kan man ha tur eller otur när man köper rör. Dels är förstärkare olika känsliga. Jag vet inte om vissa rörmärken har mer variation än andra. Mina Tung-Sol hade ju trots allt hyfsat samma lutning på linjen.

 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...