Jump to content

Frank Zappa en gitarrist, eller...?


Shamrock

Recommended Posts

Frank Zappa - en kompositör och musiker av stor betydelse för väldigt många. För mig har han varit en musikalisk ”husgud” sedan början av 70-talet. Tanken med den här tråden är att ge exempel på låtar där Frank Zappas storhet som gitarrist kommer fram. Mina högst personliga favoriter där FZ verkligen levererar. Calle_jr har ju en alldeles utmärkt tråd i ämnet Frank Zappa och FZ:s olika album sedan mitten av 60-talet Frank Zappa and the Mothers of Invention.Syftet är alltså inte att starta ännu en tråd med liknande innehåll.

Då och då presenteras listor i etablerade musikmagasin, med världens främsta rock-/bluesgitarrister. Sällan hamnar FZ bland de som har högst ranking. Vanligast förekommande topplaceringar brukar innehas av Jimi Hendrix, Slash, B.B King, Keith Richards, Eric Clapton, Jimmy Page, Eddie Van Halen och Jeff Beck. Jag gillar dem allesammans men FZ är min gitarrhjälte. Listan kan göras väldigt lång innan FZ dyker upp med en ganska blygsam (enligt mig) placering. Never mind.

Jag lyssnar även på en hel del jazzgitarrister, Pat Metheny, Wes Montgomery, Pat Martino m.fl. tillhör de som jag mer än gärna spelar. Men nu skall det handla om FZ som gitarrist.

När jag tänker på FZ som gitarrist är det kanske inte främst som den tekniskt mest skicklige. Däremot kanske den mest variationsrika och mest musikaliska. Jag tröttnar inte på hans gitarrspel utan upptäcker istället något nytt som finns där, gång efter gång. Ett helt unikt sound. Nu är ju som sagt smaken väldigt olika vad man tycker är bra eller mindre bra. Dela gärna med dig om vilka gitarrsolon med FZ som du tycker är bra.

Mina låtexempel är inte enbart låtar med FZ på sologitarr från början till slut. Istället kan det t.ex. vara ett solo nånstans i mitten eller slutet av låten.

De flesta låtarna finns i ett antal olika inspelningar. Jag väljer de jag tycker bäst om.

För den intresserade finns mer att läsa på bl.a. Zappa Wiki Jawaka och All music.com

Där kan man även läsa vilka andra musiker som är med och spelar. En hel del namnkunniga sådana har ju startat sin musikerkarriär hos FZ. Steve Vai, George Duke, Bruce Fowler, Terry Bozzio och många fler.

De två första låtarna på min lista är grymt bra! Fler kommer :)

“Black Napkins”, från Zoot Allures.

Zoot%20Allures.jpg

Black Napkins, Spotify

Black Napkins, You Tube

“Pink Napkins”, från Shut up And Play Yer Guitar. Ett out-take från Black Napkins enl. http://wiki.killuglyradio.com

Shut%20and%20play.jpg

Pink Napkins, Spotify

Jag lägger upp en spellista på Spotify för de som är intresserade. Fylls på efterhand. FZ a Guitar Player

//shamrock

edit. tillägg skivomslagsbilder

Edited by Shamrock
Link to comment
Share on other sites

När jag tänker på FZ som gitarrist är det kanske inte främst som den tekniskt mest skicklige. Däremot kanske den mest variationsrika och mest musikaliska. Jag tröttnar inte på hans gitarrspel utan upptäcker istället något nytt som finns där, gång efter gång. Ett helt unikt sound.

Lysande!

Han är bäst.

Hans sound och spelstil är alltid cool. Han får gitarren att låta som en boss över alla och den är alltid lugn och stabil, även i de mest komplexa partierna, alltid extremt vältimad och tight ihop med övriga bandet.

Jag har faktiskt aldrig kunnat bedöma, men jag tror att han också var väldigt tekniskt skicklig.

Muffin Man:

Och så är man ju såld på riffet i Torture Never Stops:

Blev påmind att vi ju bara har kommit fram till "Just Another Band from LA" i kronologin :unsure:

Det är ju låångt kvar!

Link to comment
Share on other sites

Kul. Tänkte direkt på Toad-O-Line eller On The Bus som den på något mystiskt vis istället heter på baksidan av CD-asken.

Jag spelade först en CD-utgåva för att friska upp minnet, därefter vinyl bara för att höra om det var mer än låtnamnet som var annorlunda.

Det var det. Skillnaden är som natt och dag till vinylens fördel och här jag blev totalt överrumplad. :o:mm::D

IMG-8680-2-2.jpg

Link to comment
Share on other sites

Jag har faktiskt aldrig kunnat bedöma, men jag tror att han också var väldigt tekniskt skicklig.

Visst är det så. Bland vissa "experter" uttalar man sig på det viset. Enligt min bedömning är han enormt skicklig :) Grymt bra låtar. "Muffin man"...Wow!

Kul. Tänkte direkt på Toad-O-Line eller On The Bus som den på något mystiskt vis istället heter på baksidan av CD-asken.

Bra låtval. Länge sedan jag lyssnade på den. :thumbsup:

Vad beträffar låttiteln hittade jag följande från en intervju med FZ. Hmm...skivbolaget?

By Den Simms, Eric Buxton, Rob Samler

Society Pages (US), September 1990

December 22, 1989

Rob Samler: So, why did you change the name of that on the CD from the original title?

Frank Zappa: Why? What does it say on the CD?

Den Simms: 'Wet T-Shirt Nite'.

Rob Samler: No, It doesn't. The CD says 'Fembot In A Wet T-Shirt', but originally, on the album, It was called 'Wet T-Shirt Nite'.

Frank Zappa: Well, that was the original title. 'Fembot'.

Rob Samler: Oh, it was?

Frank Zappa: In fact, it was just called 'Fembot'.

Rob Samler: Uh-huh. And, I guess, the same thing with 'Toad-O Line', which is called 'On The Bus'.

Frank Zappa: Yeah

På killuglyradio.com kan man också läsa

Originally this song was called "Toad-O Line", in a direct reference to the American rock band Toto.

Zappa är stor..

Jajamensan!

Låtarna ligger nu med på spellistan (Spotify) FZ a Guitar Player

Link to comment
Share on other sites

Dagens gitarrsolo med FZ blir Cruisin' For Burgers. Den version jag har valt är från albumet "Make A Jazz Noise Here" - 1988. Här går det undan. Tekniskt bra? Javisst säger jag :icon_smile_cool:

Cruisin' For Burgers - Spotify

Make%20a%20Jazz%20Noise%20Here.jpg

Låten fanns med första gången på: Uncle Meat- 1969. En riktigt rockigt variant finns med på CD-utgåvan av: Zappa In New York, inspelad 1976. Rekommenderas!

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Dagens FZ-låt hämtar jag från ”Over-Nite Sensation” – 1973.

Over-Nite%20Sensation.jpg

En platta med idel ädla musiker ex. George Duke, Bruce och Tom Fowler, Ian och Ruth Underwood, Jean-Luc Ponty, Tina Turner mfl.

Den senaste CD-versionen från 2012 är remastrad av Bob Ludwig.

”Source: Original 1973 Analog Master. Mastered by Bob Ludwig, Gateway Mastering, 2012.”

Jämfört med tidigare versioner, av detta och de andra albumen som blivit remastrade, är det en solklar förbättring av ljudkvaliten. Albumen är numrerade i samma ordning man släppt den nya remastrade versionen.

Over-Nite Sensation har nr CD #17.

Vill man hellre lyssna på Vinyl finns även där en remastrad version.

”Source: Original 1973 Analog Master. Mastered by Chris Bellman, Bernie Grundman Mastering, 2013.”

Mer info finns på Killuglyradio.com

Låten jag valt är ”Montana”. Kanske den bästa låten på hela albumet. Definitivt den med det bästa gitarrsolot i alla fall.

"Montana" Frank Zappa - Spotify

You Tube klippet är från Stockholm 1973, TV-programmet ”Opopoppa Special”.

Du följer väl spellistan på Spotify :)FZ a Guitar Player

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Nu förflyttar vi oss tillbaka till 1970 och albumet Chunga’s Revenge

Chunga

Jag väljer första spåret – ”Transylvania Boogie”. En bluesrockig låt med ett typiskt (om det nu finns ETT sådant) FZ sound på gitarren. Svänger bra.

Med på Chunga’s Revenge finns Aynsley Dunbar och George Duke. Det är deras debut på en FZ-platta. Många fler album och konserter skulle det bli.

Dock spelar inte George Duke på ”Transylvania Boogie”, däremot Aynsley Dunbar vilket säkert bidrog till ett bluesigare sound. På klaviatur är det Ian Underwood.

På gitarr – just det - FZ. Fantastiskt!

Transylvania Boogie - Spotify

Spellista - FZ a Guitar Player - Spotify

Enjoy!!

Link to comment
Share on other sites

"Videoklippet inte tillgängligt", sägs det på min platta...

Hmm... konstigt. Är det You Tube länken du menar? När jag klickar kommer jag rätt. Bra att du informerar att det inte funkar. Testa med nedanstående länk istället. Det kanske är jag som gjort nåt galet. I så fall är det kanske även fel på de andra You Tube länkarna i den här tråden.

Link to comment
Share on other sites

Hmm... konstigt.

Nej, det är Google som har sabbat YouTube, som bara blir sämre och klyddigare ju mer inblandning det blir från drakarna.

Man måste uppgradera eller ev köpa ny dator/läsplatta/telefon om det strular.

:dead:

Jag hade ett YouTube-konto i princip sedan starten, men det var helt omöjligt att behålla utan att koppla det till Google. Jag fick starta ett nytt.

Link to comment
Share on other sites

Vi förflyttar oss ytterligare ett år bakåt i tiden, till 1969. Då släppte FZ sin första soloplatta – Hot Rats. Jazz-Rock a´la Zappa av högsta kvalitet. En klassiker.

Hot%20Rats.jpg

Tråden handlar ju om FZ bästa gitarrsolon och från det här albumet kan jag välja i princip vilken låt som helst. FZ presterar på topp rakt igenom alla låtar.

Exempelvis på - The Gumbo Variations – briljerar Ian Underwood och Jean-Luc Ponty på sax respektive violin med var sitt solo. Oj oj oj!

Men, jag väljer istället Son of Mr. Green Genes. Gitarrsolot är super. På kompgitarr finns en viss Lowell George med. Han skulle några år senare tillsammans med en annan medlem från The Mothers, Roy Estrada, bilda gruppen- Little Feat. Men det är en helt annan historia. Här och nu gäller det grymma gitarrsolon med FZ.

Son of Mr. Green Genes - Spotify

Kom ihåg! FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

Link to comment
Share on other sites

Bra tråd... spelar dina tips på äkta vara då jag inte vill hänga på Spotifytåget. Lyssnar med nya öron och kan bara hålla med dig. Satte även på Jazz From Hell som stått i dlänghögen flera år. Upptäckte nya kvaliteter som jag inte observerat innan. Inte minst gitarrspel. Nu åker den tillbaka i "finhyllan".

Link to comment
Share on other sites

Bra tråd... spelar dina tips på äkta vara då jag inte vill hänga på Spotifytåget. Lyssnar med nya öron och kan bara hålla med dig. Satte även på Jazz From Hell som stått i dlänghögen flera år. Upptäckte nya kvaliteter som jag inte observerat innan. Inte minst gitarrspel. Nu åker den tillbaka i "finhyllan".

Tack! Kul att du tycker så :) Äkta vara är alltid att rekommendera. För den som är intresserad och nyfiken på hur FZ låter men inte har tillgång till CD eller vinyl. Då får det bli det näst bästa. Viktigast är i alla fall att fler kan upptäcka hur bra FZ är.

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Nu drar vi ner tempot en aning. FZ levererar här kanske sitt vackraste och mest själfulla gitarrsolo någonsin. Svårt att inte tycka om. Låten jag talar om är - Watermelon in Easter Hay. Den fanns med första gången på ”Joe’s Garage Acts II & III” - 1979. Senare också i en kortare version på ”Guitar” – 1988.

Låtens ursprungliga titel är: 'Playing a Guitar Solo with This Band Is like Trying to Grow a Watermelon in Easter Hay' (enl. killuglyradio.com)

Joe

Watermelon in Easter Hay - Spotify

Ytterligare ett gitarrsolo - Sexual Harassment In The Workplace – sägs härstamma från - Watermelon In Easter Hay. Eller också var det tvärt om ;) Nåväl, någon slags släktskap skall det finnas mellan de båda solona. Ruggigt bra är det i alla fall. Sexual Harassment In The Workplace - är första spår på albumet ”Guitar” - 1988.

Låtarna gavs senare ut på en gemensam singel-CD – 1988.

Guitar.jpg

Sexual Harassment In The Workplace - Spotify

Följ gärna :)FZ a Guitar Player - Spellista Spotify Spellista Spotify

Lyssna och njut!

Link to comment
Share on other sites

År 1976 tog samarbetet mellan FZ och hans manager och kompanjon Herb Cohen slut. Problemet mellan de bägge stavades ”pengar”. FZ ansåg att Herb Cohen plockade ut otillbörligt mycket pengar från deras bolag DiscReet Records. FZ ville då flytta låträttigheterna direkt till deras distributör - Warner Bros. istället. Då skulle han i fortsättningen slippa Herb Cohens inblandning.

Nu blev det givetvis ingen enkel lösning. FZ släppte Zoot Allures på Warner utan DiscReets (Herb Cohens) ok. Vilket i sin tur ledde till att Herb Cohen stämde FZ för kontraktsbrott. FZ hade vid tidpunkten i sitt avtal ytterligare fyra album kontrakterade för utgivning på DiscReet distribuerade via Warner Bros. Då valde Warner istället att byta sida från FZ till Herb Cohen och menade att FZ skulle fullfölja kontraktet med fyra album producerade på DiscReet och distribuerade via Warner.

FZ hade under 1977 spelat in material för fyra album. Zappa In New York, Studio Tan, Sleep Dirt och Orchesteral Favorites. Efter albumet Zappa In New York släppts på Warner krävde de ytterligare fyra album innan han var fri att lämna. Eftersom FZ ville bli fri från Warner bildade han bolaget Zappa Records. Materialet han skapat under 1977 ville han släppa på ett album - ”Läther”. Distribuerat via Phonogram på sin nya label Zappa Records.

Warner hotade då med att gå till domstol om FZ skulle släppa – ”Läther”. Hotet fungerade. Istället valde Warner att släppa tre återstående album: Studio Tan, Sleep Dirt och Orchesteral Favorites. Dessa släpptes i snabb takt mellan 1978 och 1979. Skivomslagen gjordes utan FZ godkännande och dessutom utan någon information om vilka musiker fanns med på plattorna. Otroligt fula enligt mitt tycke. Musiken däremot är i vissa stycken lysande.

Tyvärr innebar hela den här historien att musiken på de här albumen kom i skymundan och föll i glömska. Marknadsföringen var minimal. Först efter FZ:s död, 1996 kunde – ”Läther” släppas. Musiken, låtarna var då mixade och producerade så som FZ ville.

Dagens låttips hämtar jag från albumet Sleep Dirt. Två låtar som jag tycker visar på FZ:s skicklighet som gitarrist – ”Sleep Dirt” och ”The Ocean Is The Ultimate Solution”.

Sleep%20Dirt.jpg

Sleep Dirt är en av de få låtar där FZ spelar akustisk gitarr. Låten skrevs på ett hotellrum i Stockholm november 1971. Gitarren är en stålsträngad Martin. Inspelad december 1974. På kompgitarr James Youman.

Sleep Dirt - Spotify

Den andra – The Ocean Is The Ultimate Solution – är fusion i ett frenetiskt rasande tempo med ett grymt gitarrsolo som bara FZ kan leverera. Nu snackar vi energi. Jag väljer versionen från Läther. Detta är en kortare version än den från albumet Sleep Dirt. Patrick O’Hearn och Terry Bozzio briljerar på bas respektive trummor. Påminner till viss del om det som Mahavishnu Orchestra producerade i början/mitten av sjuttiotalet.

Läther.jpg

The Ocean Is The Ultimate Solution - Spotify

FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

Hoppas ni gillar det!

Källinfo: killuglyradio.com och Wikipedia.com

Link to comment
Share on other sites

Från Studio Tan kommer nästa gitarrsolo – ”RDNZL”. Kärt barn har många namn, ibland heter låten REDUNZEL, REDUNZL eller RDUNZL. Beroende på media, vinyl eller cd samt vilken release det är. Strunt samma. Låten är väldigt mycket Zappa. Jag gillar den stenhårt. Förutom Zappas eget gitarrsolo är det även ett klaviatursolo med George Duke. Det inte går av för hackor. Bonus :mm:

Studio%20Tan.jpg

RDNZL - Spotify

Hänger ni på ;)FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

Link to comment
Share on other sites

Dagens FZ solo - ”Friendly Little Finger” - hämtar jag från samma tidsperiod som ”RDNZL” men från albumet – Zoot Allures. Här använder FZ sig av en egenutvecklad teknik; Xenochrony. För den intresserade finns nedan, FZ:s egna beskrivning av Xenochrony. Ni som lyssnat på ”The Ocean Is The Ultimate Solution” (finns med i post #16) känner kanske igen Terry Bozzios spel på trummorna. Jaså inte ;) FZ har nämligen plockat trummorna där ifrån och lagt till dem på ”Friendly Little Finger”.

Zoot%20Allures.jpg

“Friendly Little Finger” 1975, recorded in a dressing room at Hofstra University and over-dubbed at the Record Plant, Los Angeles, California.This is one of the earliest examples of a technique I developed called Xenochrony (strange synchronizations). Other examples include "Rubber Shirt" on Sheik Yerbouti and every guitar solo on Joe's Garage except "Watermelon In Easter Hay". In this technique various tracks from unrelated sources are randomly synchronized with each other to make a final composition with rhythmic relationships unachievable by other means. In ordinary polyrhythmic terms we speak of 5 in the space of 4, or 7 in the space of 6. In Xenochrony we deal with larger units of time; a complete solo at one metronomic rate in the space of a track at another ... sort of like Monday and Tuesday crammed into the space of Wednesday. The solo and drone bass was recorded on a 2-track Nagra, 15 ips, with a pair of Neumann U-87 microphones in a rather wet-sounding dressing room, warming up before a concert at Hofstra University on Long Island. This pair of tracks was later Xenochronized to a drum track out-take from "The Ocean Is The Ultimate Solution". The introductory orchestration was added next, and then the Hofner bass (recorded at half-speed), rhythmically splitting the difference between the two different track tempos.”

Glasklart, eller hur ;)

Låten avslutas med några takter ur en Amerikansk Gospel hymn – ”Bringing In The Sheaves”. På blås hörs; Ian Underwood - saxofon, Bruce Fowler - trombon och Sal Marquez - trumpet.

Friendly Little Finger - Spotify

En innovativ och spännande låt.

Följ gärna :)FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

Delar av ovanstående text är hämtat från killuglyradio.com.

Link to comment
Share on other sites

Dagens FZ-låt hämtar jag från ”Over-Nite Sensation” – 1973.

Over-Nite%20Sensation.jpg

En platta med idel ädla musiker ex. George Duke, Bruce och Tom Fowler, Ian och Ruth Underwood, Jean-Luc Ponty, Tina Turner mfl.

Mer info finns på Killuglyradio.com

Låten jag valt är ”Montana”. Kanske den bästa låten på hela albumet. Definitivt den med det bästa gitarrsolot i alla fall.

"Montana" Frank Zappa - Spotify

You Tube klippet är från Stockholm 1973, TV-programmet ”Opopoppa Special”.

Du följer väl spellistan på Spotify :)FZ a Guitar Player

//shamrock

Ypperlig tråd. Over-Nite är nog, tillsammans med One Size, mina favoritalbum med Zappa. Har ett svagt minne av programmet när det sändes. Precis som Calle är jag svag för solot i "Muffin Man", men jag föredrar originalet inspelat i Austin, Texas

Edited by Hasse
Link to comment
Share on other sites

Idag blir det två låtar. ”The Black Page (New Age Version)” från albumet Make A Jazz Noise Here och ”Do Not Try This At Home” från albumet Guitar. Den senare är ett “out-take” från The Black Page. På så vis hänger de ihop.

”The Black Page” finns inspelat i ett antal olika versioner. Versionen från - Make A Jazz Noise Here gillar jag lite extra. Här finns ett riktigt vasst och bra gitarrsolo kan jag lova. Den ursprungliga versionen av The Black Page #1, komponerades som ett trumsolo för Terry Bozzio. Finns på albumet - Zappa In New York.

Make%20a%20Jazz%20Noise%20Here.jpg

The Black Page (New Age Version) - Spotify

Jag kunde inte hitta ett You Tube klipp med enbart “The Black Page” från just det här albumet. Vill ni endast lyssna på just ”The Black Page” så pågår den c:a 7 minuter efter ni klickat på länken. Eller så fortsätter ni att lyssna ;)

The Black Page (New Age Version) - You Tube

”Do Not Try This At Home” – finns med på plattan – Guitar – som i sig är ett eldorado för den som gillar Zappa och hans gitarrspel. Inget mesigt klinkande här inte utan fullt ös från början. Steve Vai är med på stuntgitarr.

Guitar.jpg

Do Not Try This At Home - Spotify

FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

Den som händelsevis inte gillar spellistor av en eller annan anledning kan istället använda listan som en inköpslista ;)

Allt gott - Trevlig lyssning!

Link to comment
Share on other sites

Kul detta Shamrock.

Du tänker ju också kronologiskt, så vi borde slå våra påsar ihop :Thinking:

Om inte annat så att jag får ändan ur vagnen.

jag föredrar originalet inspelat i Austin, Texas

Ja Bongo Fury. Men Gail, Dweezil, Moon Unit, Ahmet och Diva Muffin är som hökar på Youtube. Så alla studioinspelningar är borttagna eller kommer tas bort.

Link to comment
Share on other sites

Frank Zappa var en gitarrist som enligt min mening verkar ha haft ett stort inflytande på dagens gitarrister inom metal.

Han lät mer som dagens metal-gitarrister än hans samtida kollegor i hårdrocksbanden i början av 70-talet.

På den tiden beundrade jag Jan Ackerman.

Jag minns en tidningsintervju där Jan slog fast att han ansåg att han själv var världens bäste gitarrist. Ingen falsk blygsamhet där inte. Men han sa också att det bara fanns en gitarrist som kunde mäta sig med honom, och det var Frank Zappa.

Själv var jag väldigt imponerad av Zappa som gitarrist på den tiden, tyckte att han spelade skjortan av Blackmore och Page och de andra jag lyssnade på på den tiden. Men utvecklingen av gitarrtekniken gjorde att Zappa skaffade sig en stuntgitarrist. :-)

Link to comment
Share on other sites

Kul detta Shamrock.

Du tänker ju också kronologiskt, så vi borde slå våra påsar ihop :Thinking:

Om inte annat så att jag får ändan ur vagnen.

Ja Bongo Fury. Men Gail, Dweezil, Moon Unit, Ahmet och Diva Muffin är som hökar på Youtube. Så alla studioinspelningar är borttagna eller kommer tas bort.

Visst är det kul :) Kronologiskt - nja kanske. Faktiskt inget jag har tänkt och planerat. Musiken och låtarna har varit avgörande för ordningsföljden.

Slå ihop? Visst - hur?

Link to comment
Share on other sites

Frank Zappa var en gitarrist som enligt min mening verkar ha haft ett stort inflytande på dagens gitarrister inom metal.

Han lät mer som dagens metal-gitarrister än hans samtida kollegor i hårdrocksbanden i början av 70-talet.

På den tiden beundrade jag Jan Ackerman.

Jag minns en tidningsintervju där Jan slog fast att han ansåg att han själv var världens bäste gitarrist. Ingen falsk blygsamhet där inte. Men han sa också att det bara fanns en gitarrist som kunde mäta sig med honom, och det var Frank Zappa.

Själv var jag väldigt imponerad av Zappa som gitarrist på den tiden, tyckte att han spelade skjortan av Blackmore och Page och de andra jag lyssnade på på den tiden. Men utvecklingen av gitarrtekniken gjorde att Zappa skaffade sig en stuntgitarrist. :-)

Härligt ödmjuk inställning från Mr Akkerman. Minns honom i huvudsak från tiden då han var medlem i Focus. Låten "Hocus Pocus" från albumet Moving Waves är ju en klassiker. Där får Jan Akkerman visa att även han kunde spela gitarr.

Hocus Pocus - Spotify

Apropå Steve Vai, finns ett kul klipp på You Tube där Steve Vai berättar om sin audition hos FZ

Ytterligare ett bonusklipp med Steve Vai och Frank Zappa. Steve berättar om när FZ introducerade "What's New In Baltimore". Dessutom ett avsnitt där FZ gör ett grymt häftigt solo i "Black Napkins" (efter c:a 4 min)

What's New In Baltimore - Spotify

Jag hämtar en version från albumet " Frank Zappa Meets The Mothers Of Prevention"

Meets%20The%20Mothers%20Of%20Prevention.jpg

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Tillbaka till gitarrsolotråden. Som sagt det handlar ju om (i mina öron) FZ:s bästa gitarrsolon. Inte bästa album eller låtar. Ju mer jag lyssnar på FZ:s musik desto fler låtar hittar jag som lätt kan placeras i listan över bra eller mycket bra gitarrsolon – korta eller långa. Som det känns kan tråden pågå länge, länge…

Källan är djup. Mycket djup. Dessutom väldigt varierande stilar.

Ett FZ album jag placerar högt på min egen lista över höjdaralbum är Apostrophe(’). Därifrån väljer jag två spår. Jag kunde i princip valt Cosmic Debris eller vilken låt som helst på albumet. Så bra.Lyssna själva så förstår ni vad jag menar.

Apostrophe.jpg

Titelspåret – ”Apostrophe´” och ”Stink-Foot”. Två helt olika sound. På ”Apostrophe’” spelar FZ med Tony Duran – gitarr, Jack Bruce – bas och Jim Gordon – trummor. Jack Bruce’s fuzz-box distade bas sätter en tydlig prägel på låten. En stökig och tuff låt till skillnad från Stink-Foot.

Jack Bruce och Jim Gordon hade bägge en karriär tillsammans med Eric Clapton. Jim Gordon i Derek and The Dominos och Jack Bruce i Cream. Det kan skrivas mycket om dessa bägge.

Den mest tragiska historien finns om Jim Gordon. Han som bl.a. var med och skrev ”Layla”. En fantastisk låt. Han har även spelat med de allra största, John Lennon, Jackson Browne, Steely Dan m.fl m.fl. Tyvärr blev hans hälsa allt sämre. Förmodligen av ett intensivt drogande. FZ fick vid ett tillfälle just innan de skulle upp på scen med The Grand Wazoo Band ersätta Jim Gordon med en annan trummis från ett annat band. Detta hände någon gång i början av sjuttiotalet. Jim hade blivit tagen av polis för innehav av kokain. Aj aj.

1983 mördade han sin mor med hammare och kniv. Han hörde röster i sitt huvud. Fick diagnosen Paranoid Schizofren. 1984 blev han dömd till 16 år fängelse. Han sitter fortfarande inlåst på Atascadero State Hospital.

Jack Bruce dog 2014.

Det blev en del babbel. Nu blir det musik!

Apostrophe´ - Spotify

Stink-Foot - Spotify

FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Albumet ”Shut Up And Play Yer Guitar” (ödmjuk titel på en skiva förresten) innehåller ju som jag tidigare nämnt en samling gitarrsolon med FZ. Att endast spela låtar härifrån ger inte en samlad bild av FZ och hans produktion. Men det är absolut en platta man bör ha i sin samling. Om man gillar FZ och hans musik förstås.

Shut%20and%20play.jpg

Härifrån väljer jag – ”Heavy Duty Judy”. Inspelad live 1980. FZ körde den som en ”curtain raiser” på sina konserter. Här är det en ganska avskalad version. Under kommande år förändrades arrangemanget, som de flesta av Zappas låtar gör.

Heavy Duty Judy,1980 - Spotify

Jag lägger till ett exempel av samma låt fast från albumet – The Best Band You Never Heard In Your Life, 1988. Liveinspelad i Tyskland. I den här versionen är det en mustigare låt med brasskomp. Gitarrsolot är lika snyggt som vanligt.

The%20Best%20Band%20You%20Never%20Heard.jpg

Att albumet fick namnet The Best Band You Never Heard In Your Life kom sig av att deras turné fick avbrytas på grund av en schism mellan två medlemmar i bandet. Ed Mann och Scott Thunes.

Frank Zappa berättar själv varför: FZ om varför 1988 års turné avbröts

Heavy Duty Judy, 1988 - Spotify

FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Tråden är ju (än så länge i alla fall) ingen rangordnad topplista över FZ:s bästa gitarrsolon. Om det så vore skulle dagens två låtar hamna högt upp på en sådan lista. Jag har hämtat båda från – One Size Fits All, 1975. Ett album som är en bra entré för den som vill börja lyssna till Zappas musik. Mycket vokalt blandat med typiska Zappa arrangemang som man lätt fastnar för. Att det sedan framförs av grymma musiker gör inte saken sämre. George Duke, Napoleon Murphy Brock, Tom Fowler, Ruth Underwood, Johnny ”Guitar” Watson, Chester Thompson m.fl. Ge plattan en chans om du inte redan har den på din favvolista.

One%20size.jpg

”Inca Roads” – öppningsspåret. En komplex och fullständigt fantastisk låt i sig själv. Gitarrsolot är kronan på verket. Som sagt kanske ett av FZ:s bästa.

Inca Roads - Spotify

Inca Roads - You Tube

”Po-Jama People” – En låt jag inte hört eller sett på något annat Zappa album. Däremot är jag tacksam att han spelade in den här versionen. Gitarrsolot smakar mera.

Po-Jama People - Spotify

Kolla gärna in: FZ a Guitar Player - Spellista Spotify

//shamrock

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...